Cafékedja öppnar i Sverige – succé i över 40 länder

2026 03 24

En internationell acaikedja kommer till Sverige.

900 caféer i totalt 40 länder.

Nu kommer den brasilianska acaikedjan Oakberry till Sverige.

I samband med att acai och olika former av hälsosamma alternativ blivit allt mer populära har även Oakberry kunnat expandera rejält.

Det första steget är att öppna nytt i Malmö, rapporterar Sydsvenskan.

Kommer till Sverige

Oakberry grundades i Sao Paulo år 2016 och har sedan dess utökat sin närvaro till mer än 40 länder, uppger Foodnet.

På senare år har kedjan öppnat upp lokaler i Norge och Danmark – och nu kommer Oakberry till Sverige och Malmö.

– Vi hittade en franchisetagare som ville öppna en butik i Malmö och det är ett logiskt nästa steg för oss eftersom det är så nära till Köpenhamn, säger Nordenchef Markus Hjerrild.

– Det är ett bra insteg till Sverige, men vi har planer på att expandera över hela landet.

Bowls och smoothies

Oakberry erbjuder olika typer av bowls och smoothies med acaibäret som bas.

I mars och april öppnar den första svenska lokalen vid Malmö central.

– I Danmark har det varit en utmaning att få folk att förstå vad açai är. Jag tror att svenskarna har bättre koll på vår typ av produkt, fortsätter Hjerrild.

Läs mer: Storbank höjer räntan

Planer för Göteborg

Oakberry öppnade sin första butik i Danmark på Gammel Kongevej i december 2023 och har sedan dess öppnat ytterligare tre i Köpenhamn på Østerbro, Fields och Grønnegade.

– År 2025 öppnade vi den första butiken i Norge på Storgata i Oslo och 2026 kommer att innebära många fler nya och spännande platser, bland annat Stavanger, Aalborg, Malmö och Göteborg, framhåller kedjan.

Satsar stort

Exakt när kedjan har för avsikt att öppna i Göteborg är ännu inte helt klart.

Däremot är det tydligt att succékedjan satsar stort på fortsatt expansion i Norden.

Läs mer: Dumpa svenska kronan – expert uppmanar

Arkivfoto: E. Aceron

Text: Redaktionen

17feb26

Massiv explosion i Ryssland

2026 03 31

Över 70 personer har skadats i en explosion i Ryssland.

Uppgifterna kommer på tisdagseftermiddagen.

Explosionen har inträffat i delrepubliken Tatarstan.

Närmare bestämt skedde det i en fabrik i staden Nizhnekamsk, rapporterar Kyiv Independent.

Över 70 skadade

Explosionen inträffade vid en av Rysslands största petrokemiska anläggningar i Tatarstan på tisdagen.

Minst två personer har dött och 72 har skadats enligt Sibur, företaget som äger anläggningen.

Explosionen inträffade vid Nizhnekamskneftekhims fabrik för syntetiskt gummi i staden Nizhnekamsk, en nyckelanläggning inom Rysslands petrokemiska sektor.

Företaget uppger att händelsen orsakades av ett "utrustningsfel".

Kraftig brand

Telegram-kanaler rapporterar att en brand utbrutit vid en pumpanläggning utomhus och har spridit sig över cirka 1 500 kvadratmeter.

Initiala rapporter från sociala medier gjorde gällande att det kan ha rört sig om en drönarattack – men det är ingenting som är bekräftat.

Räddningstjänsten har skickats till platsen och ska ha inlett släckningsarbete.

Nya attacker

Bekräftade ukrainska drönarattacker har dock inträffat på flera håll.

– Ukrainska styrkor slog sannolikt till mot rysk försvarsindustriell infrastruktur i Rostov- och Samara-oblasterna under natten mellan den 29 och 30 mars, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Källor uppger

ISW fortsätter.

– Den ryska oppositionskanalen Astra rapporterade den 30 mars, med hänvisning till källor inom räddningstjänsten i Rostov oblast, att ukrainska angrepp skadade två produktionsverkstäder vid Atlant Aero-drönarutvecklings- och produktionsanläggningen i Taganrog, som tillverkar attackdrönare av typen Molniya, spaningsdrönare samt komponenter till Orion-spaningsdrönare, uppger tankesmedjan.

– Astras källor uppgav också att de ukrainska angreppen skadade ett lager och en administrationsbyggnad vid Beriev-flygplansfabriken i Taganrog.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

31 mars 2026

Ryska militärexperter tvärvänder om kriget

2026 03 31

En tydlig förändring har skett i ryska militärkretsar.

Ryska militära röster, som länge försvarat kriget, börjar nu ifrågasätta både Putin och krigets framtid.

Nu uppmanas Kreml att söka en väg mot fred, rapporterar RBC Ukraine.

Ökad oro i militära kretsar

Enligt analyser från Institute for the Study of War (ISW) har framgångsrika ukrainska attacker djupt inne i Ryssland skapat en ny våg av diskussioner inom ryska militärkretsar.

I dessa kretsar hörs allt fler röster som menar att kriget inte längre kan vinnas på nuvarande villkor.

– Västvärldens ekonomiska potential är “många gånger större” än Rysslands, säger en välkänd rysk ultranationalistisk  militär och politisk kommentator.

Samma röst varnar för att ukrainska drönarattacker utgör ett växande hot mot rysk infrastruktur.

Förändrad spelplan

De ukrainska angreppen mot kritiska mål har enligt flera ryska röster visat på en teknologisk och taktisk utveckling som överraskat den ryska sidan.

– De ryska styrkorna kommer inte kunna vända den dåliga situationen på slagfältet de kommande månaderna. De “ganska framgångsrika” ukrainska motattackerna har försämrat Rysslands möjligheter att fortsätta offensiven under 2026, sade en rysk ultranationalistisk militärbloggare nyligen.

Samtidigt framhålls att Ukraina tycks ligga steget före när det gäller drönarteknik och anpassning på slagfältet.

En annan kritik riktas mot den ryska militärledningen.

Deras reaktion på Ukrainas utveckling beskrivs som alltför långsam och ineffektiv.

“Dömda att förlora“

Utöver de militära motgångarna pekar ryska röster även på ekonomiska begränsningar.

– Ryssland kan inte producera tillräckligt med luftvärnsrobotar för att konkurrera med västvärldens ekonomiska kapacitet, och är därför “dömda att förlora“ och tvingas omedelbart lösa frågan om att avsluta kriget, uppger tidningen.

Den ökade pressen förstärks ytterligare av attacker mot viktiga mål som Ust-Luga hamnen i Leningradregionen, en av Rysslands största exporthamnar för oljeprodukter.

Upprepade attacker där har enligt rapporter lett till bränder och ytterligare oro kring säkerheten för landets kritiska infrastruktur.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen