Nu kommer besked om ytterligare en konkurs i modebranschen.

Det är Seezona, en hyllad marknadsplats för mode, som går i konkurs.

Detta på grund av betydande ekonomiska problem, rapporterar E-handel.

Går i konkurs

Seezona har lyfts fram i renommerade tidningar som Vogue och Elle, där den innovativa affärsidén har hyllats och fokuset på nya designers har understrukits.

De har tidigare förvärvat bland annat Aeryne, och haft fysisk närvaro på Nordiska Kompaniet.

Nu har dock Skatteverket lämnat in en konkursansökan mot företaget till Stockholms tingsrätt.

Ett växande skuldbelopp har ställt till det ordentligt – och en utmätning har visat att det inte finns tillräckliga tillgångar för att täcka skulderna.

Växande skulder

Seezonas skuld till Kronofogden har nått över 2,4 miljoner kronor – där majoriteten är obetalda skatter.

I redovisningen 2023 framgick att bolaget omsatte 5,7 miljoner kronor med en förlust på över 18 miljoner.

Modebolaget, som grundades år 2018, ser nu ut att behöva tacka för sig.

Nya siffror

Den senaste statistiken från affärs- och kreditinformationsföretaget UC visar att antalet företagskonkurser minskade med 5 procent under juni jämfört med samma period föregående år.

Antalet nystartade bolag ökade med 5 procent. 

UC noterar en minskning av konkurser inom bland annat byggbranschen och inom partihandeln, detta om 24 respektive 18 procent.

Trumps hot

Amanda Aldestam, analytiker på UC, kommenterar statistiken.

– Riksbankens företagsundersökning från maj och Konjunkturinstitutets barometer från juni visar att den tidigare försiktiga optimismen hos företag i Sverige har mattats av, säger hon.

– Trots detta visar våra junisiffror på en fortsatt försiktig nedgång när det kommer till konkurstal. Inom hotell- och restaurang och detaljhandel ökar i stället konkurserna något. Detta är branscher som historiskt sett kunnat återhämta sig under sommarmånaderna.

Foto: Wander Creative

Text: Redaktionen

Under 2025 har Rysslands ekonomiska problem blivit allt mer tydliga.

Krigsmaskinen bränner igenom besparingarna, ränteläget och inflationstakten ligger kvar på höga nivåer och branscher som kol och järnväg är i kris.

Samtidigt kommer besked om att oljepriset ligger betydligt lägre än vad Kreml hade räknat med – ett stort slag med tanke på hur beroende Ryssland är av oljeförsäljningen.

Missräkning för Kreml

Det genomsnittliga ryska oljepriset räknat i rubel har hållit sig under den federala budgetens mål för 2025, visar nya beräkningar.

Svagheten kommer bland annat av en starkare rubel, som har stigit med cirka 45 procent sedan början av året på grund av en lättnad i de geopolitiska spänningarna och centralbankens strama penningpolitik, uppger Reuters.

Pressar budgeten

De internationella oljepriserna i dollar har samtidigt tappat cirka 10 procent av sitt värde. 

Ryssland höjde i april prognosen för budgetunderskottet 2025 till 1,7 procent av BNP från 0,5 procent efter att redan ha sänkt prognosen för energiintäkterna med 24 procent i väntan på en utdragen period med lägre oljepriser. 

De statliga utgifterna för det nationella försvaret höjdes med en fjärdedel 2025 till 6,3 procent av BNP, den högsta nivån sedan kalla kriget.

Larm om järnvägen

Samtidigt kommer larm om den ryska järnvägen.

Det statsägda monopolet Russian Railways befinner sig i en kris, bolagets “värsta sedan den stora finanskrisen för nästan två decennier sedan”.

Krisen utgörs av rekordlåga fraktvolymer på grund av de kombinerade effekterna av västvärldens sanktioner och minskande flöden av jordbruksvaror och byggmaterial, rapporterar ryska Novaja Gazeta.

Är en signal

Russian Railways är ett av Rysslands största och rikaste statsägda företag, och järnvägstransporterna är en indikator för ekonomin i stort – godset måste transporteras i dag för att affärerna ska kunna göras i morgon. 

När järnvägstrafiken störs är det vanligtvis en signal om att en industriell nedgång är nära förestående.

– Sammantaget har transporterna nu minskat 20 månader i rad, och trenden accelererar, uppger Novaja Gazeta.

– Förra året sjönk fraktvolymerna med drygt 4 procent, vilket var ett rekord efter Sovjetunionens fall. Men de har fortsatt att falla med mer än 7 procent bara under de första fem månaderna 2025.

Foto: S. Sakharovskyj

Text: Redaktionen