Nordirland präglades under många år av en våldsam konflikt mellan nationalister, som ville ansluta sig till resten av Irland, och unionister, som såg sig som britter och ville fortsätta vara en del av Storbritannien.

Efter ett fredsavtal 1998 har konflikten lugnat ner sig.

Men nu kan Nordirland snart folkomrösta om att lämna Storbritannien och ansluta sig till Republiken Irland, enligt landets försteminister.

Kritiserar Brexit

Nordirlands försteminister Michelle O’Neill, som tillhör det republikanska, nationalistiska partiet Sinn Féin, menar att en folkomröstning om irländsk enhet bör hållas senast 2030, rapporterar Sky News.

– Jag tror att mitt partis uppfattning är att vi borde ha detta till 2030. Jag tror det bara är en kort väg bort, säger hon, enligt kanalen.

– Så nu är det dags för planen och förberedelserna, tillägger Michelle O’Neill.

Den nordirländska försteministern menar också att Brexit, alltså Storbritanniens utträde ur EU, har skadat Nordirland.

– Brexit var en ekonomisk självskada, en massiv handling av ekonomisk självskada. Det gjordes mot folkets vilja, hävdar hon.

Delade meningar

Om försteministern får som hon vill kan Nordirlands befolkning alltså rösta för att förena sig med övriga Irland, som är med i EU.

– Vi har förmågan att ta kontroll över våra egna öden. Jag uppmuntrar alla politiska ledare att tillsammans sträva efter det, säger Michelle O’Neill, enligt kanalen.

Republiken Irlands premiärminister Michael Martin har dock uttalat sig mer försiktigt om möjligheterna till en folkomröstning om irländsk enhet, och sagt att det åtminstone inte kommer att ske före 2030.

Nordirlands vice försteminister Emma Little Pengelly, som tillhör det unionistiska Democratic Unionist Party, är också skeptisk och framhåller att de nationalistiska och republikanska rörelserna inte har vuxit efter fredsavtalet 1998.

– Jag är unionist, vi har en Sinn Féin-försteminister. Men jag tycker det är viktigt att säga att nationalism och republikanism i Nordirland inte har ökat deras röstandel sedan 1998, säger Emma Little Pengelly.

Konflikten på Nordirland är starkt relaterad till religion, då republikanska nationalister ofta är katoliker medan unionister som vill tillhöra Storbritannien ofta är protestanter.

Foto: A Marinkovic

Text: Redaktionen

Det motsvarar omkring 970 miljarder svenska kronor.

Lånet ska bland annat användas för att stärka Ukrainas militära förmågor.

Ryska säkerhetsrådets vice ordförande Dmitrij Medvedev säger att “lånet tas från européernas fickor och inte kommer att betalas tillbaka", rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Medvedev skrattar

Efter att Ungern och Slovakien till slut släppt igenom lånet står det nu klart.

Dmitrij Medvedev skrattar åt Europa.

– EU ger slutligen det efterlängtade lånet till tjuven i Kyiv, och pengarna behöver inte betalas tillbaka eftersom det enligt Bryssels imbecilla logik är Ryssland som kommer att stå för notan, säger han.

“Ni blir lurade”

Medvedev menar vidare att européerna “blir lurade”.

– Njut av att bli lurade igen, européer – det är 90 miljarder euro direkt ur era fickor!

Pengarna som Ukraina nu lånar kommer bland annat gå till att stärka landets militärindustriella bas och budgetbehov.

Läs mer: 12 ryska FSB-agenter döda

Strikta villkor

Finansieringen av lånet kommer att kopplas till strikta villkor från Ukrainas sida, såsom efterlevnad av rättsstatsprincipen, inklusive kampen mot korruption.

– Det cypriotiska ordförandeskapet har arbetat outtröttligt för att säkerställa att alla delar som behövs för lånet är på plats, säger Cyperns finansminister Makis Keravnos.

– Utbetalningarna av lånet kommer att börja rulla ut så snart som möjligt och ge avgörande stöd till Ukrainas mest pressande budgetbehov.

Så delas det upp

Lånet har enligt EU delats upp så här:

- 30 miljarder euro i makroekonomiskt stöd till Ukraina, kanaliserat via makrofinansiellt bistånd eller genom Ukrainafaciliteten. Detta kan användas för att tillgodose Ukrainas mest akuta budgetbehov.

- 60 miljarder euro för Ukrainas förmåga att investera i försvarsindustriell kapacitet, inklusive upphandling av försvarsprodukter.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen