“Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg

2025 10 15

Norges finansminister Jens Stoltenberg har gett besked om landets budget för 2026.

Nyheten har slagit ned som en bomb i Norge under onsdagsförmiddagen.

Den norska regeringen föreslår en budget för kommande år med en oljefondsanvändning på 579,4 miljarder norska kronor, vilket motsvarar omkring 2,8 procent av fondens värde.

Budgeten innehåller även bland annat sänkt inkomstskatt med över fyra miljarder norska kronor och sänkt stöd för köp av elbilar.

– Det är en ansvarsfull budget. Vi bör inte spendera för mycket pengar, för det kan driva upp räntorna och inflationen, men vi bör inte heller spendera för lite pengar, för det kan bidra till arbetslöshet, säger Jens Stoltenberg, som representerar Arbeiderpartiet, enligt Dagbladet.

Massiv kritik: "Slutat bry sig"

Arbeiderpartiet kan inte få igenom budgeten själv, utan är beroende av samarbete från exempelvis Senterpartiet.

Men onsdagens förslag möts av massiv kritik. Bland annat hotar Senterpartiet att rata förhandlingarna helt och hållet.

– Arbeiderpartiet har slutat bry sig om hela Norge, säger Bjørn Arild Gram, finanspolitisk talesperson i Senterpartiet, till VG.

"Jag är chockad"

Kritiken handlar bland annat om att regeringen skär ned inom skolan och inom hälso- och sjukvård.

Senterpartiets ledare Trygve Magnus Slagsvold Vedum kallar budgeten för ett brutet löfte och Kristdemokraterna går till ännu starkare angrepp.

– Det här är en frontalattack mot familjer, säger Jørgen H. Kristiansen, finanspolitisk talesperson för det sistnämnda partiet, till Dagbladet.

– Jag är chockad över regeringens stora nedskärningar i föräldrapenningen och för andra som arbetat lite, och i stödet till ensamstående föräldrar.

Behöver mer oljepengar

Även experter är förvånade över den budget som regeringen valt att gå fram med.

– Jag tror inte att regeringen kommer att kunna få igenom den här budgeten utan att spendera mer oljepengar. Det är inte bra för inflationen och räntorna, säger Ola Grytten, professor i nationalekonomi vid Norges handelshögskola, till NRK.

Jens Stoltenberg har manat till ansvar.

– Vi har ett gemensamt ansvar att ta hand om det som går bra i landet. Det kräver att vi kan säga nej för att kunna säga ja. Att vi inser att även om vi har oljepengar, så har vi inte obegränsade oljepengar.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

9 okt 26

Trump pekar ut ny ”fiende”

2026 10 12

Trump har utsett en ny fiende.

Donald Trump trappar upp sin kamp för att byta namn på artificiell intelligens.

Nu varnar han för att Vita huset betraktar alla som använder den gamla benämningen som fiender, rapporterar Politico.

Trumps hårda besked

USA:s president Donald Trump riktar hård kritik mot personer som fortsätter att kalla tekniken artificiell intelligens, AI, i stället för hans föredragna uttryck ”super intelligence”.

– Vita huset betraktar alla som använder termen ”artificiell intelligens”, i stället för den allmänt accepterade och mer korrekta nya termen ”superintelligens”, som FIENDEN!, skriver Trump, i ett inlägg på Truth Social.

Uttalandet kommer efter att presidenten undertecknat en presidentorder om att byta namn på AI till ”superintelligence”.

Namnbytet är en del av Trumps försök att ge den snabbt växande tekniken en mer positiv framtoning.

Presidenten har argumenterat för att ”superintelligence” bättre beskriver teknikens förmågor. Han har också fått flera ledande personer inom teknikbranschen att använda den nya benämningen.

Vita huset har ändrat sin webbplats om tekniken och ersatt hänvisningar till AI med SI, en förkortning för ”superintelligence”. Webbplatsens domän är dock fortfarande ai.gov.

Även beskrivningen av administrationens handlingsplan för AI har ändrats för att hänvisa till Trumps presidentorder om namnbytet.

Teknikjättar följer efter

Även Elon Musk har anslutit sig till namnbytet.

– Ja, vi kommer att genomföra den ändringen, svarade han en användare på X som frågade om möjligheten att byta namn på SpaceXAI till SpaceXSI.

Trump har samtidigt fortsatt att försvara utvecklingen av den nya tekniken. Vid möten i Vita huset har han lyft fram AI som positiv för världen och som viktig för USA:s ekonomiska tillväxt och nationella säkerhet.

Presidenten har också avvisat flera krav på hårdare reglering av tekniken.

Kritik mot bristande säkerhet

Trumps namnbyte kommer samtidigt som tekniken granskas allt mer av politiker och experter.

En central fråga är om det finns tillräckliga skydd mot säkerhetsrisker. Bland annat har uppmärksammade fall där AI-agenter fått tillgång till myndigheters webbplatser väckt oro.

Trump har trots detta fortsatt att betona teknikens möjligheter snarare än behovet av hårdare begränsningar.

Foto: Official White House Daniel Torok

Text: Redaktionen

9 okt 2026

Stormakt överger Putin

2026 10 09

En stormakt nobbar Ryssland.

Indien minskar sina inköp av rysk olja.

Detta efter att priserna stigit kraftigt, samtidigt som konkurrensen från Kina hårdnar, rapporterar RBC Ukraine.

Har blivit för dyr

Indiska oljeraffinaderier drar ned på sina beställningar av rysk råolja för leverans i november. Enligt Bloomberg är de främsta orsakerna stigande priser och ökad konkurrens från kinesiska köpare.

Priset på den ryska oljesorten Urals, som lastas vid Östersjön, har stigit till mer än 10 dollar per fat över riktmärket Brent.

Tidigare såldes den ryska oljan med en betydande rabatt. Nu har priset nästan nått samma nivå som olja från Mellanöstern.

Kina konkurrerar

Samtidigt ökar konkurrensen från Kina.

– Kinas import av rysk råolja har ökat under de senaste månaderna, vilket har ökat konkurrensen om de volymer som annars skulle ha varit tillgängliga för indiska raffinaderier, säger Sumit Ritolia, senior chef på analysföretaget Kpler.

Utvecklingen märks också i Indiens importstatistik.

I september stod Ryssland för omkring 35 procent av Indiens oljeimport. Så sent som i juli låg andelen på 56 procent.

De genomsnittliga leveranserna under fyraveckorsperioden fram till den 4 oktober sjönk till omkring 310 000 fat om dagen. Det är den lägsta nivån sedan mars 2022.

Mellanöstern lockar

Indien vänder sig i allt högre grad till oljeleverantörer i Mellanöstern.

– Enligt Shells vd Wael Sawan har oljetransporterna genom Hormuzsundet redan återhämtat sig till omkring 80 procent av nivåerna före kriget, skriver tidningen.

Olja från Mellanöstern har dessutom en logistisk fördel för indiska köpare. Kortare transportvägar innebär lägre fraktkostnader, särskilt när priserna för tanktransporter stiger.

Även risken för amerikanska sanktioner och tullåtgärder påverkar de indiska raffinaderiernas beslut.

Den minskade importen handlar dock framför allt om ekonomi. När den ryska oljan inte längre är tillräckligt billig blir det mer attraktivt för Indien att köpa från andra länder.

Läs också: ”Första gången sedan kalla kriget” – allvarlig varning utfärdas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen