Byggbolag begärs i konkurs

2025 12 22

Ett byggbolag begärs i konkurs i samband med en utdragen tvist.

Det rör sig om bolaget Tage & söner.

Företaget har bland annat varit verksamma i Värnamo med bygget av kulturhuset Gummifabriken.

Men en infekterad tvist har lett till att Gummifabriken nu begär byggföretaget i konkurs, rapporterar SVT.

Infekterad tvist

Bygget av kulturhuset skulle stå klart i september 2017, men försenades och det kommunala bolaget VKIAB – som äger fastigheten – sade upp Tage & söner och en annan byggfirma fick färdigställa bygget.

Sedan samma år har en infekterad tvist utspelat sig mellan VKIAB och Tage & söner.

Det kommunala bolaget stämde år 2018 byggbolaget och tingsrätten beslutade till Gummifabrikens fördel.

“Inte tagit hänsyn”

Tage & söner håller inte med om tingsrättens beslut – och skrev som svar “det man inte trodde kunde hända – tingsrätten gav VKI rätt”.

Så här lät det från bolaget i juni:

– Trots att Tage & Söner pekat på en rad allvarliga brister i den värdering som VKI hänfört sig till och tingsrätten konstaterat att VKI:s värdering inte kunde läggas till grund för domstolens bedömning har tingsrätten bedömt att VKI haft en viss rätt till återbetalning av kontraktssumman – utan att juridiskt kvalificera varför VKI haft en sådan rätt.

Begärs i konkurs

Tingsrätten dömde byggbolaget att betala cirka 50 miljoner kronor till VKIAB – pengar som enligt SVT inte synts till.

Av konkursansökan framgår att byggbolaget är skyldigt omkring 90 miljoner kronor – pengar som de enligt uppgifter inte kan betala.

Därför begärs nu Tage & söner i konkurs.

Senaste siffrorna

Den senaste statistiken från affärs- och kreditinformationsföretaget UC visar att antalet företagskonkurser minskade med 8 procent under november månad jämfört med samma period föregående år. 

UC noterar en minskning av konkurser inom byggbranschen om 22 procent, inom hotell- och restaurang ser UC en minskning om 17 procent.

– Trots minskningen av konkurser i november ligger årets nivåer för januari–november kvar på samma höga nivåer som under motsvarande period 2024, säger UC:s analytiker Amanda Aldestam.

Foto: J. Olalde

Text: Redaktionen

Krismöte i Ryssland efter ukrainsk attack

2026 02 07

En rysk region kallar till akut nödmöte.

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen

7 januari 2026

USA och Ukraina överens – “Helvetisk plan“ ska tvinga Ryssland att kapitulera

2026 02 07

USA och Ukraina uppges vara överens.

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen