Den bedömningen gör Jarno Limnell, riksdagsledamot tillika doktor i militärvetenskap i Finland.

Jarno Limnell syftar på en förändrad inställning i Vita huset där han menar att USA enbart är intresserade av utrikesfrågor om det finns en direkt koppling till deras egna intressen.

Han kallar det för en historisk riktningsförändring som är “oerhört banbrytande", inte minst för Europas del.

– Strategin framställer Europa som en svag, fragmenterad kontinent som kämpar med interna problem. Samtidigt minskar Rysslands roll, och den traditionella synen på en auktoritär supermakt som ett centralt säkerhetshot suddas ut, framhåller ledamoten enligt Iltalehti.

"Öppnar dörren"

Limnells analys är att USA inte längre ser Europa som en självklar partner. Istället betraktar man sin allierade som en strukturell risk.

– Tyngdpunkten har flyttats från idén om ett gemensamt försvar till en situation där interna europeiska spänningar ses som kärnan i säkerhetsproblemet. Det är inte längre bara en fråga om säkerhetspolitisk bedömning, utan om en kulturell och politisk tolkning av vart Europa är på väg – och om det fortfarande har ett stabilt strategiskt värde i USA:s ögon. Detta öppnar dörren till strategisk osäkerhet som Europa inte är vant vid, framhåller Jarno Limnell.

"Champagnen öppnas i Moksva"

Ledamoten och militärexperten efterlyser nu en närmare relation med USA och ett starkare samt mer enat Europa. 

Tidigare Natodiplomaten Stefano Stefanini, numera verksam vid tankesmedjan Atlantic Council, går ännu längre i sitt resonemang.

Han menar att USA:s nya säkerhetsstrategi innebär slutet för Nato som det existerar idag, och hänvisar bland annat till den amerikanska krigsministern Pete Hegseths uttalande om att USA inte kommer att engagera sig i europeiskt försvar för evigt.

– Amerikanska trupper? De behövs mer i USA. Det innebär huvudbry för danska Mette Frederiksen och grönlänningarna. Champagneflaskor öppnas i Moskva, framhäver Stefano Stafnini i en kommentar, enligt Iltalehti.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ukrainas europeiska allierade fortsätter att arbeta för att få slut på kriget i Ukraina.

Men de har skilda åsikter om hur man bör förhålla sig till Ryssland.

Frankrike och Italien menar att det börjar bli dags att ta kontakt med Kreml – men Storbritannien går emot den ståndpunkten, rapporterar Politico.

Frankrike och Italien för

Frankrikes president Emmanuel Macron och Italiens premiärminister Giorgia Meloni har uttryckt att Europa behöver prata med Ryssland.

Meloni uppmanade förra veckan Europa att utse ett sändebud för att tala med Kreml.

Meloni sade att hon instämde med Frankrikes president Emmanuel Macron, som förra månaden efterfrågade en ny dialog med det ryska ledarskapet.

Storbritannien emot

Men Storbritannien håller inte med.

Utrikesminister Yvette Cooper säger att hon vill se tecken på att Moskva söker fred innan hon inleder diplomatiska samtal.

– Jag anser att vad vi behöver är bevis på att Putin faktiskt vill ha fred, och i nuläget ser jag fortfarande inte det, säger hon.

– Jag anser att vi, parallellt med detta mycket viktiga arbete, måste vara redo att öka trycket – både det ekonomiska trycket och, genom det militära stödet till Ukraina, även det militära trycket mot Ryssland.

Putin “redo”

Ryssland är redo att återställa de diplomatiska förbindelserna med Europa till nivåerna före kriget.

Det sade Vladimir Putin på torsdagen, rapporterar Moscow Times.

– Man vill tro att situationen ändå kommer att förändras över tid, och att våra stater kommer att återgå till en normal, konstruktiv dialog, menar den ryske ledaren.

Han förklarade att “respekt för nationella intressen” och “förståelse för legitima säkerhetsutmaningar” krävs för att nå dit.

“Gör vad som krävs”

Putin anser att Ryssland redan gör vad som krävs för att återställa de diplomatiska förbindelserna.

– Ryssland har varit och förblir hängivna just dessa tillvägagångssätt och är redo att återställa den nivå på relationerna som vi kräver, säger han.

– Våra förbindelser har djupa historiska rötter, fyllda av exempel på ömsesidigt fördelaktiga partnerskap och ett ömsesidigt berikande kulturellt samarbete.

Foto: N. Andersson regeringskansliet resp President of Ukraine Office resp Simon Dawson No.10 Downing Street

Text: Redaktionen

Det krigshärjade landet använder sig av olika typer av flygplan för att försvara sig mot Ryssland.

Dels rör det sig om de sovjetiska MiG-planen, men även om såväl F16-plan och franska Mirage-plan.

Nu kommer besked om att Ukraina kommer att få fler stridsflygplan av typ MiG-29, rapporterar Kyiv Independent.

Nya plan

Polen har godkänt överföringen av nio MiG-29-stridsflygplan till Ukraina.

Det säger biträdande försvarsminister Pawel Zalewski i en intervju med polska medier.

– Vi väntar på svar från det ukrainska försvarsministeriet. Diskussioner pågår... detta är helt och hållet tekniska diskussioner, säger han.

Inte första gången

Enligt Zalewski finns det “några tekniska aspekter som måste klargöras” innan överföringen av stridsflygplanen.

Polen bekräftade tidigare överföringen av 14 MiG-29-stridsflygplan till Ukraina under våren 2023, och blev därmed det första landet att förse Kyiv med krigsflygplan efter att Ryssland inledde sin fullskaliga invasion 2022.

Läs mer: Trump skyller på Zelenskyj

“Inte nöjd”

Vladimir Putin fortsätter samtidigt att visa att han inte kommer att nöja sig med en fredsuppgörelse som endast rör Ukraina och som inte radikalt omstrukturerar Nato.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Putins ord

ISW förklarar.

– Putin hävdade den 15 januari att Rysslands krig i Ukraina är ett "direkt svar" på att väst ignorerar ryska intressen genom att utvidga Nato, trots påstådda offentliga löften till Ryssland om att inte göra det, uppger ISW.

– Ryssland utfärdade ultimatum till Nato i slutet av 2021 som innebar en förstörelse av alliansen och krävde en genomgripande översyn av den europeiska säkerhetsarkitekturen, inklusive krav på att Nato ska dra sig tillbaka till sina gränser från 1997.

Läs mer: Svenska jätten varslar – 1 600 jobb ska bort

Foto: A. Voznenko

Text: Redaktionen