Diktaturen böjer sig för USA

2026 03 14

USA är inblandade i många konflikter i världen.

Förutom anfallen mot Iran och medlingen mellan Ryssland och Ukraina, så pågår även oroligheter på närmare håll för stormakten.

För några månader sedan slog USA till mot Venezuela, och tillfångatog landets ledare Nicolás Maduro.

Därefter har Trumpadministrationen riktat blickarna mot Kuba.

Blockad av olja

Sedan några månader tillbaka har USA satt hård press på Kuba.

Vita Huset införde en blockad på oljeleveranser från Venezuela till landet, vilket omfattade omkring hälften av det totala behovet på ön, rapporterar oberoende The Moscow Times.

USA har också pressat Mexiko till att strypa oljeleveranserna.

– I slutet av januari förklarade Trump undantagstillstånd i USA i samband med hotet mot nationell säkerhet från Kuba och tillät införandet av ytterligare tullar på import av varor från länder som direkt eller indirekt levererar olja till ön, uppger tidningen.

– Allt detta har orsakat en allvarlig bränslekris på Kuba.

Böjer sig

Nu tvingas diktaturen böja sig för det hårda trycket från USA.

Kubas ledare Miguel Díaz-Canel går ut och meddelar att man är redo för att sätta sig ner och samtala med USA.

Men han meddelar samtidigt att det inte finns några snabba lösningar och att processen kommer vara lång.

– Kontakterna syftar till att hitta lösningar genom dialog, identifiera samarbetsområden för att motverka gemensamma hot och stärka säkerheten i Latinamerika, säger han, enligt tidningen.

Ta över ön

Efter de amerikanska aktionerna mot Venezuela och Iran stod med stor sannolikhet Kuba på tur, rapporterar The Atlantic, med hänvisning till källor i Vita huset.

I januari kommenterade Donald Trump uppgifterna och sade att det kan bli tal om ett "vänskaplig övertagande" av ön om diktaturen vägrar att sluta en överenskommelse med USA.

Historiskt har Kuba starka band till Ryssland, band som Trump enligt uppgift vill bryta, enligt The Wall Street Journal.

Foto: The White House

Text: Redaktionen

30 jul 2026

Putin kan ge efter – USA bekräftar

2026 07 30

Putin kan pressas till förhandlingsbordet.

Nya hårda sanktioner mot Ryssland kan öka pressen på Vladimir Putin och få honom att söka förhandlingar med Ukraina.

Detta bekräftar amerikanska senatorer, rapporterar RBC Ukraine.

USA vill pressa Putin

USA:s nya sanktionsförslag mot Ryssland, som kallats ”bone-crushing sanctions”, har ett tydligt mål: att öka trycket på Kreml och begränsa landets möjligheter att finansiera kriget.

Enligt amerikanska senatorer handlar åtgärderna inte bara om ekonomisk press, utan också om att få Putin att överväga förhandlingar.

– Det här lagförslaget säger till Vladimir Putin: dina dagar av krig är räknade. Du är på den förlorande sidan. Det är bättre att komma till förhandlingsbordet nu än att offra fler liv, slösa mer pengar, krossa din ekonomi och förstöra din ställning i världen. USA står med Ukraina, säger den demokratiske senatorn Richard Blumenthal.

– Den demokratiske senatorn sade också att Kina och Indien är de främsta aktörerna som håller Rysslands krigsmaskin igång, skriver tidningen.

Miljardtryck mot rysk ekonomi

Sanktionspaketet, som går under namnet Graham-sanktionerna, är framtaget av senatorer från både Demokraterna och Republikanerna.

Målet är att slå mot Rysslands ledning, finanssektor och den så kallade skuggflottan som används för att kringgå sanktioner.

Förslaget innehåller även tullar mot länder som fortsätter köpa ryska energiprodukter.

Enligt senatorerna ska sanktionerna göra det svårare för Moskva att fortsätta finansiera kriget.

86 senatorer röstade för förslaget

Sanktionsförslaget har redan klarat en första omröstning i senaten. Totalt röstade 86 senatorer för åtgärderna medan 12 röstade emot.

Efter beslutet i senaten går förslaget vidare till representanthuset för behandling.

Senatorerna har även träffat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Washington för att diskutera situationen vid fronten, Ukrainas behov av vapen och fortsatt amerikanskt stöd.

Zelenskyj ska enligt senatorerna ha tackat för stödet från båda partierna och betonat vikten av att fortsätta pressa Ryssland genom sanktioner.

Foto: Official White House Andrea Hanks resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

29 juli 2026

UPPGIFTER: Två Natoländer bakom attacker i Ryssland

2026 07 29

Ukraina har fått hjälp att slå bakom de ryska frontlinjerna.

Attackerna fortsätter. Dag efter dag pressar Ryssland på, både vid fronten och bakom den med attacker mot det ukrainska samhället.

Samtidigt har Ukraina den senaste tiden intensifierat sina långdistansattacker mot ryskt territorium.

Flera nyckelfunktioner har slagits ut för den anfallande nationen, bland att oljeraffinaderier och affärsjätten Wildberries lager.

Ligger bakom

Bakom flera av attackerna ligger två av Natos länder, som har hjälpt Ukraina i planeringen.

– Amerikanska och franska underrättelsetjänster hjälpte Ukrainas väpnade styrkor att välja mål, bedöma luftvärnssystemen och hitta rutter som gör det möjligt för drönare att nå mål djupt inne på ryskt territorium, rapporterar oberoende Moscow Times, med hänvisning till uppgifter till Financial Times från källor med insyn.

Ett system

Natoländernas underrättelser har hjälpt Ukrainas militär att förstå hur de på bästa sätt ska komma åt det ryska samhället.

Utifrån det har en detaljerad karta upprättats, där funktioner som är kritiska för Ryssland märkts upp, enligt RBC-Ukraine.

– Vi ser Ryssland som ett system. Att förstå detta system gör att vi kan identifiera kritiska delar där effekten kommer att vara mycket mer betydande, säger Ukrainas tidigare försvarsminister Andriy Zagorodnya, som idag jobbar med landets försvarsstrategier, enligt tidningen.

Förstöra finansieringen

Ukrainas satsning på attacker bakom frontlinjen har som mål att slå ut ryska luftförsvarssystem, radaranläggningar och elektroniska resurser som används i kriget, menar befälhavaren för Ukrainas drönarstyrkor, Robert Brovdi.

Fokus ligger också på att skapa korridorer för större attacker mot ryskt territorium.

Ambitionen är att slå ut rysk krigsutrustning, men också att strypa finansieringen av kriget.

– Målet är tydligt: att förstöra källorna som finansierar Putins krig och det militärindustriella komplex som förser ockupationsarmén med vapen, säger Robert Brovdi, enligt tidningen.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen