25 maj 2026

Då ryker pengarna – många anställda riskerar att gå miste

2026 05 25

Många arbetstagare har inte full koll på relationen mellan sitt arbete och den framtida pensionen.

Arbetslivets inkomster ligger till grund för den framtida pensionen.

Samtidigt är det många som inte vet vilka konsekvenser livets olika beslut får för inkomsten under livets äldre dagar.

85 procent av alla föräldrar har inte kontrollerat hur föräldraledighet, deltidsarbete och vab påverkar pensionen för den som stannar hemma mest med barnen, enligt en färsk undersökning från Länsförsäkringar.

Stora pengar

I slutändan kan det handla om stora pengar i utebliven inkomst. Uppemot 2 miljoner, enligt försäkringsbolagets beräkningar.

– Det är många som inte har koll på hur mycket pengar den som är hemma mer med barnen faktiskt går miste om. Därför är det viktigt att förstå de ekonomiska konsekvenserna när man planerar föräldraledighet, vab och deltidsarbete, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i ett uttalande.

Oftare kvinnor

Undersökningen visar att kvinnor i högre grad är hemma med barnen, vilket riskerar att skapa en ekonomisk snedfördelning också senare i livet.  

Vissa kompenserar för detta på olika sätt, men hela fyra av tio familjer agerar inte för att jämna ut skillnader som uppkommer.

– Det är viktigt att räkna på de långsiktiga konsekvenserna så att man kan ta bra beslut baserade på full information, säger Stefan Westerberg.

– Vi kan också se att de som har räknat på hur pensionen påverkas delar mer lika på föräldraledighet, vab och deltidsarbete. De har dessutom oftare kompenserat den som varit hemma mest med barnen, till exempel genom ett separat sparande.

Deltid störst påverkan

Det som har den största negativa effekten på den framtida pensionen är deltidsarbete.

20 procent av kvinnorna arbetar deltid, enligt statistik från SCB. För män är siffran tio procent.

– Ett exempel är att en person med 40 000 kronor i månadslön går miste om nästan 1,9 miljoner kronor i utebliven lön, sparande och pensionskapital vid 67 års ålder om personen jobbar deltid på 75 procent av en heltidstjänst mellan 30 och 38 års ålder, framhåller Länsförsäkringar.

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen

3 juli

Ryska armén verkställer krisplan

2026 07 03

Striderna vid fronten fortsätter.

Under de senaste månaderna har situationen för de ryska trupperna blivit alltmer utmanande, enligt återkommande rapporter.

Samtidigt har Ukraina intensifierat anfallen, både vid fronten och bakom fiendens linjer.

Attackerna mot Krym har slagit extra hårt och nu agerar den ryska armén av fruktan inför nästa drag från de ukrainska styrkorna, rapporterar RBC-Ukraine.

Krisplan

Den ryska armén har tagit fram en krisplan för hur de ska agera om Ukraina sveper in och landstiger halvön med militär, uppger tidningen.

Sedan har de iscensatt och övat på scenariot.

– De förbereder sig för att kunna slå tillbaka ett ukrainskt anfall vid en amfibielandstigning, uppger tidningen, med hänvisning till rapporter från The Insider.

Flera scenarion

Enligt uppgifterna, som kommer från den ryske militärexperten och reservöverste Viktor Murakhovsky som deltagit i planeringen, har flera olika scenarion skissats upp.

– Kartan visar många blå pilar och vägar som sträcker sig från Odessasidan och den nordvästra delen av Svarta havet mot Krym, samt röda försvarspositioner runt Sevastopol, norra och östra Krym, inklusive området kring Kerch och Kerchsundet, avslöjar tidningen.

Ryska stad attackerad

Under natten har Ukraina slagit till mot den ryska staden Belgorod, rapporterar Kyiv Post.

Missiler har slagit ner i en stor energianläggning som står i brand.

En person ska ha omkommit i attacken, enligt ryska myndigheter.

– Efter attacken står flera kommuner utan elektricitet och vatten. Fem fordon skadades också, uppger tidningen.

Massiv attack

Igår slog Ryssland till med massiva attacker mot den ukrainska huvudstaden.

Minst 30 personer har rapporterats döda efter de nattliga attackerna mot Kyiv, rapporterar AFP.

Omkring 500 drönare och 70 robotar skickats mot huvudstaden. Bostadshus, infrastruktur och nodhjälplager förstördes i anfallet, som av stadens borgmästare beskrivs som ett av de värsta sedan invasionen inleddes för över fyra år sedan.

Foto: P. Egorov

Text: Redaktionen

2 juli 2026

Kritisk vändpunkt i kriget – Nato kan agera

2026 07 02

Ukrainakriget uppges vara inne i en avgörande fas.

Ryssland är hårt pressat och Ukraina har momentum.

Nästa steg kan bli avgörande – och Nato kan agera direkt för att påverka utgången.

”Vårt gemensamma ansvar”

Kriget närmar sig en kritisk vändpunkt, menar Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.

Kriget har gått in i en ”potentiellt avgörande fas”, och om väst agerar nu så kan man forma krigets förlopp, säger han till Der Spiegel.

Och Nato uppges vara redo att hjälpa Ukraina ytterligare, i hopp om att ett pressat Ryssland till slut ska tvingas till förhandlingsbordet.

Medlemsländerna diskuterar en fond på 40 miljarder euro för Ukraina, som förväntas godkännas vid det kommande toppmötet.

– Ukraina behöver pengar för att producera vapen och för att försvara sig mot Ryssland. Jag ser det som vårt gemensamma ansvar att inte ge upp, säger Pistorius, rapporterar Kyiv Post.

Tyskland väntas själva bidra med 12 miljarder till fonden.

Pistorius uttalande är också i linje med vad Ukrainas försvarsminister Mykhailo Fedorov nyligen sagt.

”Hjälp för att slutföra arbetet”

Enligt Mykhailo Fedorov har Ukraina återtagit initiativet på slagfältet.

Samtidigt understryker han att Ukraina "behöver nästa nivå av hjälp för att kunna slutföra arbetet".

Annars finns det en risk att Ryssland hinner anpassa sig och att Ukraina förlorar momentum, menar den ukrainske försvarsministern.

Men Natos medlemsländer tycks alltså vara redo att stödja det krigsdrabbade landet ytterligare.

I tisdags meddelade också Danmark att man beslutat om ett nytt militärt biståndspaket till Ukraina, värt runt 4,4 miljarder danska kronor.

– Danmark står orubbligt bakom Ukraina. Ukrainas kamp för frihet är också Europas kamp, och vi har inte råd att svika ukrainarna när de behöver oss som mest, sade Danmarks försvarsminister Jeppe Bruus när stödpaketet tillkännagavs, enligt tidningen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen