Arbetslösheten i Sverige ökar, meddelar Arbetsförmedlingen.

Trots att det länge har funnits förhoppningar om en ljusning under 2025, visar nya siffror att arbetslösheten har ökat i juli jämfört med samma månad förra året.

En specifik grupp ser också ut att drabbas allt hårdare.

Dystra siffror

Drygt 373 000 personer var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i slutet av juli, enligt myndigheten. Det är 16 000 fler än samma månad 2024.

Det innebär att arbetslösheten har stigit från 6,8 till 7,1 procent på ett år.

– Osäkerhet i omvärlden dämpar både konsumtion och investeringar, säger Lars Lindvall, Arbetsförmedlingens prognoschef, i ett uttalande.

Han menar att hushållens beteende har en stor inverkan på arbetsmarknaden.

Många hushåll vågar fortfarande inte konsumera eller ta ekonomiska risker, efter flera år av inflation och ekonomisk osäkerhet.

– Hushållen fortsätter att hålla hårt i plånboken, vilket påverkar arbetsmarknaden, säger Lars Lindvall.

En förändring som noteras är att ny grupp drabbas av arbetslöshet i allt högre utsträckning.

Kvinnor drabbas i högre utsträckning

Arbetsförmedlingen noterar att arbetslöshet nu drabbar kvinnor i större utsträckning.

Det är inte ovanligt att män drabbas hårdare i början av en lågkonjunktur, eftersom de oftare jobbar i konjunkturkänsliga branscher, enligt Arbetsförmedlingen.

Men nu ökar arbetslösheten något mer bland kvinnor, som i högre utsträckning återfinns i offentlig sektor och därför drabbas senare under lågkonjunkturens förlopp.

– Män drabbas inte sällan först när konjunkturen viker. För kvinnor märks effekten senare, eftersom offentlig sektor påverkas med fördröjning, säger Lars Lindvall.

Oförändrat bland unga

Ett positivt besked är dock att arbetslösheten bland unga vuxna nästan är oförändrad – den har inte ökat på samma sätt som arbetslösheten i stort.

8 procent av unga vuxna i åldern 18-24 år var inskrivna som arbetslösa i slutet av juli.

Det rör sig om sammanlagt 42 982 personer.

Ljusningar på arbetsmarknaden syns ofta först bland unga människor, rapporterar DN.

Enligt Arbetsförmedlingen kan man dock inte dra sådana slutsatser än.

– I och med att den totala arbetslösheten går upp så är det väl ingen vändning det signalerar, säger Lars Lindvall till tidningen.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen