DNA-testföretaget ansöker om konkurs

2025 03 24

Bioteknikbolaget 23&Me ansöker om konkurs.

Bolaget har erbjudit med DNA-testkit för hemmabruk som ger ”personliga genetiska insikter” som enligt företaget kan uppmärksamma potentiella hälsorisker, exempelvis sannolikheten för att utveckla Alzheimers eller vissa cancerformer.

Nu ansöker 23&Me om konkurs, rapporterar CNN.

Ansöker om konkurs

23&Me meddelade på söndagen att de ansökt om konkursskydd enligt Chapter 11 i USA för att underlätta försäljningen, efter att i flera år ha kämpat för att hitta en hållbar affärsmodell.

I ett uttalande som tillkännagav konkursen framhåller företaget att dess vd, Anne Wojcicki, avgår med omedelbar verkan.

Inte varit lönsamt

I september avgick alla sju av bolagets oberoende styrelseledamöter, med hänvisning till sin frustration över vd:ns ”strategiska inriktning” och ansträngningar att göra 23&Me privat.

Företaget, som börsnoterades 2021, har aldrig gått med vinst.

Aktien sköt i höjden efter noteringen och värderade kortvarigt företaget till 6 miljarder dollar.

Wojcicki, som ägde 49 procent av företaget, blev miljardär.

Det är 23&Me

23&Me arbetade med bioteknik och erbjöd produkter som exempelvis lät användaren se potentiella genetiska hälsorisker, men även personens genetiska ursprung.

– Efter att du har lämnat ett salivprov använder 23&Me genotypning för att analysera ditt DNA. Det innebär att vi tittar på specifika platser i ditt genom som är kända för att skilja sig åt mellan människor, förklarar bolaget.

– Vi omvandlar sedan dessa resultat till personliga genetiska rapporter om allt från släktskapssammansättning till egenskaper och genetiska hälsorisker.

Arbetade detaljerat

Bolaget fortsätter.

– Med en av de största referensdatauppsättningarna i världen förser 23&Me sina kunder med en av de mest detaljerade och exakta processerna på marknaden, menas det.

– Våra algoritmer gör uppskattningar baserat på sannolikheter och de är i allmänhet mycket exakta, men dina resultat är inte huggna i sten.

Foto: W. Umoh

Text: Redaktionen

Ryssland paralyserat – 50 militärfordon eliminerade i attack

2026 06 12

Ukraina har lyckats med en fullträff.

Ukraina bekräftar en attack mot Armiansk-bron på ockuperade Krym.

Anfallet har slagit ut dussintals ryska militärfordon och satt en viktig försörjningsled ur spel, rapporterar Kyiv Independent.

Viktig bro träffad

Ukraina har genomfört en attack mot den strategiskt viktiga Armiansk-bron som förbinder Krymhalvön med det ryskockuperade fastlandet.

Enligt det ukrainska 1:a separata stormregementet ”Da Vinci” förstördes omkring 50 militärfordon i anfallet.

– Fiendens viktiga logistiska rutt är helt paralyserad, uppger regementet i samband med bekräftelsen av attacken.

Fordonen som träffades uppges ha varit lastade med ammunition och bränsle avsedda för ryska styrkor vid fronten i Zaporizjzja-regionen.

Flera attacker mot logistik

Samtidigt har flera explosioner rapporterats på ockuperade Krym under natten, där även andra broar och transportleder ska ha träffats.

Lokala ryskinstallerade myndigheter bekräftar skador på flera vägar och broar i området.

Det verkar som att det inte finns några hela broar kvar på landvägarna till halvön,” skrev Telegramkanalen Crimean Wind i ett inlägg.

Strategi att isolera Krym

Enligt Ukrainas styrkor för obemannade system är målet att successivt slå ut viktiga försörjningsvägar.

– Vi kommer att isolera Krym inom en snar framtid, säger den ukrainska befälhavaren Robert Brovdi till Reuters.

Han uppger även att ryska transporter längs viktiga vägar till halvön har minskat kraftigt efter upprepade ukrainska attacker.

Ukrainska militära källor hävdar att rysk militär trafik på en av huvudvägarna till Krym har minskat med över 70 procent de senaste veckorna.

Enligt uppgifter är syftet med attackerna att försvåra transporten av bränsle, vapen och förstärkningar till ryska trupper i de ockuperade områdena.

Foto: Ukrainska soldater stridsvagn

Text: Redaktionen

Ukrainas plan – ”Ska få Ryssland att brinna”

2026 06 12

Ukraina väntas presentera en ny plan för allierade.

Under den senaste tiden har Ukraina genom framgångsrika motattacker och långdistansanfall med drönare och missiler satt ordentligt tryck på Ryssland.

Stödet från det krigshärjade landets allierade – som Sverige, Danmark, Tyskland och Storbritannien – är alltjämt av stor vikt.

Nu kommer uppgifter om att Ukraina väntas presentera en ny finansiell plan “för att få Ryssland att brinna”, rapporterar Kyiv Post.

Ukrainas plan

Ukraina har vad som beskrivs som en “tillfällig fördel på slagfältet gentemot Ryssland”.

Men för att Kyiv ska fortsätta kunna trycka på så krävs mer pengar.

Nu väntas landet begära 20 miljarder dollar – motsvarande drygt 188 miljarder svenska kronor – i militärt stöd från sina allierade, “för att få Ryssland att brinna”.

“Behöver finansiering”

Begäran kommer enligt uppgifter att officiellt begäras vid nästa möte i Ukrainas försvarskontaktgrupp, även känt som Ramsteinformatet, den 18 juni.

– Alla ser att Ryssland brinner, och vi vill att det ska brinna ännu mer, men vi behöver finansiering för att göra det. Möjlighetsfönstret tenderar att stängas. Ryssland är snabbt och innovativt, säger en ukrainsk försvarstjänsteman.

Försvarsminister Mykhailo Fedorov ska redan ha diskuterat planen med Norge, Sverige, Tyskland och Kanada.

Läs mer: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Stöd från USA?

USA har som bekant intagit en mer neutral roll under Donald Trumps administration.

Men på vissa håll i den amerikanska kongressen är stödet för Ukraina alltjämt stort.

USA:s senats försvarsutskott röstade på torsdagen för att förlänga USA:s bistånd till Ukraina och öka finansieringen till 750 miljoner dollar som en del av 2027 års National Defense Authorization Act, uppger Kyiv Independent.

Tillåter köp

Sedan Trump tog över som president har han inte skeppat några stödpaket till Ukraina under presidentens mandat att donera militär utrustning direkt från Pentagon.

Istället har han tillåtit Natoländer att köpa amerikanska vapen för att sedan donera dessa till Ukraina.

Detta under den så kallade Prioritized Ukraine Requirements List.

Foto: V. Razom resp A. Voznenko

Text: Redaktionen