Många experter menar att den ryske diktatorn Vladimir Putin såg en enkel seger framför sig.

Men verkligheten visade sig vara en annan.

– Det var uppenbart galenskap att starta kriget, som baserades på dålig och korrupt underrättelseinformation och usel politisk analys, nämligen att ukrainare med ryska som modersmål skulle se inkräktarna som befriare, resonerar den norske utrikeskommentatorn Morten Strand, i en artikel i Dagbladet.

Galenskap

Den norske tidigare utrikeskorrespondenten och Rysslandskommentatorns beskrivning av Putins fyra år långa krig i Ukraina är ”galenskap, galenskap, galenskap”.

– Det har gått fyra år sedan den ryske krigarpresidenten Vladimir Putin startade det stora kriget i Ukraina, och saker har blivit galnare och galnare, framhåller Morten Strand.

Här finns hoppet

Rapporterna om de stora ryska förlusterna kopplat till kriget avlöser varandra.

Tusentals soldater dör vid fronten varje vecka, ekonomin håller på att rasa samman och tillvaron för den ryska befolkningen blir allt sämre.

Det enda troliga hoppet om ett slut på kriget står till att situationen blir helt ohållbar för Ryssland och Putin tvingas kasta in handduken, menar Morten Strand.

– Här – tyvärr – ligger det enda hoppets frö, att det kommer att bli så illa för ryssarna att Putin måste ge upp, resonerar han.

”Riskerar att dö”

Den norske utrikeskommentatorn menar att Rysslands krig varit en missräkning för den ryske diktatorn ända från start.

Men nu har det blivit nästintill omöjligt för Putin att avsluta kriget.

På ett politiskt plan skulle det riskera att vara ett så pass stort bakslag att det kan innebära slutet på diktatorns politiska karriär.

– Varje dag sedan dess har kriget varit galenskap. Och nu har det blivit så fel att det är galenskap av Putin att stoppa det, uppger Morten Strand.

– Kriget har blivit Putins politiska syre. Utan den riskerar han att dö.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

USA går till hård attack mot Danmark.

Detta efter att Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen avvisat ett amerikanskt förslag om att skicka ett sjukhusfartyg till Grönland.

USA:s kritik på X

Jeff Landry, USA:s särskilda sändebud till Grönland, rasar mot Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen på plattformen X.

– Statsminister Jens-Frederik Nielsen borde skämmas! President Donald Trump och USA bryr sig, skriver han.

Han fortsätter med att lyfta fram sjukvården som ett av de största problemen som grönländare möter i vardagen, och menar att detta är anledningen bakom USA:s plan att skicka ett sjukhusfartyg till Grönland.

– Många byar och småstäder saknar grundläggande tjänster som amerikaner ofta tar för givna. Små samhällen har inga fasta läkare, diagnostikverktyg eller specialistvård – vilket tvingar invånarna att resa långa sträckor för viktiga behandlingar som borde finnas på plats, fortsätter han.

USA:s säkerhetsfokus

Han betonar även att ett hälsosamt Grönland är avgörande för USA:s nationella säkerhet.

– Ett hälsosamt Grönland är avgörande för USA:s nationella säkerhet. USA är engagerat i att försvara Grönland, och det börjar med att se till att människor skyddas mot grundläggande sjukdomar och åkommor, skriver han.

Dessa uppdrag, menar han, är viktiga eftersom hälsa och säkerhet hänger ihop.

– USA:s engagemang för att försvara Grönland måste börja med att säkerställa att dess befolkning är frisk.

Danmark avvisar USA

Bakgrunden till konfliken är ett förslag från president Donald Trump om att skicka ett amerikanskt sjukhusfartyg till Grönland för att stödja sjukvården i de avlägsna samhällena.

Jens-Frederik Nielsen har avvisat idén och slår fast att Grönland redan har ett offentligt sjukvårdssystem och att beslut om landets angelägenheter ska fattas i Grönland, inte av USA.

Regeringschefen betonar också att Grönland har kapacitet att ta hand om sin egen befolkning och att man inte vill bli föremål för utländsk påverkan på interna beslut.

Foto: White House official

Text: Redaktionen

Hundratusentals kaféer, bagerier och andra småföretag i Ryssland kan tvingas lägga ned sin verksamhet de kommande månaderna.

Risken för massnedläggning hänger samman med landets svåra ekonomiska situation.

Stora problem i Ryssland

Den ryska staten har stora finansiella problem.

Kriget i Ukraina kostar enorma summor pengar, samtidigt som västerländska sanktioner slår hårt mot den ryska ekonomin.

Nu tvingas Kreml bland annat höja skatterna och momsen och sänka tröskeln för vilka som behöver betala moms, rapporterar Moscow Times.

Det slår hårt mot små och medelstora företag, bland annat kaféer, bagerier, butiker och liknande verksamheter.

Under 2026 hotar därför en massnedläggning av mängder av verksamheter i Ryssland, vilket bland annat General Council of Business Russia slår larm om.

– År 2026 kan under dessa förhållanden 250 000–300 000 sådana SMF-företag stängas, vilket motsvarar omkring 4,4 procent av alla små och medelstora företag i landet, rapporterar tidningen.

Företag och konsumenter drabbas

Ungefär en tredjedel av små och medelstora företag har också uppgett att de är oroliga över att de kan tvingas stänga sin verksamhet inom sex månader, enligt en undersökning, uppger tidningen.

20 procent uppger att de kan lämna marknaden om den ekonomiska situationen försämras, medan 13 procent svarar att de även kan tvingas lämna om marknaden förblir som den är idag.

Biträdande ministern för ekonomisk utveckling, Tatyana Ilyushnikowva, har uppgett att det nästan blir en tredubbling av skattebördan för små och medelstora företag.

Många små och medelstora företag riskerar att göra minusresultat både på grund av höjda skatter, och till följd av kraftiga prisökningar på alltifrån el till hyreskostnader.

– Detta kan i sin tur leda till prisökningar för varor och tjänster för slutkonsumenterna, enligt tidningen.

Det innebär att vanliga ryssar snart kan komma att märka av konsekvenserna av Putins krig i ännu högre utsträckning än de redan gör.

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen