Dyrare bensin att vänta för svenska folket

2025 05 19

Inom några år kommer bensin-och dieselpriser bli dyrare.

Under den senaste tiden har drivmedelspriserna sjunkit – bland annat i samband med fallande oljepriser.

Samtidigt står det redan nu klart att priserna på bensin och diesel kommer att öka i samband med att ett nytt utsläppshandelssystem från EU träder i kraft.

Det rapporterar SVT.

Nytt system

År 2027 träder det nya systemet i kraft – och det innebär bland annat krav på att drivmedelsföretag köper utsläppsrätter.

Förtida handel av utsläppsrätter pekar på att det kan bli ungefär 2,5 kronor dyrare per liter.

I början av maj kostade en framtida utsläppsrätt för ett ton koldioxid 74 euro.

– Det här får man nog säga är den bästa gissningen av vad de här utsläppsrätterna kommer att kosta i framtiden, säger John Hassler, professor i nationalekonomi, till SVT.

Intäkter för staten

EU kommer att dela ut pengarna från utsläppsrätterna till medlemsländerna.

Det innebär intäkter för svenska staten från det nya systemet.

– Det finns ett bra signalvärde i att använda de här pengarna till exempelvis en klimatbonus till de svenska hushållen, fortsätter Hassler.

– Man kan även tänka sig att de här pengarna går till människor på landsbygden.

“Världens bästa styrmedel”

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har kommenterat det nya systemet.

– EU:s utsläppshandelssystem är världens bästa styrmedel för att minska utsläppen, säger hon.

– Eftersom det är väldigt bråttom så har regeringen beslutat att Sverige ska ligga i framkant och införa fler sektorer i det nya ETS-systemet, som vi är med i redan från start. 

“Avgörande”

Pourmokhtari menar vidare att “det kommer att bli avgörande för Sveriges väg mot nettonollutsläpp senast år 2045, samtidigt som vi bidrar till att stärka konkurrenskraften i det svenska näringslivet”.

Antalet nya utsläppsrätter i systemet kommer enligt regeringen minska årligen i en takt som ska resultera i att de berörda sektorerna i EU minskar sina utsläpp med 42 procent till år 2030 jämfört med 2005.

Foto: Cirkle K

Text: Redaktionen

Finland varnar Vladimir Putin

2025 10 01

Finlands president Alexander Stubb varnar Vladimir Putin.

Donald Trump har under den senaste tiden uttryckt missnöje med Vladimir Putin.

Finlands president – som den amerikanske presidenten spelat golf med och tycks ha etablerat en stark relation med – varnar nu den ryske ledaren, rapporterar Politico.

Stubb varnar

Alexander Stubb varnar för att Donald Trump har tappat tålamodet.

Det är nu bara en tidsfråga innan den amerikanske presidenten tar i med hårdhandskarna.

– Efter att ha sett att morötter sällan fungerar med ryssarna, har han gått över till piskan. Nu är det bara en fråga om hur stor piskan ska vara, säger Stubb.

Uppmuntrad av kritiken

Stubb säger vidare att han känner sig mycket uppmuntrad av den offentliga kritiken mot Putin som kommit från Trump och andra i administrationen under de senaste två veckorna.

Han kommenterar även förutsättningarna för EU för att få igenom hårdare åtgärder mot Ryssland trots motstånd från länder som Ungern.

– Jag säger alltid att man aldrig ska underskatta förmågan hos juristerna både på Europeiska kommissionen och i rådet att hitta kreativa lösningar i den här typen av situationer, menar han.

Läs mer: Fyra EU-länder betalar mer till Ryssland än till Ukraina

Vill se möte

Donald Trump har flera gånger hotat Ryssland med sanktioner och sekundära tullar.

Det har dock inte blivit verklighet ännu.

Presidenten uppmanar fortsatt Vladimir Putin och Volodymyr Zelenskyj till att sätta sig ner vid förhandlingsbordet och prata, rapporterar Kyiv Independent.

“Måste få det gjort”

Under gårdagen underströk Trump på nytt att samtal är det bästa sättet att få slut på kriget.

– Det enda sättet vi kan göra det är genom styrka. Om vi vore svaga skulle de inte ens ta mitt telefonsamtal. Zelenskyj måste samla dem och få det gjort.

Under ett tal inför amerikanska generaler upprepade Trump också sitt påstående att Ryssland och Ukraina förlorar "5 000 till 7 000 soldater i veckan" och kallade striderna för "det värsta kriget sedan andra världskriget".

Läs mer: Ukraina säkrar massivt avtal

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sveriges ambassad kallar till krismöte

2025 10 01

Sveriges ambassad för Somalia kallar in till krismöte.

Anledningen är avslöjandet som kom på onsdagsmorgonen om att regeringen ska ha gjort en hemlig överenskommelse med just Somalia.

Avtalet uppges gå ut på att 100 miljoner kronor i bistånd styrts om för att ge den somaliska premiärministern mer inflytande över pengarna, samtidigt som landet skulle gå med på att ta emot utvisade somalier.

– Korruptionsrisken är så uppenbar för oss som har jobbat med de här frågorna, säger Wilo Abdulle Osman, med många års erfarenhet av återvändandefrågor i Somalia, till Ekot som stod för avslöjandet.

Krismöte idag

Nu har Sveriges ambassad för Somalia kallat till krismöte, uppger SVT.

Dessutom kallas biståndsminister Benjamin Dousa (M) upp i utrikesutskottet av Centerpartiet. Även Socialdemokraterna uppges göra samma sak.

– Om det stämmer att den svenska regeringen har gjort en hemlig uppgörelse med den somaliska regeringen så är det mycket allvarligt, det är hårresande, säger Anna Lasses, utrikespolitisk talesperson för Centerpartiet, till tv-kanalen.

"Ska inte användas som muta"

Enligt SR har 28 somaliska medborgare tvångsutvisats sedan avtalet slöts 2023.

Anna Lasses säger att de 100 miljoner kronorna ska avses för biståndsverksamhet som exempelvis mat och demokratiprojekt.

– Det ska inte användas som en muta för att slänga ut människor ur Sverige som man av en eller annan anledning inte vill ha här, säger centerpartisten.

Kommenterar

Benjamin Dousa har kommenterat dagens avslöjande.

Ministern menar att “regeringen har kopplat samman bistånd och migration för att öka återvändandet”, rapporterar SR.

Han framhåller samtidigt att det är myndigheten Sida och ambassaderna som har ansvaret för själva genomförandet av biståndet.

Enligt Sida var det regeringens beslut att ge stöd via FN:s utvecklingsprogram UNDP.

Foto: Niklas Forsström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen