Dåliga nyheter för alla som gillar räkor

2025 06 13

Kilopriset för räkor kommer att öka.

Det varnar Sveriges fiskares producentorganisation, SFPO, för. 

Varningen utfärdas efter att räkfisket i södra och östra Norge stoppats. 

– Vi har en ganska stor import så priserna kan gå upp. Nu har vi bara svenska och danska räkor till förfogande, säger Mattias Ivarsson från Sveriges fiskares producentorganisation till P4 Väst.

Årets kvot uppfiskad

Fiskeridirektoratet i Norge beslutade att stoppa räkfisket den 10 juni.

Beslutet fattades eftersom årets räkkvot för Nordsjön och Skagerrak redan är uppfylld. De senaste åren har kvoten reducerats kraftigt – från 4406 ton 2022 till 2681 ton 2024.

Kurt Allan Hansen, vd för fiskebyrån Fjordfisk, beskriver situationen som katastrofal för räkfiskare och norska konsumenter.

Enligt Hansen kommer räkutbudet att minska kraftigt i både butiker och restauranger.

– Vi kan täcka upp den här veckan, men om det inte finns någon lösning blir det stopp i leveranserna, vilket innebär att hyllorna snart kommer att stå tomma, säger han till Dagbladet.

Vidare berättar Hansen att kvoten uppfyllts snabbt på grund av historiskt bra förhållanden för räkfiske.  

–  Jag har arbetat med det här i 30 år och har sällan sett så bra förhållanden som nu, så kvoten fylls upp snabbt.

– Nu är vi mitt i högsäsong och upplever en enorm efterfrågan. Det är utmanande att få ett sådant besked när efterfrågan är som störst.

LÄS MER: Myndighet varnar för populärt amerikanskt godis | Ekonomibladet

Slår mot Sverige

Det kommer dröja över två veckor tills räkfisket återupptas i Norge. Den nya kvotsäsongen inleds den 1 juli.

I Sverige fungerar systemet annorlunda. Varje fiskebåt förfogar över en egen kvot.

Och än så länge finns det räkkvoter kvar i Sverige.

– Vi har åtta procent kvar. Både hos de som fiskar nära kusterna och de som fiskar ute till havs, säger Mattias Ivarsson till radion.

LÄS MER: Stor varuhuskedja på väg mot konkurs | Ekonomibladet

Foto: E. Mclean

Text: Redaktionen

25 mars 2026

”Fullskalig kris” i Ryssland – inte hänt sedan krigets start

2026 03 25

Den ryska ekonomin haltar fortsatt.

När Ryssland invaderade Ukraina 2022 slog västvärlden till med tunga sanktioner mot ryska aktörer.

Krigsutbrottet gjorde att utvecklingen inom detaljhandeln stannade upp, och under det första kvartalet 2022 etablerades inga nya företagssatsningar inom branschen, rapporterar oberoende Moscow Times.

Men efteråt har en viss återhämtning skett. Fram tills nu.

Första gången sedan 2022

Under det första kvartalet 2026 har det återigen hänt.

Ryska butiker läggs ned på löpande band, men inga nya satsningar etableras inom detaljhandeln.

– Vi har en fullskalig kris som började 2025 och sannolikt fortsätter in i 2026, säger experten Fjodor Virin, vid den ryska analysbyrån Data Insight, enligt tidningen.

Rekordlåg nivå

I takt med att allt fler butiker stänger igen, både ryska och utländska, så gapar många köpcentrum tomma.

I Moskva har andelen utländska återförsäljare minskat till en historiskt låg nivå.

– Driftsättningen av butiksytor har nått den lägsta nivån på åtta år, uppger tidningen.

Cementproduktionen rasar

Den ryska ekonomins fall sker på bred front.

Under årets första månader rasade också landets cementproduktion med omkring 31 procent, i jämförelse med samma period föregående år, enligt Moscow Times.

Den väntade årsproduktionen under 2026 väntas bli den lägsta på över 15 år.

– Huvudorsaken till kollapsen är en kraftig minskning av byggprojekt i landet, uppger tidningen.

Kriget i Mellanöstern

Samtidigt finns det ljusglimtar för den ryska ekonomin. Mycket tack vare kriget i Mellanöstern, som åter öppnat möjligheten för Ryssland att sälja olja, vilket är en viktig inkomst för landet.

En möjlighet som Vladimir Putin kommer försöka utnyttja.

– Det är viktigt för ryska energibolag att utnyttja det nuvarande ögonblicket, sade Putin i samband med beskedet om de lättade sanktionerna mot den ryska oljan, rapporterar Fortune.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen  

25 mars 2026

Sverige varnas: Krisen inleds i april

2026 03 25

Tyskland varnar hela Europa för gasbrist.

Energiexperter varnar för att brist på gas och olja kan drabba Europa redan nästa månad.

Detta kommer troligtvis även påverka elpriserna i Sverige.

Energiförsörjningen hotad

Konflikten i Mellanöstern som startade i  februari har redan minskat tillgången på flygbränsle och hotar nu även diesel och bensin.

– Sydasien drabbades först av tyngden av detta. Sedan har det spridit sig till Sydostasien, Nordostasien och nu i allt högre grad till Europa när vi går in i april, uppgav Shells VD, Wael Sawan vid CERAWeek-konferensen i Texas, rapporterar CNN.

Den nästan fullständiga stängningen av Hormuzsundet, som normalt transporterar cirka en femtedel av världens olja och flytande naturgas, tillsammans med attacker mot energianläggningar i Mellanöstern, har kraftigt stört de globala bränsletillgångarna.

Tyskland flaggar för kris

Under samma konferens tillfrågades Katherina Reiche, Tysklands minister för ekonomi och energi, hur den globala energibristen påverkar Tyskland.

Hon varnar för att om konflikten inte upphör, kan energibristen nå Europa redan nästa månad.

– Vi ser inga brister i volym just nu, men om konflikten inte upphör, bedömer vi att det troligen kan ske senare, i april eller maj, säger hon.

Sverige påverkas

Även om Sverige inte är direkt beroende av gas påverkas landet ändå av en instabil europeisk gasmarknad.

– Osäkerheten som finns på gasmarknaden påverkar elpriserna. I exempelvis Tyskland används gas i stor omfattning för att producera el. Detta i kombination med att det europeiska elsystemet är sammankopplat innebär att höga gaspriser även påverkar priserna på el i Sverige, uppger Energimyndigheten.

Anders Wallinder, chef på avdelningen för trygg energiförsörjning vid Energimyndigheten, har tidigare varnat för liknande risker.

– När vi inte har ett eget överskott av el som i princip svämmar över påverkas vi direkt av den europeiska prisbilden, framför allt i södra Sverige, sade han till DN, vid ett tidigare tillfälle.

Foto: M Dahlstrand Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen