Coca Cola-bojkott får effekt – i Sveriges grannland

2025 04 29

Coca Cola-bojkotten märks av i Danmark.

Danmark är ett av de länder som har tagit USA-bojkotten på allra största ansvar.

Nu kommer besked om att Coca Cola-bojkotten i landet får effekt – om än liten sådan.

Det bekräftar Carlsbergs Jacob Aarup-Andersen, rapporterar Financial Times.

Får viss effekt

Danska konsumenter bojkottar Coca-Cola, enligt Carlsberg, som buteljerar det amerikanska varumärket i landet, som en protest mot Donald Trumps utrikespolitik.

– Våra Coca-Cola-volymer är något lägre i Danmark, säger Carlsbergs vd Jacob Aarup-Andersen.

– Det finns en viss konsumentbojkott kring de amerikanska varumärkena och det är den enda marknaden där vi ser det i större utsträckning.

Danskarna arga

Den amerikanske presidentens upprepade hot om att ta över det danska territoriet Grönland, eventuellt med våld, har gjort många danskar arga, liksom hans administrations kritik av Köpenhamn.

Vicepresident JD Vance har anklagat Danmark för att "inte vara en god allierad” trots att danska styrkor stridit tillsammans med amerikanska trupper i Afghanistan och på andra platser och lidit förluster som är jämförbara med USA:s i förhållande till befolkningens storlek.

– Danskarna är förbannade, har en dansk tjänsteman sagt till Financial Times.

– De minns de danska soldaternas kroppar när de kom hem, och nu känner de sig respektlöst behandlade. Man kan förstå varför uppmaningar till bojkott av amerikanska varor skulle vara populära.

Rörelse under våren

Under våren har invånare i flera europeiska länder anslutit sig till en bredare bojkott av amerikanska produkter.

Rörelsens intensitet har tappat något i fart – men många känner alltjämt stor frustration mot USA:s ledarskap.

Termen ”Bojkotta USA” visade en ökning i sökningar när Trump tillkännagav nya tullar, enligt Google Trends.

Danmark, Kanada och Frankrike var länderna med flest sådana sökningar, uppger The Independent.

Tullarna kvarstår

Tullarna kvarstår alltjämt och kan komma tillbaka till högre siffror när tullpausen är över om inga avtal har nåtts vid det laget.

Foto: E. Yuwen Teoh

Text: Redaktionen

EU-land ger jättebesked till Ukraina – värt 5,5 miljarder kronor

2025 08 05

Ett EU-land har gett ett stort glädjebesked till Ukraina.

Nederländerna har kommit med ett mycket glädjande besked till Volodymyr Zelenskyj och Ukraina.

Landet har beslutat om ett stödpaket värt hela 500 miljoner euro, vilket motsvarar drygt 5,5 miljarder kronor.

Stort stödpaket

Nederländerna har beslutat att leverera amerikanska vapensystem till Ukraina, till ett värde av 500 miljoner euro, rapporterar Kyiv Independent.

Bland dessa vapensystem finns bland annat Patriot-missilkomponenter.

Det meddelar den nederländska försvarsministern Ruben Brekelmans.

– Ukraina behöver mer luftförsvar och ammunition nu, skriver Brekelmans på X.

Stödpaketet ingår i en uppgörelse om att Natoländer ska köpa vapen av USA och leverera till Ukraina.

– Som den första Nato-allierade kommer Nederländerna att leverera ett paket med amerikanska vapensystem på 500 miljoner euro (inklusive Patriot-delar och missiler). Detta hjälper Ukraina att försvara sig och resten av Europa mot rysk aggression, meddelar Ruben Brekelmans.

Det första av flera

Nederländernas besked kommer under en period då de ryska luftattackerna mot Ukraina har trappats upp.

Ukraina har vädjat om hjälp, och det nederländska beslutet mottas nu med glädje i Kyiv.

– Jag är uppriktigt tacksam mot Nederländerna för deras betydande bidrag till att stärka Ukrainas luftsköld, kommenterar Volodymyr Zelenskyj, enligt tidningen.

Zelenskyj säger också att det här är ett ”första steg” från Natoländernas sida.

Även USA:s Nato-ambassadör Matthew Whitaker säger att Nederländerna är ”först av många” att köpa vapen inom ramen för det nya systemet – där Natoländer köper vapen av USA och levererar till Ukraina.

– Ni kommer att se en rad tillkännagivanden under de kommande veckorna. När vi tillkännagav denna ordning som gjorde det möjligt för våra Nato-allierade att köpa amerikansk utrustning och tillhandahålla den till Ukraina för deras försvar, fick vi många av våra allierade att höja handen och ställa upp, säger Whitaker.

– Många av dem samlas i grupper för att samla sina pengar och resurser för att tillhandahålla vapen och ammunition", tillägger den amerikanska Nato-ambassadören, enligt tidning.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

RYSSLAND: 130 städer kan försvinna

2025 08 05

Så många som 130 ryska städer kan vara på väg att dö ut.

En ny Kreml-sponsrad studie pekar på att många ryska städer har det tufft.

Ekonomiska och demografiska utmaningar som hela landet står inför är synnerligen stora i dessa städer.

Studien antyder att så många som 130 ryska städer kan försvinna, rapporterar Moscow Times.

Kan försvinna

Nästan 130 små ryska städer riskerar att försvinna i takt med att avfolkningen accelererar och den lokala ekonomin kollapsar. 

Dessa städer, med en sammanlagd befolkning på cirka 3,4 miljoner, har förlorat totalt 314 500 invånare under det senaste decenniet.

Detta enligt Russian Presidential Academy of National Economy and Public Administration.

Värst i norr

De mest utsatta samhällena finns enligt studien i norra regioner som är beroende av kol, metall och skogsbruk, samt i avlägset belägna bosättningar som kämpar med begränsade lokala resurser och liten tillgång till investeringar utifrån.

Studien lyfter fram särskilt allvarliga förhållanden i regionerna Brjansk, Novgorod, Kirov och Krasnojarsk.

– Industrikrisen och den fortsatta befolkningsflykten till större stadscentrum ökar risken för att städer går helt förlorade, skriver forskarna i studien.

Putin har varnats

Kreml är medvetna om den demografiska kris som Ryssland befinner sig i.

Tjänstemän har tidigare i år varnat Vladimir Putin för att en demografisk kris kan innebära att det land han leder kommer att sakna miljontals arbetare i slutet av decenniet, uppger Newsweek.

Svårt att lösa

Ryssland är i stort behov av arbetskraftsinvandring för att fylla luckorna på arbetsmarknaden.

En ökning av arbetskraftsinvandringen kan dock ses som en utmaning eftersom det kan innebära säkerhetsproblem, menar den ryska demografiexperten Igor Efremov.

– Regeringens nuvarande migrationspolitik blir alltmer restriktiv, eftersom arbetskraftsmigration ofta ses som ett hot mot säkerheten.

Foto: N. Sorockin

Text: Redaktionen