Trots vad kedjan beskriver som en “tuff marknad” så strömmar kunderna till Jysk.

Omsättningen stiger med 5 procent till totalt 5,5 miljarder kronor.

Samtidigt får de anställda dela på 39 miljoner kronor, framhåller kedjan i ett pressmeddelande på fredagsmorgonen.

Stark tillväxt

Här är några av nyckeltalen från räkenskapsåret 2024/25:

- Omsättningsutveckling: +5 procent till 5,5 miljarder kronor.

- Kundtillväxt: Nästan 400 000 fler kunder än föregående år.

- Nya butiker globalt: 148, inklusive expansion till Marocko.

39 miljoner

Medarbetarnas insatser under året belönades med en bonus på över 39 miljoner kronor.

– Våra medarbetare tog emot nästan 400 000 fler kunder än året innan, vilket är fantastiskt glädjande, säger vd Johan Sjödin.

– Att vi lyckas växa utan att expandera butiksnätet visar styrkan i vårt erbjudande och engagemanget hos våra medarbetare.

Mer möbler

Sjödin framhåller att kedjan noterar en stark tillväxt vad gäller möbler, men att man fortsätter att satsa på kärnkategorin.

– Nu ser vi att möbelkategorin växer kraftigt, vilket är mycket glädjande och öppnar upp nya möjligheter, förklarar han.

– Vi ser stor potential i att satsa ännu mer på vår kärnkategori, sleeping, och att visa våra nya kunder att vi har ett riktigt starkt erbjudande inom sängar, madrasser och sängkläder.

Det är Jysk

Jysk är en internationell möbelkedja med skandinaviska rötter.

Kedjan har fler än 3 500 butiker och webbutiker i 50 länder.

Grundaren Lars Larsen öppnade sin första butik i Danmark 1979. Idag har Jysk fler än 31 000 medarbetare.

Kedjans tillväxt kommer under en tid där konjunkturen är fortsatt svag i Sverige.

Regeringen har gett besked om en expansiv budget för att försöka få fart på ekonomin igen – och Riksbanken väntas sänka räntan vid nästa möte.

Dock är arbetslösheten fortsatt hög i landet och många svenskar söker med ljus och lykta efter anställning.

Foto: D. Giannatti

Text: Redaktionen

En ukrainsk missilattack har gjort att hundratusentals människor i den ryska gränsregionen Belgorod lämnats utan elektricitet, uppvärmning och vatten.

Situationen har dessutom förvärrats av sträng vinterkyla, rapporterar Reuters.

Missilattack slår ut infrastruktur

Guvernören Vyacheslav Gladkov i regionen Belgorod, som ligger vid gränsen till Ukraina, meddelar på lördagen att en ukrainsk missilattack har orsakat stora avbrott i regionens energisystem.

Uppskattningsvis 600 000 invånare står utan el, värme och vatten, vilket innebär enorma påfrestningar för civilbefolkningen mitt i vinterkylan.

– Situationen är extremt utmanande, skriver Vyacheslav Gladkov i ett inlägg på Telegram, om arbetet med att återställa de viktiga funktionerna.

Mörker och kyla på gator

Videomaterial från Belgorod visar gator utan gatubelysning, där invånare använder ficklampor och bilstrålkastare för att ta sig fram.

Avbrotten i energiförsörjningen kommer samtidigt som temperaturen i området ligger betydligt under fryspunkten, vilket gör bristen på värme särskilt allvarlig.

Regionen hade före kriget en befolkning på omkring 1,5 miljoner, och har varit regelbundet utsatt för attacker från ukrainska styrkor sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Hårt slag mot civila

Belgorods energisystem har tidigare klarat påfrestningar, men den senaste attacken har slagit hårt mot infrastrukturen och förstört kritisk service för stora delar av befolkningen.

Myndigheter arbetar nu med att återställa el, värme och vatten, men återhämtningen väntas bli lång och svår eftersom skadorna är omfattande.

Under natten larmade även myndigheterna i Krasnodarregionen i södra Ryssland om en aktiv drönar- och missilvarning.

Civila uppmanades att hålla sig inomhus, och flygplatserna i Krasnodar och Gelendzhik sattes i nödläge.

– Koverplanen är ett nödläge inom Rysslands civila flyg, infört som svar på säkerhetshot såsom drönare, terrorattacker eller stridsaktiviteter, uppger RBC Ukraine.

Det innebar omedelbar stängning av luftrum, avbrott i start och landningar samt omdirigering av flygplan till alternativa flygplatser.

Foto: S Sakharovskyj

Text: Redaktionen

Donald Trump kommer med ett oväntat uttalande om Ryssland med tanke på västvärldens sanktioner mot Moskva.

USA säger sig vara beredda att sälja olja till både Ryssland och Kina – något som kan bli en omvälvande förändring i energipolitiken, rapporterar ukrainska Pravda.

Oväntat besked

På ett möte med ledande energibolag meddelar USA:s president Donald Trump att USA inte bara vill återuppta produktionen och försäljningen av venezuelansk olja, utan att han även är beredd att låta både Kina och Ryssland “få all de behöver” från USA.

Detta antingen direkt i USA eller från venezuelanska leveranser.

– Vi är öppna för affärer. Kina kan köpa hur mycket olja de vill från oss, där eller i USA. Ryssland kan få all den olja de behöver från oss, säger Trump, enligt amerikanska medier.

Detta uttalande står i skarp kontrast till tidigare amerikansk kritik mot länder som gör affärer med Ryssland under kriget –  då Trump själv tidigare uppmanat Nato-länder att sluta köpa rysk energi för att pressa Kreml.

Politikens skiftande fokus

Trump försvarar sitt beslut med att argumentera för att USA först måste agera i Venezuela, annars skulle Kina och Ryssland ta kontroll över oljetillgångarna där.

Samtidigt har USA tidigare infört hårda sanktioner mot ryska oljeexportörer som Rosneft och Lukoil.

 Detta i sin tur har bidragit till fallande oljepriser och press på den ryska ekonomin.

Bilden av Putin förändras

Donald Trumps plötsliga utspel kommer samtidigt som uppgifter florerar om en allt tydligare frustration med Rysslands ledare Vladimir Putin.

Enligt uppgifter till The Telegraph ser Trump numera Putin som ett större hot mot fred än Ukrainas president Zelenskyj och att han har “slutat ha goda kort att erbjuda Moskva”.

– Han arbetar efter principen morot och piska. Och jag tror att han har slut på morötter, ska Trump ha sagt.

Trump anses också vara trött på det han kallar Putins spel i fredsförhandlingarna.

Foto: Official White House D Torok

Text: Redaktionen