Den svenska kronan har stärkts ordentligt efter de senaste årens nedgång.

Nu är det istället den amerikanska dollarn som tappar i värde.

Det rör sig om den värsta starten på ett år sedan 1973, rapporterar Newsweek.

Faller kraftigt

Donald Trumps tullpolitik, försämrade utsikter för landets ständigt växande statsskuld och oro för centralbanken Federal Reserves oberoende bidrar till dollarfallet.

US Dollar Index har sjunkit med 10 procent under året än så länge.

Utvecklingen sammanfaller med att den amerikanska senaten förbereder sig för att anta Trumps lagförslag “One Big Beautiful Bill Act”, vars skattesänkningar väntas öka underskottet rejält under det kommande decenniet, vilket sätter press på dollarn.

Osäkerhet kring tullarna

Det råder också stora osäkerheter gällande tullarna.

Än så länge har USA bara kommit överens med Storbritannien och Kina om nya handelsavtal.

Samtidigt väntar resten av världen på att nå nya överenskommelser med Trump-administrationen.

Läs mer: Plötslig vändning – Trumps ilska har gett resultat

“Gillar inte osäkerhet”

Barry Eichengreen, professor i nationalekonomi och statsvetenskap vid UC Berkeley, förklarar hur han tänker om dollarfallet.

– Investerare gillar inte osäkerhet, säger han till CNN.

– Det råder konsensus om att tillväxten i USA bromsar in på grund av osäkerhet kring Trumps tullar och annat. Den svaga dollarn kan också spegla nya tvivel om valutans status som säker tillflyktsort.

Kronan fortsatt stark

Samtidigt fortsätter den svenska kronan att prestera betydligt bättre än vad den har gjort under de senaste åren.

De senaste tre månaderna har kronan stärkts med nästan tre procent gentemot euron – och än så länge i år har den stärkts med hela 14 procent mot den amerikanska dollarn.

Det framgår av data från Riksbanken.

Den svenska centralbanken valde vid det senaste mötet att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter till två procent.

Läs mer: Jätteintresse på börsen – rusning efter samma aktier

Foto: N. Shuliahin

Text: Redaktionen

Ukraina fortsätter att utföra attacker inne i Ryssland för att sätta käppar i hjulen för den ryska krigsmaskinen.

Nu stiger lågor och rök från en viktig måltavla – för nionde gången.

Förnedrande attack

Ukrainas militär har slagit till mot det ryska oljeraffinaderiet i Rjazan, rapporterar Kyiv Independent, som hänvisar till uppgifter från den ryska Telegram-kanalen ASTRA.

Det är den nionde drönarattacken mot raffinaderiet i år – ett förnedrande facit för Ryssland, vars oljeindustri är av avgörande betydelse för finansieringen av kriget.

Det är lokala invånare i Rjazan som har rapporterat om attacken.

En video som har publicerats i sociala medier visar hur lågor och rök stiger ur raffinaderiet, enligt tidningen.

Attacken uppges ha varit del av en större ukrainsk drönarattack mot regionen.

Vill inte bekräfta

Från ryskt håll har man inte bekräftat attacken mot raffinaderiet.

Guvernören i Rjazan Oblast, Pavel Malkov, bekräftar att det skett drönarattacker i regionen, men nämner ingenting om det viktiga oljeraffinaderiet.

Enligt guvernören har ingen dött i attacken.

Ryssland uppger också att man har skjutit ner 29 drönare över regionen.

Ukrainas militär har ännu inte kommenterat attacken.

17,1 miljoner ton olja

Raffinaderiet, som Ukraina alltså ska ha attackerat nio gånger i år, bearbetar stora mängder olja och är därför en viktig måltavla.

– Rjazans oljeraffinaderi, som producerar över 17,1 miljoner ton olja per år, har varit ett regelbundet mål för attacker med tanke på dess roll i att driva Rysslands krigsmaskin, rapporterar tidningen.

Attacker långt inne i Ryssland är en viktig del av Ukrainas försvarsstrategi, och man utför regelbundna angrepp mot både militära och industriella anläggningar.

– Rysslands olje- och gasproduktion har fortsatt att utsättas för attacker när Kiev försöker förlama Moskvas huvudsakliga finansieringskälla för kriget i Ukraina, enligt tidningen.

Rjazan ligger 450 kilometer från Ukrainas nordöstra gräns, och 180 kilometer sydost om Moskva.

Foto: President of Russia Office resp j. Kingma

Text: Redaktionen

Sedan Ryssland inledde sin invasion av Ukraina har läget varit minst sagt spänt mellan Putinregimen och de flesta av Natos medlemsländer.

Trots det har det funnits samarbetsavtal – som nu emellertid avslutas av Ryssland.

Militära samarbetsavtal

Ryssland river upp militära samarbetsavtal med Portugal, Frankrike och Kanada, rapporterar Euronews.

Att sådana avtal över huvud taget har funnits kan verka förvånande.

Det rör sig emellertid om avtal som undertecknades mellan 1989 och 2000 – en period då Ryssland var kraftigt försvagat efter murens fall.

Men nu meddelar Ryssland att de tre militära samarbetsavtalen ”inte längre är strategiskt relevanta”, och att de rivs upp genom ett dekret som publicerades på fredagen.

”Jeltsin ville gå med i Nato”

1989 föll Berlinmuren, och 1991 kollapsade Sovjetunionen.

Det ledde till en period av delvis förbättrade relationer mellan Ryssland och Nato.

Under delar av 90-talet hade den ryske presidenten Boris Jeltsin stora förhoppningar om att radikalt förändra Rysslands relation till väst.

– Jeltsin hade initialt hoppats att Ryssland skulle kunna gå med i NATO eller utveckla ett särskilt partnerskap med alliansen, rapporterar kanalen.

Avtalet mellan Ryssland och Frankrike undertecknades 1994 och var ett uttryck för försöken att förbättra relationerna mellan Ryssland och västvärlden.

Avtalet med Kanada kom ännu tidigare, bara några veckor efter Berlinmurens fall 1989, under Sovjetledaren Michail Gorbatjov.

Allt mer fientligt

Portugalavtalet undertecknades år 2000.

Men under 00-talet började relationerna mellan Ryssland och Nato försämras igen.

Vladimir Putin har de senaste åren styrt Ryssland i en allt mer västfientlig riktning, och har anklagat Nato för att komma alltför nära den ryska gränsen.

Putin har också skyllt kriget i Ukraina på Nato, och krävt att landet aldrig ska få ansluta sig till den transatlantiska försvarsalliansen.

Och nu avbryts alltså avtalen med de tre Natoländerna. I somras fattades ett liknande beslut när ett militärtekniskt samarbetsavtal med Tyskland från 1996 revs upp.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen