DNA-testföretaget ansöker om konkurs

2025 03 24

Bioteknikbolaget 23&Me ansöker om konkurs.

Bolaget har erbjudit med DNA-testkit för hemmabruk som ger ”personliga genetiska insikter” som enligt företaget kan uppmärksamma potentiella hälsorisker, exempelvis sannolikheten för att utveckla Alzheimers eller vissa cancerformer.

Nu ansöker 23&Me om konkurs, rapporterar CNN.

Ansöker om konkurs

23&Me meddelade på söndagen att de ansökt om konkursskydd enligt Chapter 11 i USA för att underlätta försäljningen, efter att i flera år ha kämpat för att hitta en hållbar affärsmodell.

I ett uttalande som tillkännagav konkursen framhåller företaget att dess vd, Anne Wojcicki, avgår med omedelbar verkan.

Inte varit lönsamt

I september avgick alla sju av bolagets oberoende styrelseledamöter, med hänvisning till sin frustration över vd:ns ”strategiska inriktning” och ansträngningar att göra 23&Me privat.

Företaget, som börsnoterades 2021, har aldrig gått med vinst.

Aktien sköt i höjden efter noteringen och värderade kortvarigt företaget till 6 miljarder dollar.

Wojcicki, som ägde 49 procent av företaget, blev miljardär.

Det är 23&Me

23&Me arbetade med bioteknik och erbjöd produkter som exempelvis lät användaren se potentiella genetiska hälsorisker, men även personens genetiska ursprung.

– Efter att du har lämnat ett salivprov använder 23&Me genotypning för att analysera ditt DNA. Det innebär att vi tittar på specifika platser i ditt genom som är kända för att skilja sig åt mellan människor, förklarar bolaget.

– Vi omvandlar sedan dessa resultat till personliga genetiska rapporter om allt från släktskapssammansättning till egenskaper och genetiska hälsorisker.

Arbetade detaljerat

Bolaget fortsätter.

– Med en av de största referensdatauppsättningarna i världen förser 23&Me sina kunder med en av de mest detaljerade och exakta processerna på marknaden, menas det.

– Våra algoritmer gör uppskattningar baserat på sannolikheter och de är i allmänhet mycket exakta, men dina resultat är inte huggna i sten.

Foto: W. Umoh

Text: Redaktionen

Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

2026 07 07

Moskva skakas av den största drönarattacken sedan invasionen av Ukraina.

Över 430 drönare ska ha riktats mot Moskva-regionen under natten, enligt ryska myndigheter.

Den ryska flygtrafiken har begränsats kraftigt, rapporterar Kyiv Post.

Hundratals drönare mot huvudstaden

Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin beskriver händelsen som en av de största rapporterade drönarattackerna mot den ryska huvudstaden sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Från omkring klockan 02.40 lokal tid publicerade Sobjanin flera uppdateringar på Telegram där han uppgav att ryska luftförsvarssystem hade stoppat flera vågor av drönare på väg mot staden.

– De flesta av dem neutraliserades av luftförsvarsstyrkor på långt avstånd från staden, skriver Sobjanin och uppger att 36 drönare sköts ner när de närmade sig Moskva.

Han uppger även att vrakdelar från nedskjutna drönare har fallit ner på flera platser, men ger inga uppgifter om eventuella skador eller dödsfall.

Flygtrafiken påverkades

Rysslands försvarsdepartement uppger att totalt 452 ukrainska drönare har skjutits ner över ryska regioner under natten.

Enligt Sobjanin var 430 av dessa på väg mot Moskva-regionen.

Attacken har lett till tillfälliga begränsningar i luftrummet kring Moskva.

På flygplatsen Sjeremetjevo tillåts flygningar endast efter godkännande från flygmyndigheterna på grund av säkerhetsåtgärder.

Har ökat drönarattackerna

Ukrainska långdistansdrönare har under de senaste månaderna nått Moskva vid flera tillfällen och bland annat riktats mot strategisk infrastruktur.

Attackerna har också påverkat flygtrafiken i området.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har tidigare sagt att ökade drönarattacker mot Moskva kan bidra till att kriget närmar sig ett slut.

– Ju längre Putin är från Moskva, desto närmare kommer slutet på kriget, har Zelenskyj sagt.

Han har även hävdat att om attackerna mot den ryska huvudstaden fortsätter att öka i omfattning kan det tvinga Rysslands ledning att tydligare möta konsekvenserna av kriget.

Foto: President of Russia Office resp N. Karimov

Text: Redaktionen

Ryska oljepriset kollapsar

2026 07 07

Priset på rysk olja har på kort tid halverats.

Försäljningen av rysk olja och gas är som bekant den viktigaste inkomstkällan för Kreml.

När USA och Israel inledde sina attacker mot Iran tidigare i år steg oljepriserna kraftigt – och Ryssland kunde därmed få in mer pengar genom oljeförsäljningen.

Men nu kommer besked om att priset på rysk uraloljan har halverats sedan toppen, rapporterar Reuters.

Rejält ras

Rysslands ekonomi sätts därmed under allt större press i samband med raset.

Uraloljan låg i snitt på 41,66 dollar per fat i Rysslands västliga hamnar under de första tre dagarna i juli – omkring hälften av nivån under den turbulenta oljemarknaden i april.

Sedan Iran och USA kommit överens om ett eldupphör har oljan sjunkit ordentligt i pris – och huvudvärken växer därmed för Vladimir Putin.

Blir komplicerat

Om priserna förblir under budgettröskeln under en längre tid kommer det att göra det ännu svårare för Kreml att hålla det växande underskottet i schack.

Under årets första fem månader växte budgetunderskottet till 6 biljoner rubel, motsvarande 2,6 procent av BNP, vilket överstiger målet för hela 2026 med ungefär 60 procent.

Samtidigt fortsätter det kostsamma kriget i Ukraina att rasa utan slut i sikte.

Läs mer: Storbritannien bekräftar – har tvingats skicka upp stridsflyg

Bränslekris efter attackerna

De omfattande ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter också att ställa till det för Moskva.

Enligt en ny kartläggning drabbas nästan samtliga ryska regioner av bränslekrisen, rapporterar CNN.

Det innebär i praktiken bensinbrist eller rapporterade störningar i leveranserna.

“Inte kritiskt”

Minst tre regioner, däribland Irkutsk och Transbajkal-regionen i östra Ryssland, har utlyst “höjd beredskap” – steget under undantagstillstånd.

Men Vladimir Putin har inte uttryckt någon större oro.

– Vi ser för närvarande en viss brist, även om den inte är kritisk, menar han.

Foto: Z. Burival

Text: Redaktionen