Danmark har varit hårt pressat den senaste tiden på grund av Donald Trumps hot mot Grönland.

Nu varnar Mette Frederiksen för att Europa och Nato inte gör tillräckligt för att garantera sin säkerhet och sitt försvar.

”Måste beväpna oss nu”

Förra året kom Natoländerna överens om att fem procent av ländernas BNP ska läggas på försvaret till 2035.

Men det är för sent, varnar Mette Frederiksen, enligt Kyiv Post. Tidsplanen är för utdragen.

– Jag är ledsen att säga att det skulle vara för sent. Jag tror att det viktigaste är att beväpna oss igen nu, säger den danska statsministern, enligt tidningen.

Europa måste kunna försvara sig mot Ryssland, men måste samtidigt minska sitt beroende av USA, menar Frederiksen.

Detta efter att Donald Trump hotat med att annektera Grönland, som är danskt territorium.

Även USA själva har krävt att europeiska Natoländer ska ta större ansvar för sin egen säkerhet, vilket det nya 5-procentsmålet är ett resultat av.

En ny världsordning

Men Frederiksen menar alltså att det måste gå snabbare, och menar att det har uppstått en ny världsordning som Europa måste anpassa sig efter.

– Världsordningen som vi känner den är över och jag tror inte att den kommer att återvända, säger Mette Frederiksen, enligt tidningen.

Europeiska länder skar ner på sina försvarsutgifter under många år innan Ryssland invaderade Ukraina.

Detta var ett ”dåligt misstag”, menar den danska statsministern, och understryker att Ryssland ”inte vill ha fred med Europa”.

Trots spänningarna mellan Danmark och USA framhåller Frederiksen också att Europa och USA måste hålla ihop.

Håller med Natochefen

Natochefen Mark Ruttes ord nyligen om att Europa inte kan försvara sig utan USA:s hjälp väckte starka reaktioner, men Frederiksen verkar delvis vara inne på samma linje.

Att stå ensamt militärt skulle vara ”extremt svårt” för Europa i nuläget, menar hon.

– För när man tittar på underrättelseverksamhet, kärnvapen och så vidare, är vi beroende av USA. Men jag tror att vi kan göra mer än vad som sägs offentligt just nu, säger Mette Frederiksen, enligt tidningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Den amerikanske presidenten har sedan han valdes till makten för andra gången återkommande använt olika typer av hot – exempelvis i form av tullar.

Till en början reagerade de finansiella marknaderna kraftigt på Trumps utspel.

Men på senare tid har presidentens tullhot inte påverkat marknaderna nämnvärt – och nu bekräftar en ny analys att “taco”-fenomenet i alla fall till viss del tycks vara på riktigt.

Analys visar

I dagarna har Trump riktat nya tullhot mot Sydkorea – samtidigt som det ledande amerikanska indexet S&P 500 närmar sig rekordnivåer.

Nu visar en ny analys att Trump bara fullföljer vart fjärde tullhot, rapporterar Bloomberg.

– Han fullföljer bara ungefär en fjärdedel av gångerna. Omkring 43 procent av hoten drogs tillbaka – ibland efter att Trump utropat en uppfattad seger – eller har ännu inte genomförts, skriver Bloomberg.

Kommenterar analysen

Så här lyder en kommentar från Nicole Gorton-Caratelli och Chris Kennedy som har genomfört analysen:

– Mönstret är inte helt konsekvent. Generellt sett har vi dock sett Trump backa från sina mest uppmärksammade hot, vilka tenderar att vara de som drastiskt skulle höja USA:s effektiva tullsats eller hota handelsfreden med Kina.

Senaste hotet

Det senaste tullhotet från den amerikanska presidenten riktas mot Sydkorea.

– Sydkoreas lagstiftande församling lever inte upp till sitt avtal med USA, skriver Trump på Truth Social.

– President Lee och jag nådde en fantastisk uppgörelse för båda länderna den 30 juli 2025, och vi bekräftade dessa villkor på nytt när jag befann mig i Korea den 29 oktober 2025. Varför har den koreanska lagstiftande församlingen inte godkänt det?

Bilar och läkemedel

Trump fortsätter.

– Eftersom den koreanska lagstiftande församlingen inte har antagit vårt historiska handelsavtal, vilket är deras befogenhet, höjer jag härmed de sydkoreanska TULLARNA på bilar, trävaror, läkemedel och alla andra ömsesidiga TULLAR från 15 procent till 25 procent.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Varningen kommer från Dmitrij Belousov, biträdande chef för Center for Macroeconomic Analysis and Short-Term Forecasting (CMASF), ett ryskt forskningsinstitut som har nära kopplingar till Kreml.

CMSAF förutspår flera kraftiga fall i den ryska ekonomin under 2026.

– Tillväxten har avstannat, företagsvinsterna minskar, investeringarna har stannat av och lönsamheten i de flesta sektorer har sjunkit under både lånekostnader och riskfri avkastning, säger Belousov enligt oberoende Moscow Times.

Står på randen till recession

Enligt Belousov riskerar Ryssland att drabbas av recession i närtid.

Recession är ett ekonomiskt tillstånd där tillväxten minskar, arbetslösheten går upp och levnadskostnaderna ökar mer än löneökningarna.

CMASF-chefen konstaterar att lönerna nu utgör en ovanligt stor andel av Rysslands BNP, vilket tränger ut andra inkomstformer – i synnerhet företagsvinster. Ett sådant mönster har tidigare observerats under perioder av ekonomisk kris och signalerar att det finns ett begränsat utrymme för ytterligare löneökningar.

Den ryska centralbanken gör samma bedömning: kostnaderna ökar samtidigt som löneökningarna uteblir.

– Enligt en undersökning från centralbanken januari planerar ungefär hälften av företagen att inte höja lönerna under första kvartalet, rapporterar Moscow Times.

Skrotar 20 år gammal lag

Samtidigt är den ryska statskassan i akut behov av nya inkomster för att kunna finansiera kriget i Ukraina.

Enligt källor till tidningen Kommersant har finansminister Anton Siluanov föreslagit att Ryssland ska legalisera onlinekasinon, någonting som varit förbjudet sedan 2006. Samtidigt ska en skatt på minst 30 procent av omsättningen införas för verksamheterna.

LÄS MER HÄR: Kreml behöver pengar akut: vill skrota 20 år gammal lag 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen