”Det är för sent” – Danmarks statsminister slår larm

2026 01 28

Mette Frederiksen varnar hela Europa.

Danmark har varit hårt pressat den senaste tiden på grund av Donald Trumps hot mot Grönland.

Nu varnar Mette Frederiksen för att Europa och Nato inte gör tillräckligt för att garantera sin säkerhet och sitt försvar.

”Måste beväpna oss nu”

Förra året kom Natoländerna överens om att fem procent av ländernas BNP ska läggas på försvaret till 2035.

Men det är för sent, varnar Mette Frederiksen, enligt Kyiv Post. Tidsplanen är för utdragen.

– Jag är ledsen att säga att det skulle vara för sent. Jag tror att det viktigaste är att beväpna oss igen nu, säger den danska statsministern, enligt tidningen.

Europa måste kunna försvara sig mot Ryssland, men måste samtidigt minska sitt beroende av USA, menar Frederiksen.

Detta efter att Donald Trump hotat med att annektera Grönland, som är danskt territorium.

Även USA själva har krävt att europeiska Natoländer ska ta större ansvar för sin egen säkerhet, vilket det nya 5-procentsmålet är ett resultat av.

En ny världsordning

Men Frederiksen menar alltså att det måste gå snabbare, och menar att det har uppstått en ny världsordning som Europa måste anpassa sig efter.

– Världsordningen som vi känner den är över och jag tror inte att den kommer att återvända, säger Mette Frederiksen, enligt tidningen.

Europeiska länder skar ner på sina försvarsutgifter under många år innan Ryssland invaderade Ukraina.

Detta var ett ”dåligt misstag”, menar den danska statsministern, och understryker att Ryssland ”inte vill ha fred med Europa”.

Trots spänningarna mellan Danmark och USA framhåller Frederiksen också att Europa och USA måste hålla ihop.

Håller med Natochefen

Natochefen Mark Ruttes ord nyligen om att Europa inte kan försvara sig utan USA:s hjälp väckte starka reaktioner, men Frederiksen verkar delvis vara inne på samma linje.

Att stå ensamt militärt skulle vara ”extremt svårt” för Europa i nuläget, menar hon.

– För när man tittar på underrättelseverksamhet, kärnvapen och så vidare, är vi beroende av USA. Men jag tror att vi kan göra mer än vad som sägs offentligt just nu, säger Mette Frederiksen, enligt tidningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

7 jul 26

Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

2026 07 07

Moskva skakas av den största drönarattacken sedan invasionen av Ukraina.

Över 430 drönare ska ha riktats mot Moskva-regionen under natten, enligt ryska myndigheter.

Den ryska flygtrafiken har begränsats kraftigt, rapporterar Kyiv Post.

Hundratals drönare mot huvudstaden

Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin beskriver händelsen som en av de största rapporterade drönarattackerna mot den ryska huvudstaden sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Från omkring klockan 02.40 lokal tid publicerade Sobjanin flera uppdateringar på Telegram där han uppgav att ryska luftförsvarssystem hade stoppat flera vågor av drönare på väg mot staden.

– De flesta av dem neutraliserades av luftförsvarsstyrkor på långt avstånd från staden, skriver Sobjanin och uppger att 36 drönare sköts ner när de närmade sig Moskva.

Han uppger även att vrakdelar från nedskjutna drönare har fallit ner på flera platser, men ger inga uppgifter om eventuella skador eller dödsfall.

Flygtrafiken påverkades

Rysslands försvarsdepartement uppger att totalt 452 ukrainska drönare har skjutits ner över ryska regioner under natten.

Enligt Sobjanin var 430 av dessa på väg mot Moskva-regionen.

Attacken har lett till tillfälliga begränsningar i luftrummet kring Moskva.

På flygplatsen Sjeremetjevo tillåts flygningar endast efter godkännande från flygmyndigheterna på grund av säkerhetsåtgärder.

Har ökat drönarattackerna

Ukrainska långdistansdrönare har under de senaste månaderna nått Moskva vid flera tillfällen och bland annat riktats mot strategisk infrastruktur.

Attackerna har också påverkat flygtrafiken i området.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har tidigare sagt att ökade drönarattacker mot Moskva kan bidra till att kriget närmar sig ett slut.

– Ju längre Putin är från Moskva, desto närmare kommer slutet på kriget, har Zelenskyj sagt.

Han har även hävdat att om attackerna mot den ryska huvudstaden fortsätter att öka i omfattning kan det tvinga Rysslands ledning att tydligare möta konsekvenserna av kriget.

Foto: President of Russia Office resp N. Karimov

Text: Redaktionen

Ryska oljepriset kollapsar

2026 07 07

Priset på rysk olja har på kort tid halverats.

Försäljningen av rysk olja och gas är som bekant den viktigaste inkomstkällan för Kreml.

När USA och Israel inledde sina attacker mot Iran tidigare i år steg oljepriserna kraftigt – och Ryssland kunde därmed få in mer pengar genom oljeförsäljningen.

Men nu kommer besked om att priset på rysk uraloljan har halverats sedan toppen, rapporterar Reuters.

Rejält ras

Rysslands ekonomi sätts därmed under allt större press i samband med raset.

Uraloljan låg i snitt på 41,66 dollar per fat i Rysslands västliga hamnar under de första tre dagarna i juli – omkring hälften av nivån under den turbulenta oljemarknaden i april. 

Sedan Iran och USA kommit överens om ett eldupphör har oljan sjunkit ordentligt i pris – och huvudvärken växer därmed för Vladimir Putin.

Blir komplicerat

Om priserna förblir under budgettröskeln under en längre tid kommer det att göra det ännu svårare för Kreml att hålla det växande underskottet i schack.

Under årets första fem månader växte budgetunderskottet till 6 biljoner rubel, motsvarande 2,6 procent av BNP, vilket överstiger målet för hela 2026 med ungefär 60 procent. 

Samtidigt fortsätter det kostsamma kriget i Ukraina att rasa utan slut i sikte.

Läs mer: Storbritannien bekräftar – har tvingats skicka upp stridsflyg

Bränslekris efter attackerna

De omfattande ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter också att ställa till det för Moskva.

Enligt en ny kartläggning drabbas nästan samtliga ryska regioner av bränslekrisen, rapporterar CNN.

Det innebär i praktiken bensinbrist eller rapporterade störningar i leveranserna.

“Inte kritiskt”

Minst tre regioner, däribland Irkutsk och Transbajkal-regionen i östra Ryssland, har utlyst “höjd beredskap” – steget under undantagstillstånd. 

Men Vladimir Putin har inte uttryckt någon större oro.

– Vi ser för närvarande en viss brist, även om den inte är kritisk, menar han.

Foto: Z. Burival

Text: Redaktionen