“Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg

2025 10 15

Norges finansminister Jens Stoltenberg har gett besked om landets budget för 2026.

Nyheten har slagit ned som en bomb i Norge under onsdagsförmiddagen.

Den norska regeringen föreslår en budget för kommande år med en oljefondsanvändning på 579,4 miljarder norska kronor, vilket motsvarar omkring 2,8 procent av fondens värde.

Budgeten innehåller även bland annat sänkt inkomstskatt med över fyra miljarder norska kronor och sänkt stöd för köp av elbilar.

– Det är en ansvarsfull budget. Vi bör inte spendera för mycket pengar, för det kan driva upp räntorna och inflationen, men vi bör inte heller spendera för lite pengar, för det kan bidra till arbetslöshet, säger Jens Stoltenberg, som representerar Arbeiderpartiet, enligt Dagbladet.

Massiv kritik: "Slutat bry sig"

Arbeiderpartiet kan inte få igenom budgeten själv, utan är beroende av samarbete från exempelvis Senterpartiet.

Men onsdagens förslag möts av massiv kritik. Bland annat hotar Senterpartiet att rata förhandlingarna helt och hållet.

– Arbeiderpartiet har slutat bry sig om hela Norge, säger Bjørn Arild Gram, finanspolitisk talesperson i Senterpartiet, till VG.

"Jag är chockad"

Kritiken handlar bland annat om att regeringen skär ned inom skolan och inom hälso- och sjukvård.

Senterpartiets ledare Trygve Magnus Slagsvold Vedum kallar budgeten för ett brutet löfte och Kristdemokraterna går till ännu starkare angrepp.

– Det här är en frontalattack mot familjer, säger Jørgen H. Kristiansen, finanspolitisk talesperson för det sistnämnda partiet, till Dagbladet.

– Jag är chockad över regeringens stora nedskärningar i föräldrapenningen och för andra som arbetat lite, och i stödet till ensamstående föräldrar.

Behöver mer oljepengar

Även experter är förvånade över den budget som regeringen valt att gå fram med.

Jag tror inte att regeringen kommer att kunna få igenom den här budgeten utan att spendera mer oljepengar. Det är inte bra för inflationen och räntorna, säger Ola Grytten, professor i nationalekonomi vid Norges handelshögskola, till NRK.

Jens Stoltenberg har manat till ansvar.

– Vi har ett gemensamt ansvar att ta hand om det som går bra i landet. Det kräver att vi kan säga nej för att kunna säga ja. Att vi inser att även om vi har oljepengar, så har vi inte obegränsade oljepengar.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

27 feb 2026

Brittiska stridsflygplan i luften

2026 02 28

Brittiska plan är i luften i Mellanöstern.

På lördagsmorgonen började USA och Israel attackera Iran.

Iran har slagit tillbaka och skickat missiler mot Israel och uppgifter kommer samtidigt om explosioner i länder som Bahrain och Förenade Arabemiraten.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer bekräftar att brittiska plan är i luften i Mellanöstern – men menar att de inte ägnar sig åt offensiva uppgifter, rapporterar BBC.

Brittiska plan i luften

Keir Starmer säger att brittiska flygplan "befinner sig i luften idag" i Mellanöstern.

Detta "som en del av samordnade regionala defensiva operationer för att skydda vårt folk, våra intressen och våra allierade".

Han säger också att Storbritannien har höjt skyddet för brittiska baser och personal till sin högsta nivå.

“Gör vad vi kan”

Starmer säger att Storbritannien har en rad defensiva förmågor i regionen som nyligen har förstärkts.

– Vi sträcker oss även ut till brittiska medborgare i regionen och gör allt vi kan för att stödja dem. Det är livsviktigt att vi förhindrar ytterligare eskalering och återgår till en diplomatisk process, säger han.

Det har hänt

USA och Israel har inlett en omfattande attack mot Iran, som president Donald Trump säger kan ödelägga landets militär, utplåna dess militära program och till och med  kunna störta dess regim. 

I en video på Truth Social anklagar Trump Iran för att ha avvisat ”varje möjlighet att avsäga sig sina kärnvapenambitioner” och säger att USA ”inte står ut längre”, rapporterar CNN.

Irans svar

Som svar har den iranska regimen inlett en våg av attacker utan motstycke över hela Mellanöstern, riktade mot flera länder som hyser amerikanska militärbaser. 

Explosioner har hörts från Dubais stränder till Dohas gator, i vad som enligt CNN skulle kunna vara “de inledande salvorna i ett krig som hotar att sluka hela regionen”.

– Medan de amerikanska attackerna i juni var över på några få timmar, har källor uppgett för CNN att den amerikanska militären denna gång planerar för flera dagars attacker, vilket tyder på mer omfattande mål.

Foto: S. Dawson No 10 Downing

Text: Redaktionen

Ryskt panikdrag vid fronten – går emot alla regler

2026 02 28

Ryssland vidtar krisåtgärder vid frontlinjen.

Ryska befäl uppges tvinga medicinsk personal att strida vid fronten.

En åtgärd som bryter mot internationella regler för krigföring.

Skickas in i strid

På grund av akut brist på soldater har ryska befäl börjat omplacera medicinsk personal till direkta stridspositioner vid fronten i södra Ukraina, enligt rapporter från den ukrainska partisanrörelsen Atesh, rapporterar RBC Ukraine.

Terapeuter, ambulanspersonal och vårdpersonal från evakueringsenheter ska ha satts i skyttegravar med vapen i handen i stället för att vårda de skadade.

– På grund av den kraftigt ökade aktiviteten hos ukrainska obemannade drönare, som enligt ryska soldater själva ”dyker upp överallt och hela tiden” inom en 25-kilometerszon, ökar antalet sårade dagligen. Men det finns ingen som kan behandla eller evakuera dem, rapporterar Atesh.

Bryter mot krigets regler

Att tvinga medicinsk personal att delta i strid strider mot internationella regler för krigföring, enligt Genèvekonventionerna och annan folkrätt som skyddar medicinsk personal och civila i konfliktzoner.

Medicinska team ska vara neutrala och skyddade från stridande uppgifter, och inte användas som soldater.

– Medicinsk personal – civila eller militär medicinsk personal – är inte kombattanter enligt internationell humanitär rätt och ska respekteras och skyddas under alla omständigheter, uppger Läkare utan gränser.

Genom att skicka vårdpersonal till fronten i stridande roller riskerar den ryska armén att bryta alla regler vid strid, vilket försvårar både skyddet av sårade och möjligheten att ge vård till de som behöver det.

Brist på resurser

En källa som talat med Atesh säger att ryska soldater klagar på att grundläggande medicinsk vård saknas vid fronten och att vissa inte fått viktiga behandlingar på månader.

Rörelserna på fronten pekar på en kritisk brist på personal hos den ryska sidan, vilket gör att även de som normalt ska vårda skadade istället skickas ut i strid.

Detta drag tyder på att man försöker kompensera för stora förluster och återkommande attacker, där även medicinsk personal nu ses som en resurs att användas i strid snarare än för att rädda liv, uppger ukrainska partisaner.

Foto: Ministry of Defence Russia

Text: Redaktionen