BOSTADSMARKNADEN: Glädjebesked för unga

2025 03 24

Bostadsmarknaden blir mer tillgänglig för unga.

Det har varit skakigt på bostadsmarknaden under de senaste åren.

Nu kommer SBAB med ett glädjebesked – marknaden blir nämligen mer tillgänglig för unga.

Det framhåller banken i ett pressmeddelande.

Mer tillgänglig

SBAB:s senaste kartläggning över ungas möjlighet att köpa sin första bostad visar att läget har förbättrats avsevärt jämfört med förra året.

Det innebär i praktiken att en 27-årig kvinna med medianinkomst till exempel kan köpa en genomsnittlig etta i 15 av landets 25 största kommuner, det är nio kommuner fler än i fjol.

Så ser det ut

Här är resultaten som SBAB kommit fram till:

- Kvinnor kan nu köpa en etta i 15 av 25 kommuner, nio fler än i fjol.

- Män kan köpa en etta i 21 av 25 kommuner, det är två fler än i fjol.

- När det gäller köp av en tvåa har män möjlighet att köpa i 11 kommuner, en ökning med fem kommuner sedan förra året. 

“Flera faktorer”

SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik kommenterar utvecklingen.

– Det är flera faktorer som bidrar till att det kan vara enklare att få lån nu. Löneökningar och ytterligare jobbskatteavdrag är faktorer som kan öka låneutrymmet, säger hon.

– Ändrade konsumtionsmönster och det lägre ränteläget har dessutom möjliggjort för oss att sänka kvar-att-leva-på-räntan från 7 till 6,5 procent. Sammantaget gör det att det är enklare att få ihop kalkylen för fler.

Stora skillnader

SBAB understryker dock att skillnaderna mellan könen alltjämt är stora.

Män kan köpa en etta i sex fler kommuner än kvinnor, och tvåor är fortfarande utom räckhåll för kvinnor i samtliga kommuner. 

SCB:s siffror för 25–29-åringar visar att männen i landets 25 största kommuner tjänar i snitt 29 128 kr i månaden och kvinnorna 23 583, en skillnad på 5 547 kr.

Dessutom har lönegapet ökat marginellt, jämfört med i fjol, då skillnaden var 5 355 kr.

– Det är anmärkningsvärt att förutsättningarna för kvinnor och män redan i 20-årsåldern, till följd av den stora löneskillnaden, är så olika, fortsätter Hasselvik.

Foto: P. Perkins

Text: Redaktionen

2 juli 2026

UPPGIFTER: Putin överväger tre alternativ

2026 07 02

Diktatorn uppges överväga tre sinsemellan väldigt olika alternativ.

Vladimir Putin är hårt pressad av motgångar på slagfältet, ukrainska attacker i Ryssland, tunga ekonomiska problem och ett växande internt missnöje.

Nu uppges diktatorn överväga extrema åtgärder, och Ukraina menar att det bara finns ett sätt att stoppa honom.

Avsluta kriget – eller attackera väst

Andriy Kovalenko, chef för Ukrainas center för att motverka desinformation, menar att Putin överväger tre utvägar ur Rysslands pressade situation:

Det första alternativet är att avsluta kriget.

Det andra är att tillkännage en ny mobilisering.

Och det tredje alternativet är att dra in Nato i en direkt konfrontation genom flyganfall, rapporterar RBC-Ukraine.

Delar av den ryska eliten vill se ett eldupphör, men de mest inflytelserika vill att kriget ska fortsätta, enligt Kovalenko.

De delar av den ryska eliten som vill få ett slut på kriget, måste helt enkelt försöka få bort Putin, menar han.

– Det utesluts inte att ryska eliter måste lösa ”Putinfrågan” för att få slut på denna militära galenskap, som den självutnämnde ryske ledaren för närvarande inte vill stoppa, säger Andriy Kovalenko, enligt tidningen.

I övrigt finns det bara ett sätt att stoppa Ryssland, menar han.

Diplomati som bara grundar sig på förnuftsargument och hänvisningar till internationell rätt kommer inte att fungera.

”Parallella verkligheter kolliderar”

Ryssland kan bara tvingas till fred genom militär styrka, understryker han.

– Diplomati utan tvång, baserat på logiska argument och hänvisningar till internationell rätt, har använts sedan 2014. Och ingen sida som fört dialog med Putin från en logisk position har lyckats, eftersom två parallella verkligheter kolliderar i sådan diplomati, säger Andriy Kovalenko.

Endast diplomati som grundar sig på våld kan ”föra den ryska verkligheten närmare verkligheten”, menar han.

Putin är alltså hårt pressad just nu, och på senare tid har det kommit en rad rapporterar om att missnöjet växer i Ryssland – bland annat till följd av en sviktande ekonomi och att kriget blir mer synligt och märkbart i vanliga ryssars vardag.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

2 juli 2026

Kritisk vändpunkt i kriget – Nato kan agera

2026 07 02

Ukrainakriget uppges vara inne i en avgörande fas.

Ryssland är hårt pressat och Ukraina har momentum.

Nästa steg kan bli avgörande – och Nato kan agera direkt för att påverka utgången.

”Vårt gemensamma ansvar”

Kriget närmar sig en kritisk vändpunkt, menar Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.

Kriget har gått in i en ”potentiellt avgörande fas”, och om väst agerar nu så kan man forma krigets förlopp, säger han till Der Spiegel.

Och Nato uppges vara redo att hjälpa Ukraina ytterligare, i hopp om att ett pressat Ryssland till slut ska tvingas till förhandlingsbordet.

Medlemsländerna diskuterar en fond på 40 miljarder euro för Ukraina, som förväntas godkännas vid det kommande toppmötet.

– Ukraina behöver pengar för att producera vapen och för att försvara sig mot Ryssland. Jag ser det som vårt gemensamma ansvar att inte ge upp, säger Pistorius, rapporterar Kyiv Post.

Tyskland väntas själva bidra med 12 miljarder till fonden.

Pistorius uttalande är också i linje med vad Ukrainas försvarsminister Mykhailo Fedorov nyligen sagt.

”Hjälp för att slutföra arbetet”

Enligt Mykhailo Fedorov har Ukraina återtagit initiativet på slagfältet.

Samtidigt understryker han att Ukraina "behöver nästa nivå av hjälp för att kunna slutföra arbetet".

Annars finns det en risk att Ryssland hinner anpassa sig och att Ukraina förlorar momentum, menar den ukrainske försvarsministern.

Men Natos medlemsländer tycks alltså vara redo att stödja det krigsdrabbade landet ytterligare.

I tisdags meddelade också Danmark att man beslutat om ett nytt militärt biståndspaket till Ukraina, värt runt 4,4 miljarder danska kronor.

– Danmark står orubbligt bakom Ukraina. Ukrainas kamp för frihet är också Europas kamp, och vi har inte råd att svika ukrainarna när de behöver oss som mest, sade Danmarks försvarsminister Jeppe Bruus när stödpaketet tillkännagavs, enligt tidningen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen