Den svenska kronan har stärkts ordentligt efter de senaste årens nedgång.

Nu är det istället den amerikanska dollarn som tappar i värde.

Det rör sig om den värsta starten på ett år sedan 1973, rapporterar Newsweek.

Faller kraftigt

Donald Trumps tullpolitik, försämrade utsikter för landets ständigt växande statsskuld och oro för centralbanken Federal Reserves oberoende bidrar till dollarfallet.

US Dollar Index har sjunkit med 10 procent under året än så länge.

Utvecklingen sammanfaller med att den amerikanska senaten förbereder sig för att anta Trumps lagförslag “One Big Beautiful Bill Act”, vars skattesänkningar väntas öka underskottet rejält under det kommande decenniet, vilket sätter press på dollarn.

Osäkerhet kring tullarna

Det råder också stora osäkerheter gällande tullarna.

Än så länge har USA bara kommit överens med Storbritannien och Kina om nya handelsavtal.

Samtidigt väntar resten av världen på att nå nya överenskommelser med Trump-administrationen.

Läs mer: Plötslig vändning – Trumps ilska har gett resultat

“Gillar inte osäkerhet”

Barry Eichengreen, professor i nationalekonomi och statsvetenskap vid UC Berkeley, förklarar hur han tänker om dollarfallet.

– Investerare gillar inte osäkerhet, säger han till CNN.

– Det råder konsensus om att tillväxten i USA bromsar in på grund av osäkerhet kring Trumps tullar och annat. Den svaga dollarn kan också spegla nya tvivel om valutans status som säker tillflyktsort.

Kronan fortsatt stark

Samtidigt fortsätter den svenska kronan att prestera betydligt bättre än vad den har gjort under de senaste åren.

De senaste tre månaderna har kronan stärkts med nästan tre procent gentemot euron – och än så länge i år har den stärkts med hela 14 procent mot den amerikanska dollarn.

Det framgår av data från Riksbanken.

Den svenska centralbanken valde vid det senaste mötet att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter till två procent.

Läs mer: Jätteintresse på börsen – rusning efter samma aktier

Foto: N. Shuliahin

Text: Redaktionen

Förenade Arabemiraten överväger militära motåtgärder mot Iran.

Detta efter omfattande drönar‑ och missilattacker mot landets territorium, enligt uppgifter till nyhetsbyrån Axios.

UAE överväger offensiv

Förenade Arabemiraten (UAE), som inte varit en aktiv part i det pågående kriget efter amerikanska och israeliska angrepp mot Iran, överväger nu militära åtgärder mot iranska mål.

Det uppger två anonyma källor med insyn i landets beslutsprocess för Axios.

– Förenade Arabemiraten överväger att vidta aktiva försvarsåtgärder mot Iran. Även om landet inte har varit inblandat i kriget på något sätt, har det ändå utsatts för 800 missiler och drönare, säger en källa med insyn i Förenade Arabemiratens myndigheters diskussioner, till nyhetsbyrån.

Att attackera iranska missil‑ och drönarbaser skulle vara ett historiskt steg för landet, som tidigare främst fokuserat på defensiv beredskap och diplomati.

Attacker mot gulfstater

Bakgrunden till övervägandet är en serie iranska attacker mot UAE, där landets luftförsvar har stått emot hundratals ballistiska missiler och drönare.

Enligt officiella uppgifter har omkring 186 ballistiska missiler och över 800 drönare avfyrats mot UAE‑territorium, som i stor utsträckning har avfyrats eller neutraliserats av försvarssystem.

UAE:s försvarsdepartement har även betonat landets rätt att svara på eskalationen.

– Förenade Arabemiraten förbehåller sig full rätt att svara på denna upptrappning och att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda sitt territorium, sina medborgare och invånare.

Regional oro

Flera gulfstater har under de senaste dagarna utsatts för attacker som ses som svar på USA:s och Israels insatser mot Iran.

Grannländer i regionen som bland annat Qatar, Kuwait, Bahrain och Saudiarabien har rapporterat liknande hot och upprepade attacker, vilket skapar oro för att konflikten kan spridas utanför Iran och bli en bredare regional kris.

Enligt nyhetsbyråns källor arbetar Qatar och Förenade Arabemiraten tillsammans med allierade för att få Trump att hitta en fredlig lösning.

Foto: A Nemati resp H Charbaghi

Text: Redaktionen