Sverige står inför ett allvarligt problem som kan drabba både handeln och den militära beredskapen.

Det säger en svensk brigadgeneral.

Har mer än halverats

Antalet svenskflaggade fartyg har mer än halverats sedan början av 2000-talet, rapporterar SR.

Det är ett allvarligt problem av två skäl.

Dels måste Sverige leva upp till de krav på transporter som ställs sedan vi blivit medlemmar i Nato.

Dels är den svenska exporten helt beroende av sjöfarten.

– Sjöfarten bär 90 procent av vår import och export i vardagen, därför blir det så viktigt att vi också har redundans när vi inte kan förlita oss på en omvärld. Det är oroligt där ute, säger Fredrik Herlitz, brigadgeneral och ställföreträdande marinchef, till radiokanalen.

Behöver kunna transportera österut

Den svenska handelsflottan har alltså krympt, vilket ställer till det både för handeln och för Försvarsmakten.

Flottan är av stor vikt bland annat för att klara vår försörjningsberedskap.

Natomedlemskapet ställer också nya krav på vår transportförmåga till sjöss. Vi behöver kunna transportera trupper och materiel till exempelvis Gotland eller Baltikum.

– Tittar jag då ner i marinens behov så kommer Försvarsmakten vara i stort ha behov av att flytta förband och förmågor österut, då måste det bäras på fartyg, och det är då handelsfartyg i största möjliga mån, säger Fredrik Herlitz till radiokanalen.

Antalet svenskflaggade fartyg har minskat från som mest 235 i början av 2000-talet, till omkring 110 idag.

Behövs fler sjömän

Den svenska sjöfarten har också ett stort rekryteringsbehov, vilket Ekonomibladet tidigare har rapporterat.

Fram till 2027 behöver omkring 2 200 nya personer börja arbeta på fartyg, visar en rapport som Transportföretagen har tagit fram tidigare i år.

De ökade rekryteringsbehoven beror bland annat på stora pensionsavgångar, men också på att den svenska sjöfarten som helhet behöver växa.

– Då behöver fartygen bemannas med personer som är svenska medborgare eller är stadigvarande bosatta i Sverige, det ökar rekryteringsbehoven här, säger Laila Svedberg Poulsen, arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen Sjöfart, i ett uttalande.

Foto: T. Flyckt

Text: Redaktionen

Belarus diktator Alexander Lukasjenko är en nära allierad till Vladimir Putin.

Men nu kommer Lukasjenko med ett glädjebesked till Ukraina – efter en uppgörelse med Donald Trump.

Oväntat glädjebesked för Ukraina

I Belarus finns det många politiska fångar, och även ukrainare finns i belarusiska fängelser.

Men nu benådar Lukasjenko 31 ukrainska fångar, rapporterar Kyiv Post.

Benådningen bekräftas av diktatorns talesperson Natalia Eismont.

– Presidenten har benådat 31 ukrainska medborgare som begått brott på vårt lands territorium, säger Natalia Eismont, enligt tidningen.

Hon berättar samtidigt att benådningen sker efter samtal mellan Belarus och USA.

Frigivningen av de 31 ukrainarna är en del av ”överenskommelser som nåtts mellan Donald Trump och Alexander Lukasjenko”, uppger Natalia Eismont.

Det är oklart vad de nu frigivna ukrainarna har stått åtalade för i Belarus, men landet åtalar ofta personer som ses som fiender till den belaruriska regimen.

USA:s president ska i tidigare kontakter ha uppmanat Lukasjenko att släppa politiska fångar, enligt tidningen.

Det får Belarus i gengäld

Enligt Lukasjenkos talesperson är de frigivna ukrainarna på väg till Kyiv ”just nu”.

Överenskommelsen mellan Trump och Lukasjenko syftar till att "skapa förutsättningar för att lösa den väpnade konflikten i grannstaten", alltså i Ukraina, enligt talespersonen.

Men Belarus och Lukasjenkoregimen får också något i utbyte för frigivningen.

– I gengäld häver USA delvis sanktionerna mot Belarus statliga flygbolag Belavia, vilket gjorde det möjligt för dem att serva och köpa delar till sina Boeing-flygplan, rapporterar tidningen.

Belarus är en diktatur och står väldigt nära Putins Ryssland.

Lukasjenkos regim har fängslat alltifrån politiska motståndare till oberoende journalister.

På senare tid har en del fångar släppts.

Grupper som arbetar för mänskliga rättigheter i Belarus uppger dock att det fortfarande finns över 1 000 politiska fångar i landet, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ungerns premiärminister Viktor Orbán är EU:s kanske mest kontroversiella ledare.

Nu går han ut och varnar för ett europeiskt-ryskt storkrig.

– Europa står nu inför två alternativ, skriver Orbán på X.

Anklagar Europas ledare

Trump-administrationen har presenterat en fredsplan, och hur Europa ställer sig till den blir avgörande för framtiden, menar den ungerska premiärministern.

Orbán menar att Europa står inför ett vägskäl.

– Vi kan vända från denna återvändsgränd och äntligen enas bakom president Trumps fredsinitiativ, även byråkraterna i Bryssel, skriver Viktor Orbán.

Han anklagar andra ledare i Europa för att vara ”krigsvänliga”. Nu måste de byta spår, menar han.

– Detta skulle kräva att de krigsvänliga ledarna inser att de under de senaste 3,5 åren har slösat bort européernas surt förvärvade pengar på ett krig som inte kan vinnas på slagfältet, anser Ungerns premiärminister.

Om Europa inte vill acceptera Trumps fredsplan återstår bara ett alternativ, enligt den ungerska ledaren.

Varnar för storkrig

Alternativet till fredsplanen är ett storkrig mellan Europa och Ryssland, enligt Viktor Orbán.

– Den andra vägen leder rakt in i krig, hävdar han.

Han varnar för ett scenario där kriget fortsätter och Europa fortsätter att stödja Ukraina utan att samtidigt ha stöd från USA.

– Om Europas krigsvänliga ledare fortsätter att ösa pengar och vapen in i Ukraina utan stöd från USA, kommer de att bana väg för en europeisk-rysk konflikt. Europa vet alltför väl vart den vägen leder, och konsekvenserna har varit tragiska, skriver Viktor Orbán.

Ungern kommer därför att stödja Trumps fredsplan, förklarar han.

– Det råder ingen tvekan om vilken väg Ungern väljer: fredens väg. Detta är det mandat som det ungerska folket har gett oss, och det är vad moral och sunt förnuft kräver, anser Orbán.

Kritiserad fredsplan

Ungern stödjer alltså den fredsplan som har väckt starkt negativa reaktioner på många andra håll i Europa och i världen.

Kritiker menar att fredsplanen tvingar Ukraina till alltför stora eftergifter och tillmötesgår en lång rad av Rysslands krav.

Enligt Trump har Zelenskyj fram till torsdag på sig att godkänna fredsplanen. USA hotar med att dra tillbaka sitt stöd till Ukraina om planen inte accepteras.

Foto: Nato

Text: Redaktionen