Danmark möter Trumps krav – historiskt besked

2026 02 06

Danmark låter på fredagen meddela en historisk milstolpe för landet.

För första gången uppfyller Danmark Natos mål om att lägga 3,5 procent av sitt BNP på rena militära utgifter, exempelvis trupper, vapensystem, ammunition och materiel.

Det innebär att Danmark blir ett av få länder i alliansen som uppfyller det krav som USA:s president Donald Trump ställt på Natomedlemmarna.

Troels Lund Poulsen, den danska försvarsministern, bekräftar beskedet som kommer efter att regeringen fattat beslut om att stödja Ukraina med ytterligare tre miljarder danska kronor.

– Det här innebär att vi för första gången år 2026 kommer att nå 3,5 procent. Det är en bra signal att skicka till våra allierade att vi tar vår uppgift på allvar, säger han enligt TV2.

"God allierad?"

Den danska tv-kanalen har ställt frågan till ministern om hur mycket beskedet handlar om att visa USA att Danmark är en “god allierad”.

Så har inte tanken varit i grunden, enligt Lund Poulsen.

– Det här handlar först och främst om att göra en insats gentemot Ukraina. Nästa vecka är det ett möte i Nato, och där behöver jag också visa att det inte bara handlar om ord och stora tal, utan att det kommer att finnas konkreta bidrag, säger försvarsministern.

Trumps krav

Det var i somras vid Natos toppmöte som det beslutades att alliansens medlemsländer senast år 2035 ska spendera 3,5 procent av sitt lands BNP på rena försvarsutgifter.

Påtryckningar från Donald Trump var en av de stora drivkrafterna till justeringen.

Nyligen påminde Natos generalsekreterare Mark Rutte alliansen om den amerikanska presidentens betydelse för beslutet.

– Jag tycker att Donald Trump gör det rätta för Nato när han ber oss alla att bidra mer, sade han på pressträff i januari.

– Utan Donald Trump hade vi aldrig uppnått resultatet vid toppmötet i Haag. När jag berömmer någon, så är det baserat på fakta och finns tillgängligt.

År 2025 var det enbart Polen, Litauen, Lettland och Estland som nådde 3,5 procent. Sverige lade 2,51 procent av BNP på försvarsutgifter, enligt TV2:s siffror.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Moskva brinner – explosioner över hela huvudstaden

2026 06 18

Moskva täcks av ett eldinferno.

En rad omfattande drönarattack mot Moskva under morgoenn har lett till explosioner, bränder och tjock rök.

Enligt stadens invånare täcker röken stora delar av den ryska huvudstaden, rapporterar RBC Ukraine.

Massiv attack mot Moskva

Under de tidiga morgontimmarna uppges Moskva ha utsatts för drönarattacker is tor skala.

Enligt flera ryska Telegram-kanaler har invånare på olika platser i huvudstaden rapporterat om explosioner, flygande drönare och en stor brand vid ett oljeraffinaderi.

Från omkring klockan 04 började videoklipp cirkulera som visade drönare över Moskva och omkringliggande regioner.

Samtidigt som attacken pågår rapporterades explosioner och brandrök från flera delar av Moskvas utkanter.

Enligt vittnesuppgifter sprids otaliga videor online under morgonen som visar drönare i luften.

Rökpelare har även observerats stiga från industriområden, vilket ytterligare förstärker bilden av ett pågående kaosläge i huvudstaden.

Oljeraffinaderi i lågor

En av de mest allvarliga träffarna ska ha riktats mot ett oljeraffinaderi i Kapotnja, i Moskvas utkanter.

Enligt OSINT-källor utbröt en kraftig brand efter attacken, där åtminstone två lagringstankar uppges ha fattat eld.

– Luftförsvarsstyrkor fortsätter att slå tillbaka en massiv attack. Flera drönare lyckades nå Moskvas oljeraffinaderi. Åtgärder vidtas för att eliminera konsekvenserna, skriver Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin i ett inlägg på sociala medier.

Samtidigt rapporteras även mindre skador i staden efter att drönarfragment fallit ner över ett köpcentrum.

Tidigare angrepp mot samma mål

Redan för två dagar sedan uppgav Ukrainas generalstab att drönare träffat samma oljeraffinaderi, vilket då orsakade en brand och enligt rapporter skador på viktig utrustning.

– Den här gången kände Moskvaregionen räckvidden av Ukrainas långdistansförmågor. Ett oljeraffinaderi träffades på 500 kilometers avstånd, skrev Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på X, vid tillfället.

Kort därefter rapporterade Reuters att attacken lett till att anläggningen tillfälligt stoppat sin verksamhet.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

2026 06 18

Ett Natoland vägrar skriva på.

Ett EU-land som också är medlem i Nato har enligt uppgifter satt sig emot delar av EU:s kommande sanktionspaket mot Ryssland.

Motståndet uppges röra förslag om att utvidga sanktionerna mot bland annat ryska religiösa företrädare, vilket kan försvåra att hela paketet antas, rapporterar RBC Ukraine

Bulgarien säger stopp

Enligt uppgifter från Politico och BNR News är Bulgarien det land som uppges vara emot beslutet.

– Bulgarien har signalerat sitt motstånd mot delar av det 21:a sanktionspaketet mot Ryssland, skriver Politico, med hänvisning till två diplomater.

Enligt rapporteringen är landet det enda EU-land som motsätter sig sanktionerna.

Att införa sanktioner mot Ryssland kräver ett enhälligt beslut från samtliga EU-länder.

Om ett enda medlemsland motsätter sig hela eller delar av ett sanktionspaket kan det stoppa att det antas.

Strid om rysk patriark

Enligt BNR News handlar en av de mest känsliga frågorna om förslaget att införa sanktioner mot den ryske patriarken Kirill, som EU-kommissionen menar har stött Rysslands krig i Ukraina.

Bulgariska medier har samtidigt rapporterat att regeringen i Sofia kan komma att försöka skydda den ryske religiösa ledaren.

Detta har skapat politisk och religiös debatt i landet.

Hårdare linje mot Ryssland

Trots motsättningar från ett medlemsland fortsätter EU arbetet med nya sanktioner mot Ryssland, som väntas rikta in sig på strategiskt viktiga delar av den ryska ekonomin.

Det omfattar bland annat energi, finansiella tjänster, handel, kryptosektorn samt fiskerinäringen.

– Bland de föreslagna åtgärderna finns ett inreseförbud till EU-länder för tidigare ryska militärer som deltagit i kriget mot Ukraina. Samtidigt pågår arbete med individuella sanktioner mot omkring 80 ytterligare ryska företag och personer, skriver tidningen.

Tidigare paket har redan riktats mot flera centrala delar av den ryska ekonomin.

De senaste åtgärderna omfattar bland annat militärindustriella företag, den så kallade skuggflottan och aktörer kopplade till hybridoperationer

EU har även förlängt sanktionerna kopplade till Krym och Sevastopol, som nu gäller till åtminstone juni 2027.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen