Ungern kommer att stå värd för arrangemanget.

Men experter är tveksamma vilken nytta mötet egentligen kommer att göra, i synnerhet när det handlar om det ukrainska perspektivet.

Det finns nämligen en “tradition” att Trump börjar luta åt Putins håll varje gång de två stormaktsledarna träffas, menar den danska internationella analytikern Kristian Mouritzen på tidningen Berlingske.

– Nu har Trump gödslat marken för att tvivel ska kunna väckas huruvida Zelenskyj ens kan få tag på dessa missiler. Det här är riktigt dåliga nyheter för Zelenskyj, säger han i en intervju med TV2.

"Tillbaka på ruta ett"

Kristian Mouritzen syftar på de omtalade Tomahawkrobotarna med en räckvidd på 2 500 kilometer.

Han får medhåll av flera andra analytiker, bland annat Flemming Splidsboel, seniorforskare vid Danska institutet för internationella studier.

Enligt honom har Trumps och Putins samtal igår kväll skickat tillbaka den ukrainska presidenten till “ruta ett”.

Zelenskyj kommer att träffa den amerikanska ledaren i Vita huset fredagen.

– Dagens möte med Zelenskyj är helt annorlunda. Det är en överraskande och obehaglig vändning som saker och ting har tagit för ukrainarna, säger Flemming Splidsboel till TV2.

– Zelenskyj trodde att han skulle åka hem med Tomahawkmissiler. Nu måste han förmodligen försvara sig mot Trumps planer på ett möte med Putin och den fredsplan som Putin och Trump ska diskutera i Budapest.

Börjat tveka

Inför dagens möte mellan Trump och Zelenskyj har den amerikanska presidenten uttryckligen börjat tveka kring de omtalade robotarna.

– Vi behöver Tomahawk för USA också. Vi har många av dem, men vi behöver dem. Jag menar, vi kan inte tömma vårt land på dem, säger Trump enligt Kyiv Independent.

Kreml har hotat med massiv eskalering om USA skickar missilerna till Ukraina.

– Leveranser av dessa robotar kommer att sluta illa för alla. Framför allt för Trump, framhöll Dmitrij Medvedev, vice ordförande i ryska säkerhetsrådet, tidigare i veckan.

Belarus diktator Alexander Lukasjenko har också uttalat sig i frågan och varnat för kärnvapenkrig om USA levererar Tomahawks till Ukraina.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen