Drönarsvärm har slagit ner i Ryssland

2025 12 11

Drönare har slagit ner i den ryska staden Veliky Novgorod.

Tidigare på torsdagsmorgonen kom uppgifter om en omfattande ukrainsk drönarattack mot Ryssland.

Nu står det klart att Ukraina har träffat måltavlor – däribland i staden Veliky Novgorod.

En kemisk anläggning har träffats av drönarna och står nu i brand, rapporterar ukrainska medier.

Står i brand

Bilder och filmklipp sprids på sociala medier som visar anläggningen i brand.

Lokala medier rapporterar att PJSC Acron – en av Rysslands största anläggningar för kemikalieproduktion – attackerades. 

Invånare ska ha hört flera explosioner i staden, rapporterar Kyiv Independent.

– Alla operativa tjänster är i hög beredskap. Vänligen förbli lugna. Jag håller situationen under personlig kontroll, säger borgmästare Alexander Dronov.

En av Rysslands största

Acron PJSC fungerar som det ledande företaget inom Acron-gruppen, en av Rysslands största producenter av mineralgödsel, uppger Ukrainska Pravda.

Anläggningen är en strategiskt viktig inrättning för den ryska ekonomin och är av kritisk betydelse för försvarsindustrin på grund av deras produktion.

Anläggningen producerar bland annat ammoniak, salpetersyra och ammoniumnitrat, vilka är nyckelkomponenter vid tillverkning av krut och andra sprängämnen som används av de ryska väpnade styrkorna.

Läs mer: ZELENSKYJ: “Nyhet” kan komma den här veckan

Moskva under attack

Det är inte bara Veliky Novgorod som har fått besök av ukrainska drönare under natten.

Även i den ryska huvudstaden Moskva har drönare skjutits ner och flygplatser stängts ner tillfälligt, rapporterar RBC Ukraine.

Varje natt

Krigföring med hjälp av drönare har visat sig bli allt viktigare.

Varje natt skickar Ryssland och Ukraina drönare över varandras gränser.

Ryssland skickar även missiler – som under natten har slagit ner i Ukrainas Kremenchuk.

Läs mer: Ryssland släpper mystiska flygblad i huvudstad

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen

“Sade danskarna verkligen så?” – JD Vance tror knappt sina öron

2026 01 09

“Det är för kallt på Grönland för amerikanska soldater”.

Så lät det påstående som journalisten Jesse Watters från Fox News lade fram för USA:s vicepresident JD Vance i en omtalad intervjun från igår.

Enligt reportern är det någonting som “danskarna säger".

– De säger att det är för kallt för att de amerikanska soldaterna ska kunna hantera det, uttrycker Jesse Watters i intervjun med Vance.

– Vem säger det, Jasmine Crokett? svarar vicepresidenten och syftar på den demokratiska ledamoten i representanthuset.

– Danskarna! utbrister Jesse Watters.

"USA mobbar oss"

Det är oklart vems eller vilket uttalande som Foxreportern syftar på. Uttalanden som fällts av danska politiker i Grönlandsfrågan i offentlig debatt har snarare fokuserat på att Danmark inte uppskattar hur USA uttrycker sig gentemot en nära allierad.

Helle Thorning-Schmidt, tidigare statsminister i Danmark, säger idag att USA upplever sig “mobbade” av USA.

– Vi känner oss mobbade av en större nation. Det är som på skolgården, där vi känner att vi blir mobbade, säger hon i en intervju med Sky News.

"Extremt farligt"

Danmarks nuvarande statsminister Mette Frederiksen sade tidigare i veckan att Nato “upphör” om USA skulle agera militärt mot en allierad, vilket Vita huset inte utesluter för att få kontroll över Grönland.

Helle Thorning-Schmidt uttrycker sig i liknande termer.

– Detta är en extremt farlig situation, inte bara för Danmark, utan även för Nato och hela grunden för Natos bildande. Om det någonsin skulle bli en konflikt mellan USA och Danmark eller Nato kring detta skulle det vara en fantastisk dag för Putin och president Xi i Kina.

Vance: Danmark gör ett "dåligt jobb"

Påståendet om att danskar säger att det är för “kallt” på Grönland för amerikanska soldater fick JD Vance att brista ut i skratt.

– Amerikaner har gjort det riktigt bra på många riktigt kalla ställen. Jag hade inte själv haft lust att tjänstgöra där, men som tur är bor jag i Washington DC.

I samma intervju uttryckte JD Vance att Danmark gör ett “dåligt” jobb med Grönland.

Foto: Gage Skidmore, Flickr

Text: Redaktionen

10 januari 2026

Lettland kallar till akut nödlägesmöte – “eskalation“

2026 01 10

Lettland kallar till blixtmöte.

Lettland vill kalla till ett extraordinärt möte i FN:s säkerhetsråd.

Detta efter den omfattande ryska missilattacken mot Ukraina nära EU-och Nato-gränser som beskrivs som ett allvarligt hot mot Europas säkerhet, rapporterar ukrainska Pravda.

Lettland slår larm i FN

Lettlands utrikesminister Baiba Braže meddelar att landet kommer att begära ett akut möte i FN:s säkerhetsråd efter den senaste ryska attacken mot Ukraina.

Enligt Braže handlar det om en farlig eskalation i ett område nära både EU:s och Natos gränser.

– Lettland kommer att begära ett extraordinärt möte i FN:s säkerhetsråd som svar på Rysslands barbariska attack mot Ukraina, säger hon.

Hon betonar att det internationella samfundet inte kan förbli passivt när Ryssland fortsätter att använda avancerade vapensystem i kriget.

Kräver omedelbara åtgärder

Även från ukrainskt håll har reaktionerna varit starka.

Attacken, där Ryssland enligt uppgifter använt den nya medeldistansmissilen Oreshnik, beskrivs som ett tydligt försök att skrämma både Ukraina och dess allierade.

Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha uppmanar västvärlden att agera snabbare och kraftfullare.

– Ryssland måste mötas med omedelbara och beslutsamma åtgärder. Detta är ännu ett bevis på att Moskva väljer eskalation framför diplomati, säger han.

Sybiha kräver också fler samordnade möten med både FN och Nato för att stärka stödet till Ukraina.

Ser allvarligt på utvecklingen

EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik, Kaja Kallas, beskriver attacken som en tydlig varningssignal för hela Europa.

– Detta är inte bara ett angrepp på Ukraina, utan en farlig eskalation som påverkar Europas säkerhet som helhet, säger hon.

Enligt Kallas visar användningen av nya ryska missilsystem att kriget går in i en mer riskfylld fas, där även grannländerna påverkas indirekt.

Lettlands initiativ i FN ses som ett försök att samla internationellt stöd för ökat politiskt och diplomatiskt tryck på Ryssland.

Samtidigt fortsätter diskussionerna inom EU och Nato om ytterligare sanktioner och militärt stöd till Ukraina, i takt med att kriget intensifieras.

Foto: A Kalash

Text: Redaktionen