Diktator spårlöst försvunnen

2026 03 12

Mojtaba Khamenei, son till den avlidne ayatollan Ali Khamenei, har utsetts till Irans nya högste ledare.

Nu är han spårlöst försvunnen.

Sedan attackerna den 28 februari, som dödade fadern Ali Khamenei, har sonen inte gjort något offentligt uppträdande. Samtidigt har den iranska regimen uppgett att han skadades i attacken.

Enligt Sky News militärexpert Michael Clarek kan Mojtaba Khamenei vara död.

– Ingen vet om han lever, säger han till kanalen.

– Om han lever borde han dyka upp någon gång.

Experten betonar samtidigt att varken USA eller Israel har kunnat bevisa att den nya ayatollan har dödats.

– Politiskt sett lever han. Om de inte går att bevisa att han är död kommer iranierna att anta att han lever.

Hänsynslösare än fadern

Mojtaba Khamenei utnämndes till Irans nya högste ledare i slutet av förra veckan.

Enligt flera bedömare skickar utnämningen en mycket tydlig signal till USA och Israel. Mojtaba Khamenei anses vara ännu hänsynslösare än sin far och kallas kompromisslös, rapporterar Reuters.

– Att Mojtaba Khamenei tar över innebär mer av samma sak, säger Iranexperten Alex Vatanka enligt nyhetsbyrån.

Utrikespolitiska institutet delar bedömningen. På sin hemsida framhåller UI att utnämningen innebär att Iran fortsätter på samma politiska linje som tidigare.

– Valet av honom ses som att regimen inte tänker ändra politisk inriktning, skriver UI.

Trumo: ”Occeptabelt”

Vita huset uppskattar inte utnämningen av Mojtaba Khamenei. Trumpadministrationen har varit tydlig med att man inte kommer att acceptera Mojtaba Khamenei som ny iransk ledare.

– Khameneis son är oacceptabel för mig. Vi behöver någon som kan skapa harmoni och fred i Iran, har president Trump sagt.

LÄS OCKSÅ:

EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt | Ekonomibladet

Kina hotar med direktattack | Ekonomibladet

EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt | Ekonomibladet

Foto: Ehimetalor Akhere Unuabona

Text: Redaktionen

Flera republikaner går emot Trump

2026 10 12

Flera senatorer sätter ned foten.

I slutet av förra veckan kom beskedet från Donald Trump. Den amerikanske presidenten har slutit ett avtal med Ryssland om leverans av stora mängder diesel.

– Jag har just avslutat en mycket framgångsrik diskussion med Vladimir Putin, där vi kom överens om att Ryssland omedelbart ska leverera över 300 000 ton diesel till den amerikanska och globala marknaden, ytterligare 500 000 ton under november månad och 1 000 000 ton omedelbart därefter, hävdade han i ett inlägg på Truth Social.

Flera går emot

Flera länder har reagerat skarpt på beskedet. Nu går sju amerikanska senatorer ut och uppmanar presidenten att backa från avtalet. Fyra av dem är Trumps egna partikamrater från det republikanska partiet.

– Kongressen förbjöd uttryckligen import av rysk energi 2022 för att förhindra att den amerikanska dollarn finansierar Putins brutala krig mot Ukraina, framhåller senatorerna i avtalet, rapporterar TV2.

– Regeringen har heller inte samrått med kongressen eller lämnat någon förklaring som motiverar beslutet.

Republikanerna bakom uttalandet är Susan Collins från Maine, Lisa Murkowski från Alaska, Thom Tillis från North Carolina och John Curtis från Utah.

Demokraterna är Jeanne Shaheen från New Hampshire, Richard Blumenthal från Connecticut och Ron Wyden från Oregon.

Läs också: Rubio pekar ut nytt favoritland i Europa – ”idealisk inkörsport”

Zelenskyjs reaktion

Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, har också reagerat med skarpa ord på beskedet. I fredags kommenterade han avtalet, som kan ge Ryssland ett rejält tillskott i krigskassan.

– Gåvor till Putin kommer inte att ge fred eller någon nytta för den civiliserade världen, framhöll presidenten i ett inlägg på X.

– Ryssland kommer att återgälda dieseln med ytterligare terror och svek. Att tillåta Ryssland att sälja petroleumprodukter är en investering i ett krig som måste avslutas, inte förlängas.

Sverige kritiska

Från svenskt håll har reaktionerna på beskedet varit liknande. Statsminister Ulf Kristersson (M) är kritisk.

– Vi beklagar USA:s överenskommelse med Ryssland om leveranser av diesel, eftersom energiintäkterna är centrala för den ryska krigskassan, skriver han i ett inlägg på X.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Official White House Photo by Abe McNatt

Text: Redaktionen

Stormakt överger Putin

2026 10 09

En stormakt nobbar Ryssland.

Indien minskar sina inköp av rysk olja.

Detta efter att priserna stigit kraftigt, samtidigt som konkurrensen från Kina hårdnar, rapporterar RBC Ukraine.

Har blivit för dyr

Indiska oljeraffinaderier drar ned på sina beställningar av rysk råolja för leverans i november. Enligt Bloomberg är de främsta orsakerna stigande priser och ökad konkurrens från kinesiska köpare.

Priset på den ryska oljesorten Urals, som lastas vid Östersjön, har stigit till mer än 10 dollar per fat över riktmärket Brent.

Tidigare såldes den ryska oljan med en betydande rabatt. Nu har priset nästan nått samma nivå som olja från Mellanöstern.

Kina konkurrerar

Samtidigt ökar konkurrensen från Kina.

– Kinas import av rysk råolja har ökat under de senaste månaderna, vilket har ökat konkurrensen om de volymer som annars skulle ha varit tillgängliga för indiska raffinaderier, säger Sumit Ritolia, senior chef på analysföretaget Kpler.

Utvecklingen märks också i Indiens importstatistik.

I september stod Ryssland för omkring 35 procent av Indiens oljeimport. Så sent som i juli låg andelen på 56 procent.

De genomsnittliga leveranserna under fyraveckorsperioden fram till den 4 oktober sjönk till omkring 310 000 fat om dagen. Det är den lägsta nivån sedan mars 2022.

Mellanöstern lockar

Indien vänder sig i allt högre grad till oljeleverantörer i Mellanöstern.

– Enligt Shells vd Wael Sawan har oljetransporterna genom Hormuzsundet redan återhämtat sig till omkring 80 procent av nivåerna före kriget, skriver tidningen.

Olja från Mellanöstern har dessutom en logistisk fördel för indiska köpare. Kortare transportvägar innebär lägre fraktkostnader, särskilt när priserna för tanktransporter stiger.

Även risken för amerikanska sanktioner och tullåtgärder påverkar de indiska raffinaderiernas beslut.

Den minskade importen handlar dock framför allt om ekonomi. När den ryska oljan inte längre är tillräckligt billig blir det mer attraktivt för Indien att köpa från andra länder.

Läs också: ”Första gången sedan kalla kriget” – allvarlig varning utfärdas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen