BOSTADSMARKNADEN: Glädjebesked för unga

2025 03 24

Bostadsmarknaden blir mer tillgänglig för unga.

Det har varit skakigt på bostadsmarknaden under de senaste åren.

Nu kommer SBAB med ett glädjebesked – marknaden blir nämligen mer tillgänglig för unga.

Det framhåller banken i ett pressmeddelande.

Mer tillgänglig

SBAB:s senaste kartläggning över ungas möjlighet att köpa sin första bostad visar att läget har förbättrats avsevärt jämfört med förra året.

Det innebär i praktiken att en 27-årig kvinna med medianinkomst till exempel kan köpa en genomsnittlig etta i 15 av landets 25 största kommuner, det är nio kommuner fler än i fjol.

Så ser det ut

Här är resultaten som SBAB kommit fram till:

- Kvinnor kan nu köpa en etta i 15 av 25 kommuner, nio fler än i fjol.

- Män kan köpa en etta i 21 av 25 kommuner, det är två fler än i fjol.

- När det gäller köp av en tvåa har män möjlighet att köpa i 11 kommuner, en ökning med fem kommuner sedan förra året.

“Flera faktorer”

SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik kommenterar utvecklingen.

– Det är flera faktorer som bidrar till att det kan vara enklare att få lån nu. Löneökningar och ytterligare jobbskatteavdrag är faktorer som kan öka låneutrymmet, säger hon.

– Ändrade konsumtionsmönster och det lägre ränteläget har dessutom möjliggjort för oss att sänka kvar-att-leva-på-räntan från 7 till 6,5 procent. Sammantaget gör det att det är enklare att få ihop kalkylen för fler.

Stora skillnader

SBAB understryker dock att skillnaderna mellan könen alltjämt är stora.

Män kan köpa en etta i sex fler kommuner än kvinnor, och tvåor är fortfarande utom räckhåll för kvinnor i samtliga kommuner.

SCB:s siffror för 25–29-åringar visar att männen i landets 25 största kommuner tjänar i snitt 29 128 kr i månaden och kvinnorna 23 583, en skillnad på 5 547 kr.

Dessutom har lönegapet ökat marginellt, jämfört med i fjol, då skillnaden var 5 355 kr.

– Det är anmärkningsvärt att förutsättningarna för kvinnor och män redan i 20-årsåldern, till följd av den stora löneskillnaden, är så olika, fortsätter Hasselvik.

Foto: P. Perkins

Text: Redaktionen

USA redo – laddar för storsmäll mot Putin

2026 09 16

Senaten har redan godkänt det – nu rör sig representanthuset mot ett enormt sanktionspaket.

USA har fortfarande inte lyckats medla fram något slut på kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Nu kan ett stort sanktionspaket motivera Vladimir Putin att ingå i fredsförhandlingar.

Den amerikanska senaten har redan godkänt lagförslaget– och nu rör sig representanthuset mot en slutlig omröstning, rapporterar Kyiv Independent.

Tung smäll närmar sig

Lagförslaget, som leddes av den bortgångne republikanske senatorn Lindsey Graham, skulle ge presidenten befogenhet att tullbeskatta upp till 100 procent på de fem största köparna av rysk olja och naturgas.

Det skulle även ge tillåtelse att slå till mot fem länder som hjälper Moskva att kringgå energisanktionerna.

Lagförslaget har fått grönt ljus i senaten – och passerade sin sista proceduromröstning i representanthuset under gårdagen med 214–211 röster.

Ytterligare debatt och slutomröstningen för att godkänna lagförslaget kommer att äga rum idag onsdag.

Mot Putin

Sanktionspaketet kan även tillåta sanktioner mot Vladimir Putin och andra framträdande Kreml-tjänstemän.

Sanktioner kan också införas mot stora finansiella institutioner, däribland den ryska centralbanken samt storbankerna Sberbank och Gazprombank, såväl som statsägda ryska företag.

Utländska personer och företag som stöttar den försvarsindustriella basen i Ryssland kan även bli föremål för sanktioner.

“Kommer inte vila”

Senare på onsdagen väntas alltså besked om lagförslaget går igenom eller inte.

Den demokratiske senatorn Richard Blumenthal är säker på sin sak.

– Vi kommer inte att vila förrän Ukraina är tryggt som en fri nation, säger han enligt Ukrainska Pravda.

“Enda sättet”

Blumenthal fortsätter.

– Det enda sättet att stoppa mobbare är att slå tillbaka och slå dem på käften.

Han har länge varit en av de mest Ukrainavänliga senatorerna i den amerikanska kongressen.

Foto: By U.S. Embassy Kyiv Ukraine - Bipartisan delegation of the U.S. Congress visited Kyiv, May 30, 2025, Public Domain resp By Kremlin.ru, CC BY 4.0

Text: Redaktionen

300 000 kameror sätts upp i Moskva – Putin i panik

2026 09 16

Putin har gett en skarp order gällande Moskva.

Hundratusentals övervakningskameror ska övervaka Moskva.

Detta för att övervaka invånare, samtidigt som systemet allt mer kopplas till jakten på personer som undviker militärtjänst och regimkritiker, rapporterar United24 media.

Mest övervakade stad

Moskva har utvecklat ett omfattande digitalt övervakningssystem som gör huvudstaden till en av världens mest övervakade städer, enligt The New York Times.

Omkring 300 000 övervakningskameror ska nu finnas i stadens nätverk. Tekniken används bland annat tillsammans med ansiktsigenkänning i kollektivtrafiken och andra delar av stadens infrastruktur.

– Övervakningskameror används i allt större utsträckning av Kreml för att spåra regimkritiker och upprätthålla militär värnplikt, skriver tidningen.

Läs mer: USA säger ja till Ukraina

Kamerorna jagar ryssar

Efter den stora utflyttningen av män i värnpliktsålder från Ryssland 2022 införde myndigheterna elektroniska inkallelser via den statliga tjänsten Gosuslugi.

De digitala kallelserna har samma juridiska betydelse som fysiska kallelser och kan automatiskt hindra mottagaren från att lämna landet.

Med biometrisk övervakning integrerad i Moskvas kollektivtrafik och stadsinfrastruktur kan personer som försöker undvika militärtjänst riskera att upptäckas genom ansiktsigenkänning.

Det innebär i praktiken att personer som vill undvika systemet kan tvingas hålla sig borta från tunnelbanan och andra platser där tekniken används.

Vill ha ett digitalt Ryssland

– Rysslands ledare Vladimir Putin har framställt utvecklingen av artificiell intelligens som en existentiell nödvändighet för Rysslands suveränitet, uppger tidningen.

Moskva försöker därför bygga ett mer isolerat digitalt system som är mindre beroende av västerländsk teknik.

Men Rysslands teknologiska sektor har samtidigt drabbats hårt av västerländska sanktioner och utflyttningen av teknisk kompetens efter den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022.

Enligt The New York Times är Ryssland fortfarande starkt beroende av utländsk teknik, samtidigt som landet försöker skapa ett eget digitalt ekosystem.

Läs mer: Ryssland går om USA

Foto: President of Russia Office resp N. Karimov

Text: Redaktionen