Deadline 11 april: Ukraina håller andan

2026 04 09

Det amerikanska beslutet har stärkt den ryska krigskassan.

Enligt forskningsinstitutet Center for Research on Energy and Clean Air har Ryssland tjänat 588 miljoner dollar per dag på gas- och oljeexport under perioden – en ökning med 14 procent jämfört med veckorna innan Irankriget.

Men nu kan de ryska intäkterna falla.

Den 11 april löper de tillfälliga sanktionslättnaderna ut. Om USA väljer att dra tillbaka dem skulle det vara ett välkommet besked för Ukraina.

Landets president Volodymyr Zelenskyj har flera gånger understrukit att den ekonomiska pressen på Ryssland måste öka för att kriget ska ta slut.

Oklara omständigheter oroar 

USA och Iran har slutit en tillfällig vapenvila.

Eldupphöret beskrivs dock som bräckligt av flera experter och bedömare. Det är exempelvis oklart om Iran kommer att öppna Hormuzsundet – en passage som är avgörande för världens gas- och oljeleveranser.

–  Är det en varaktig fred eller är det en kortare vapenvila? Vi kan bara hoppas att det här är första steget mot en stabilare situation och att fartygstrafiken kan passera Hormuzsundet, säger Anders Hermansson, vd på branschorganisationen Svensk sjöfart, till SVT Nyheter.

Potentiellt hårt slag mot Kreml

Om sundet öppnas väntas oljepriset falla ordentligt, vilket skulle slå mot den ryska krigskassan.

– Om Hormuzsundet kan öppnas bör Rysslands oljeintäkter minska. Olja underblåser och stärker Rysslands krig. Det är därför Ryssland har investerat så kraftigt i att stödja den iranska regimen och försökt förlänga kriget, säger Volodymyr Zelenskyj i sitt nattliga tal till det ukrainska folket.

Nya samtal

Förhandlingarna mellan USA och Iran fortsätter på lördag. Representanter från båda länderna ska träffas i Pakistans huvudstad Islamabad. Vicepresident JD Vance väntas leda den amerikanska delegationen.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Massiv explosion i Ryssland – över 100 skadade

2026 08 25

En kraftig brand har brutit ut vid ett av Rysslands största petrokemiska projekt.

Över 100 arbetare har skadats och en kinesisk arbetare har omkommit, rapporterar oberoende Moscow Times.

Jätteanläggning i lågor

Branden bröt ut på tisdagen vid Amur Gas Chemical Complex, AGCC i den ryska staden Svobodny i Amurregionen.

Anläggningen är ett miljardprojekt som ägs gemensamt av den ryska petrokemijätten Sibur och det kinesiska statliga olje- och gasbolaget Sinopec.

Enligt bolaget startade branden i en stöddel av en pyrolysenhet. Den primära utrustningen ska inte ha skadats.

Totalt har 123 arbetare fått vård efter händelsen.

Nitton personer har lagts in på sjukhus med måttliga till allvarliga skador, medan ytterligare 104 arbetare har behandlats för lindrigare skador, bland annat skärsår och blåmärken.

En person överlevde inte olyckan.

– Trots snabb medicinsk vård gick ett av offren, en kinesisk medborgare som var anställd av en underleverantör, inte att rädda, uppger företaget i ett uttalande.

Räddningsarbetet fortsätter

Räddningstjänsten fortsatte under tisdagen att bekämpa branden.

Samtidigt genomfördes en så kallad kontrollerad förbränning av kvarvarande gaser vid anläggningen.

Myndigheterna uppger samtidigt att det inte finns några tecken på att farliga kemikalier har spridits till luften i området.

Luftmätningar i Svobodny visade enligt konsumentskyddsmyndigheterna inga förhöjda nivåer av giftiga ämnen.

Regionala myndigheter uppger därför att händelsen inte utgör något hot mot människor i närliggande samhällen.

Skulle öppna nästa år

Amur Gas Chemical Complex är ett projekt värt omkring 10 miljarder dollar och är tänkt att bli en av världens största anläggningar för tillverkning av polymerer.

Anläggningen genomgick slutliga tester inför den planerade starten i början av 2027 när branden inträffade.

– En kommission har tillsatts för att utreda orsaken till branden, uppger AGCC.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Land vill uteslutas ur Putins militärallians

2026 08 25

Putinregimen är hårt pressad och har svårt att utöva det inflytande man vill ha över postsovjetiska stater.

Nu hoppas ett land på att bli uteslutet ur CSTO, som beskrivs som en rysk motsvarighet till Nato.

Ber om att uteslutas

Armenien hoppas på att bli uteslutna ur CSTO (Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen), som är en militärallians bestående av ett antal postsovjetiska stater.

Redan i februari 2024 beslutade Armenien att frysa sitt samarbete med CSTO.

På måndagen gick landets premiärminister Nikol Pasjinjan ännu längre, och signalerade att han skulle välkomna ett beslut från CSTO-länderna att utesluta Armenien, rapporterar CNN.

– Jag kan med säkerhet säga att vi inte kommer att återuppta vårt arbete inom CSTO. Vi kommer inte att göra det, säger Pasjinjan, enligt kanalen.

Premiärministern uppmanar i princip de andra medlemsländerna – Ryssland, Belarus, Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan – att utesluta Armenien.

– Stadgarna medger en sådan möjlighet, landet kan uteslutas ur organisationen. Jag skulle bli mycket glad om organisationen beslutar att utesluta Republiken Armenien ur den kollektiva säkerhetsorganisationen. Åtminstone skulle det befria oss från dilemmat kring att själva lämna, säger Nikol Pasjinjan.

Av försiktighets- och strategiska vill Armenien alltså inte själva utträda ur organisationen formellt, bland annat för att man inte vill riskera en direkt konfrontation med Ryssland.

Kreml svarar

Armenien vill alltså att de övriga medlemsländerna ska utesluta landet, snarare än att själva besluta om att lämna CSTO.

Ett skäl till att landet vill lämna militäralliansen är att den anses ha misslyckats med att hjälpa Armenien under de senaste konflikterna med Azerbajdzjan.

Kreml svarar dock att Armenien själva får lämna alliansen om de inte vill vara kvar.

– Om Jerevan inte längre behöver vara medlem i en så viktig organisation för den regionala säkerheten för att tillgodose sina nationella intressen, står det landet fritt att fatta ett lämpligt beslut och lämna organisationen, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov, enligt kanalen.

Armenien har distanserat sig allt mer från Ryssland de senaste åren.

Landets premiärminister meddelar också att Armenien snart kommer att ansöka om medlemskap i EU.

– Vi kan påbörja denna process inom en snar framtid, säger premiärministern, enligt Kyiv Independent.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen