Nyheten har slagit ned som en bomb i Norge under onsdagsförmiddagen.

Den norska regeringen föreslår en budget för kommande år med en oljefondsanvändning på 579,4 miljarder norska kronor, vilket motsvarar omkring 2,8 procent av fondens värde.

Budgeten innehåller även bland annat sänkt inkomstskatt med över fyra miljarder norska kronor och sänkt stöd för köp av elbilar.

– Det är en ansvarsfull budget. Vi bör inte spendera för mycket pengar, för det kan driva upp räntorna och inflationen, men vi bör inte heller spendera för lite pengar, för det kan bidra till arbetslöshet, säger Jens Stoltenberg, som representerar Arbeiderpartiet, enligt Dagbladet.

Massiv kritik: "Slutat bry sig"

Arbeiderpartiet kan inte få igenom budgeten själv, utan är beroende av samarbete från exempelvis Senterpartiet.

Men onsdagens förslag möts av massiv kritik. Bland annat hotar Senterpartiet att rata förhandlingarna helt och hållet.

– Arbeiderpartiet har slutat bry sig om hela Norge, säger Bjørn Arild Gram, finanspolitisk talesperson i Senterpartiet, till VG.

"Jag är chockad"

Kritiken handlar bland annat om att regeringen skär ned inom skolan och inom hälso- och sjukvård.

Senterpartiets ledare Trygve Magnus Slagsvold Vedum kallar budgeten för ett brutet löfte och Kristdemokraterna går till ännu starkare angrepp.

– Det här är en frontalattack mot familjer, säger Jørgen H. Kristiansen, finanspolitisk talesperson för det sistnämnda partiet, till Dagbladet.

– Jag är chockad över regeringens stora nedskärningar i föräldrapenningen och för andra som arbetat lite, och i stödet till ensamstående föräldrar.

Behöver mer oljepengar

Även experter är förvånade över den budget som regeringen valt att gå fram med.

– Jag tror inte att regeringen kommer att kunna få igenom den här budgeten utan att spendera mer oljepengar. Det är inte bra för inflationen och räntorna, säger Ola Grytten, professor i nationalekonomi vid Norges handelshögskola, till NRK.

Jens Stoltenberg har manat till ansvar.

– Vi har ett gemensamt ansvar att ta hand om det som går bra i landet. Det kräver att vi kan säga nej för att kunna säga ja. Att vi inser att även om vi har oljepengar, så har vi inte obegränsade oljepengar.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Domen kommer från Kirill Dmitriev, Kremls ekonomiska förhandlare, och syftar till EU:s plan att stoppa importen av rysk energi.

– Detta är början på en ny era – en era av fullständig energikollaps och Europas konkurs på grund av de idiotiska besluten från Ursula, Kalla och andra russofober, dundrar han i ett inlägg på X, rapporterar den statliga nyhetsbyrån Tass.

Inte första gången

Den ryske Kremlrepresentanten menar att det inte är första gången som EU sätter krokben för sig själva i kampen mot den ryska ekonomin.

– Genom att vägra rysk energi har EU skjutit sig själv i foten så många gånger att det inte finns några ben kvar, rasar han i inlägget.

Putin överväger

I veckan gav också den ryske diktatorn Vladimir Putin beskedet att Ryssland överväger att släppa alla ambitioner att göra affärer med Europa, och istället rikta hela sitt fokus mot andra marknader.

– Nu öppnar sig nya marknader. Kanske vore det lönsammare för oss att sluta leverera till den europeiska marknaden, sade Putin enligt Reuters.

– Det finns inget konkret beslut, i det här fallet kan man kalla det för att tänka högt. Jag kommer definitivt att instruera regeringen att arbeta vidare med den här frågan tillsammans med våra företag.

USA motsätter sig

Ryssland fortsätter med sina attacker mot Ukrainas energiförsörjning.

Attacker som FN, genom sitt internationella atomenergiorgan IAEA, fördömer och kallar för ett hot mot kärnkraftssäkerheten.

Men USA har, tillsammans med Ryssland, Kina och Niger, motsatt sig fördömandet, rapporterar tidningen Pravda.

Det är första gången som de amerikanska representanterna motsätter sig den typen av resolution från IAEA.

– Även om vi fortsätter att stödja IAEA:s arbete i landet, stöder vi inte styrelsens nuvarande övervägande av en onödig resolution som inte bidrar till att uppnå fred mellan Ukraina och Ryssland, uppgav USA i ett utlåtande inför omröstningen, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Irans krig har skapat oro i Moskva.

Putins närmaste krets ser USA som ett direkt hot mot Ryssland, och varnar för att en attack kan vara nära, rapporterar finska Iltalehti.

Trump skapar osäkerhet

När Donald Trump återvände till makten förra året hoppades många nära Rysslands ledning att han skulle kunna bli en vän till Moskva.

Men hans agerande i bland annat Venezuela, Iran och Syrien har istället väckt oro i Kreml.

– Ett hänsynslöst USA är ett hot mot hela världen, sade Putins propagandist Konstantin Malofejev efter attacken mot Iran.

Putins ”hjärna” varnar

Ett annat exempel på det förändrade tankesättet inom Putins närmaste krets är den ryske filosofen Aleksandr Dugin, ofta kallad ”Putins hjärna”. Dugin är känd för sitt starka inflytande inom nationalistiska och konservativa kretsar.

Tidigare såg hanTrumps framgångar som ett tecken på att USA under Trump kunde ha mycket gemensamt med Ryssland, men efter attackerna mot Iran uttrycker han nu besvikelse över att Trump inte följt de förväntade populistiska MAGA‑idéerna och att Ryssland kan vara nästa land som blir attackerat.

– Det är bättre att vi inte har något med Trump i hans nuvarande form att göra, varnar Dugin.

– Om Iran klarar sig kan allt gå bra. Om de faller, står vi näst på tur.

Han anser att den amerikanska ledarens agerande har undergrävt det som en gång sågs som en möjlig allians mellan USA:s och Rysslands nationalistiska rörelser.

Fördelar trots hotbild

Trots krigsoro finns det några positiva effekter för Ryssland, menar tidningen.

Stigande oljepriser och leveransproblem gynnar landets statskassa.

Länder som Kina och Indien vänder sig nu i större utsträckning till Ryssland.

– Om konflikten i Iran bara pågår ett par veckor spelar det liten roll. Om den drar ut på tiden blir situationen intressant, säger energiexperten Sergei Vakulenko, till The Guardian.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen