“Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

2025 12 09

Den nya amerikanska säkerhetsstrategin anses utgöra en “exceptionellt stor förändring”.

Den bedömningen gör Jarno Limnell, riksdagsledamot tillika doktor i militärvetenskap i Finland.

Jarno Limnell syftar på en förändrad inställning i Vita huset där han menar att USA enbart är intresserade av utrikesfrågor om det finns en direkt koppling till deras egna intressen.

Han kallar det för en historisk riktningsförändring som är “oerhört banbrytande", inte minst för Europas del.

– Strategin framställer Europa som en svag, fragmenterad kontinent som kämpar med interna problem. Samtidigt minskar Rysslands roll, och den traditionella synen på en auktoritär supermakt som ett centralt säkerhetshot suddas ut, framhåller ledamoten enligt Iltalehti.

"Öppnar dörren"

Limnells analys är att USA inte längre ser Europa som en självklar partner. Istället betraktar man sin allierade som en strukturell risk.

– Tyngdpunkten har flyttats från idén om ett gemensamt försvar till en situation där interna europeiska spänningar ses som kärnan i säkerhetsproblemet. Det är inte längre bara en fråga om säkerhetspolitisk bedömning, utan om en kulturell och politisk tolkning av vart Europa är på väg – och om det fortfarande har ett stabilt strategiskt värde i USA:s ögon. Detta öppnar dörren till strategisk osäkerhet som Europa inte är vant vid, framhåller Jarno Limnell.

"Champagnen öppnas i Moksva"

Ledamoten och militärexperten efterlyser nu en närmare relation med USA och ett starkare samt mer enat Europa.

Tidigare Natodiplomaten Stefano Stefanini, numera verksam vid tankesmedjan Atlantic Council, går ännu längre i sitt resonemang.

Han menar att USA:s nya säkerhetsstrategi innebär slutet för Nato som det existerar idag, och hänvisar bland annat till den amerikanska krigsministern Pete Hegseths uttalande om att USA inte kommer att engagera sig i europeiskt försvar för evigt.

– Amerikanska trupper? De behövs mer i USA. Det innebär huvudbry för danska Mette Frederiksen och grönlänningarna. Champagneflaskor öppnas i Moskva, framhäver Stefano Stafnini i en kommentar, enligt Iltalehti.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Två Natoländer bakom attacker i Ryssland

2026 07 29

Ukraina har fått hjälp att slå bakom de ryska frontlinjerna.

Attackerna fortsätter. Dag efter dag pressar Ryssland på, både vid fronten och bakom den med attacker mot det ukrainska samhället.

Samtidigt har Ukraina den senaste tiden intensifierat sina långdistansattacker mot ryskt territorium.

Flera nyckelfunktioner har slagits ut för den anfallande nationen, bland att oljeraffinaderier och affärsjätten Wildberries lager.

Ligger bakom

Bakom flera av attackerna ligger två av Natos länder, som har hjälpt Ukraina i planeringen.

– Amerikanska och franska underrättelsetjänster hjälpte Ukrainas väpnade styrkor att välja mål, bedöma luftvärnssystemen och hitta rutter som gör det möjligt för drönare att nå mål djupt inne på ryskt territorium, rapporterar oberoende Moscow Times, med hänvisning till uppgifter till Financial Times från källor med insyn.

Ett system

Natoländernas underrättelser har hjälpt Ukrainas militär att förstå hur de på bästa sätt ska komma åt det ryska samhället.

Utifrån det har en detaljerad karta upprättats, där funktioner som är kritiska för Ryssland märkts upp, enligt RBC-Ukraine.

– Vi ser Ryssland som ett system. Att förstå detta system gör att vi kan identifiera kritiska delar där effekten kommer att vara mycket mer betydande, säger Ukrainas tidigare försvarsminister Andriy Zagorodnya, som idag jobbar med landets försvarsstrategier, enligt tidningen.

Förstöra finansieringen

Ukrainas satsning på attacker bakom frontlinjen har som mål att slå ut ryska luftförsvarssystem, radaranläggningar och elektroniska resurser som används i kriget, menar befälhavaren för Ukrainas drönarstyrkor, Robert Brovdi.

Fokus ligger också på att skapa korridorer för större attacker mot ryskt territorium.

Ambitionen är att slå ut rysk krigsutrustning, men också att strypa finansieringen av kriget.

– Målet är tydligt: att förstöra källorna som finansierar Putins krig och det militärindustriella komplex som förser ockupationsarmén med vapen, säger Robert Brovdi, enligt tidningen.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen

Ryssar strömmar ut ur landet

2026 07 28

Ryssar flyr Putin.

Rykten om en ny mobiliseringsvåg får allt fler ryssar att söka bostäder utomlands.

Nu märks en kraftig ökning i ett land nära Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

Efterfrågan exploderar

Allt fler ryssar uppges just nu försöka lämna landet efter nya rykten om att en mobilisering kan vara på väg.

I Armeniens huvudstad Jerevan har efterfrågan på hyreslägenheter ökat kraftigt, rapporterar ryska Verstka.

Lokala mäklare beskriver situationen som den mest intensiva sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

Samtidigt har hyrorna i Jerevan stigit med omkring 30 procent under de senaste tre månaderna.

Sökningarna når rekordnivåer

Intresset för att hitta bostad i Armenien syns även i sökstatistiken.

Enligt data från Yandex började ryssar söka allt mer efter ”lägenheter i Jerevan” under våren 2026.

Under veckan den 13–19 juli nådde antalet sökningar omkring 5 200. Det är högre än nivåerna under veckan då Rysslands invasion av Ukraina inleddes i februari 2022.

Under mobiliseringsperioden hösten 2022 var intresset ännu större, då nästan 10 000 sökningar registrerades under en vecka.

”Inga normala alternativ kvar”

På Telegram-kanaler där ryssar söker bostäder i Armenien syns också en tydlig ökning.

Varje dag publiceras mängder av inlägg från personer som redan har kommit till landet eller planerar att lämna Ryssland under hösten.

Både barnfamiljer, unga män och kvinnor letar efter boenden.

En Telegram-kanal som bevakar bostadsmarknaden i Armenien uppger att utbudet snabbt har minskat.

– Det finns helt enkelt inga normala alternativ längre. Folk fortsätter att komma, och den här sommaren har enligt min mening nästan varit som sommaren 2022, skriver kanalen ”Meter i Dram”.

Tidigare rapporter har pekat på att ryska myndigheter kan förbereda nya åtgärder för att stärka armén, samtidigt som flera bedömare inte utesluter en ny mobiliseringsvåg om förlusterna vid fronten fortsätter att öka.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har hävdat att Vladimir Putin kan försöka kalla in mellan 300 000 och 500 000 personer till kriget.

– Om vi inte skapar problem för honom med logistik, vapen, bensin och diesel, och om våra partner inte inför totala sanktioner för hans aggression, kommer Putin att genomföra mobilisering, har Zelenskyj tidigare sagt.

Foto: V. Tenevoy

Text: Redaktionen