Coop öppnar ny jättebutik – ”Dubbelt så stor”

2025 10 08

Coop öppnar snart en ny stormarknad i norr.

Det är i de norra delarna av landet som kedjan nu expanderar.

Närmare bestämt är det en ny Stora Coop vid handelsområdet Avion i Umeå som ska upp.

Den öppnar mot slutet av oktober och blir “dubbelt så stor” som den befintliga Stora Coop-enheten vid Tomtebo i norra Umeå, uppger Dagligvarunytt.

“Behöver öka”

Vd Henrik Skyttberg kommenterar.

– Vi behöver öka vår närvaro i de södra delarna av Umeå och Avion är en oerhört stark knutpunkt för handeln, både lokalt och som destination, säger han.

– Med Stora Coop Avion stärker vi utbudet och förbättrar servicen till våra medlemmar och kunder.

6 000 kvm

Totalt blir butikens yta 6 000 kvadratmeter.

Invigningen sker den 24 oktober – och andra aktörer som också flyttar till området inkluderar Rusta, Candy World, Arken Zoo och Power.

Rusar

Samtidigt kommer uppgifter från dagligvaruhandeln om att köttpriserna rusar ordentligt.

Detta enligt en ny sammanställning från Matpriskollen.

– September visar ökningar inom bär, köttfärs, kaffe, nötkött och glass. Men det balanseras av prissänkningar på färska grönsaker, frukt, färskost, fläsk och en del bröd, säger vd och grundare Ulf Mazur.

– Totalen blev det en ökning på 0,1 procent och på ett år är nu ökningen av ordinariepriserna 3,3 procent.

Råder brist

Importerad nötfärs har ökat upp till 50 procent på ett år beroende på märke och ursprung. 

I snitt är köttfärsen upp 13 procent på ett år, nötfärsen +16 och blandfärs +13. 

Av nötköttet är det högrev som ökat mest, +16, följt av nötfransyska och lövbiff. 

– Under september ökade nötfärs och blandfärs med hela +1,8 procent på en månad. Köttfärsen svarar för nästan 60 procent av allt kött vi äter. Det råder brist på nötkött i hela Europa och priserna har stigit rejält sedan årsskiftet vilket syns i butikerna.

Foto: Coop

Text: Redaktionen

14 oktober 2026

Kaos i Ryssland – smäller om och om igen

2026 10 15

Ukraina har slagit till inne i Ryssland.

Under det senaste dygnet har flera hundra ukrainska drönare dragit in över den ryska gränsen. Nu kommer rapporter om att flera drönare har slagit ner i en rysk jätteanläggning, med flera explosioner och en brand som följd.

– Ukrainska drönare slog mot Rysslands största datacenter på onsdagen, som en del av en serie attacker som verkar rikta sig mot Moskvas ambitioner att utveckla rysk artificiell intelligens på samma nivå som USA och Kina, rapporterar Reuters.

Ägs av Sberbank

Det stora datacentret ligger i Balakovo i Saratovregionen. Det ägs av Ryssland största bank- och teknikföretag Sberbank.

– Vi bekräftar att databehandlingscentret attackerades. Samtidigt fungerar alla Sberbanks system och tjänster normalt och utan störningar, säger Sberbanks vice vd Alexander Vedyakhin, enligt nyhetsbyrån.

Kaos för ryssarna

Sberbank hävdar att alla system och tjänster rullar som normalt. Men nu kommer rapporter om att attacken, där dussintals drönare slog ner och orsakade en stor brand, fått stora konsekvenser för det ryska folket, rapporterar RBC-Ukraine.

Stora störningar har drabbat flera viktiga internettjänster i landet, och felanmälningarna om den kaotiska situationen strömmar in från det ryska folket. Bland annat ligger flera mail-, bank- och molntjänster nere.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteanläggning ödelagd – finns ingenting kvar

Flera attacker

Attacken följer på tidigare ukrainska drönartillslag mot den ryska techjätten Yandex, och det ukrainska försvarsteknologiska företaget Fire Point går nu ut med ett meddelande till Sberbank.

– Ni trodde väl inte att det skulle stanna vid Yandex, eller hur? Sberbank, ta stafettpinnen, skriver företaget i ett uttalande, enligt tidningen.

Ryska attacker

Samtidigt kommer rapporter om massiva ryska attacker. Bland annat mot ett bostadsområde i Zaporizjzja, enligt tidningen.

Räddningsinsatserna pågår och flera människor har räddats ur rasmassorna, enligt regionala myndigheter.

LÄS MER: BEKRÄFTAT: Då tjänar hushållen på att binda elpriset

Foto: J Kingma

Text: Redaktionen

14 oktober 2026

Skarp uppmaning till alla med lån – gör det innan vintern

2026 10 14

Elpriserna oroar svenska folket.

Vintern närmar sig med stormsteg och i och med det ökar oron gällande elpriserna.

Nästan varannan svensk är nervös över högre priser på el och uppvärmning.

Många är redo att ta till nödåtgärder för att klara sig – men samtidigt missar en majoritet en av de mest effektiva åtgärderna.

Hälften oroliga

42 procent av svenskarna menar att högre priser för el och uppvärmning är det som oroar mest inför vintern. 

Detta enligt en ny undersökning från Sambla.

– Snabba svängningar i elpriserna gör att det är svårt att förutse hur nästa månads utgifter kommer att se ut, vilket såklart ger skäl till ökad oro, säger Samblas ekonomiska expert Marcus Karlsson i ett pressmeddelande.

Efter elen

Efter el och uppvärmning är mat och dagligvaror den näst största oron, 28 procent, följt av transport och drivmedel, 26 procent, samt räntor och lån, 19 procent. 

Många svenskar är redo att offra vardagskonsumtionen av olika tjänster och varor för att dryga ut hushållskassan och klara av vintern.

Redo att minska

När svenskarna får välja vad de främst skulle göra för att få mer pengar kvar varje månad hamnar konsumtionsminskningar högst. 

34 procent svarar att de är redo att dra ner på restaurang, shopping eller nöjen.  

– Resultaten visar att många hushåll är inställda på att agera, men att man ofta börjar med det som känns enklast att påverka direkt: nöjen, shopping och abonnemang, fortsätter Karlsson.

Uppmaningen: Gör det nu

Samtidigt missar många svenskar en av de potentiellt mest effektiva åtgärderna: att förhandla om lånet.

Endast 8 procent svarar att de främst skulle jämföra eller förhandla om bolåneräntan, och 6 procent att de skulle samla lån eller se över befintliga lån. 

– Det finns en risk att många hushåll lägger mycket energi på små besparingar, men missar större ekonomiska hävstänger, menas det.

– För den som har lån kan det vara värt att jämföra villkor, samla dyrare krediter eller förhandla om räntan. Det kan ge mer effekt än att enbart dra ner på vardagskonsumtion.

Foto: S. Taukachou

Text: Redaktionen