BOSTADSMARKNADEN: Glädjebesked för unga

2025 03 24

Bostadsmarknaden blir mer tillgänglig för unga.

Det har varit skakigt på bostadsmarknaden under de senaste åren.

Nu kommer SBAB med ett glädjebesked – marknaden blir nämligen mer tillgänglig för unga.

Det framhåller banken i ett pressmeddelande.

Mer tillgänglig

SBAB:s senaste kartläggning över ungas möjlighet att köpa sin första bostad visar att läget har förbättrats avsevärt jämfört med förra året.

Det innebär i praktiken att en 27-årig kvinna med medianinkomst till exempel kan köpa en genomsnittlig etta i 15 av landets 25 största kommuner, det är nio kommuner fler än i fjol.

Så ser det ut

Här är resultaten som SBAB kommit fram till:

- Kvinnor kan nu köpa en etta i 15 av 25 kommuner, nio fler än i fjol.

- Män kan köpa en etta i 21 av 25 kommuner, det är två fler än i fjol.

- När det gäller köp av en tvåa har män möjlighet att köpa i 11 kommuner, en ökning med fem kommuner sedan förra året. 

“Flera faktorer”

SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik kommenterar utvecklingen.

– Det är flera faktorer som bidrar till att det kan vara enklare att få lån nu. Löneökningar och ytterligare jobbskatteavdrag är faktorer som kan öka låneutrymmet, säger hon.

– Ändrade konsumtionsmönster och det lägre ränteläget har dessutom möjliggjort för oss att sänka kvar-att-leva-på-räntan från 7 till 6,5 procent. Sammantaget gör det att det är enklare att få ihop kalkylen för fler.

Stora skillnader

SBAB understryker dock att skillnaderna mellan könen alltjämt är stora.

Män kan köpa en etta i sex fler kommuner än kvinnor, och tvåor är fortfarande utom räckhåll för kvinnor i samtliga kommuner. 

SCB:s siffror för 25–29-åringar visar att männen i landets 25 största kommuner tjänar i snitt 29 128 kr i månaden och kvinnorna 23 583, en skillnad på 5 547 kr.

Dessutom har lönegapet ökat marginellt, jämfört med i fjol, då skillnaden var 5 355 kr.

– Det är anmärkningsvärt att förutsättningarna för kvinnor och män redan i 20-årsåldern, till följd av den stora löneskillnaden, är så olika, fortsätter Hasselvik.

Foto: P. Perkins

Text: Redaktionen

Fullständig mardröm för Coop – “En flopp”

2025 06 30

Livsmedelskedjan Coop är i kris.

Uppförsbacken har blivit brant för Coop.

Livsmedelskedjan står inför mycket stora ekonomiska utmaningar.

Coop förlorar marknadsandelar till konkurrenterna – och förlorar stora summor pengar.

Stora förluster

Rörelseförlusterna för Coops butiker uppgick till hela 1,65 miljarder kronor förra året.

Det framgår av en kartläggning från Dagligvarunytt.

– Coop-familjen har haft ett ansträngande år och många omvärldsfaktorer har också påverkat vår försäljning negativt, sade Meta Persdotter, vd på Coop Östra.

“En flopp”

Thomas Ohlén, senior analytiker på branschtidningen Dagligvarunytt, kommenterar den krisartade utvecklingen.

– Satsningen på lågpriskedjan Xtra har blivit en flopp, säger han enligt DN.

– Målet på 150 butiker blev efter tre och ett halvt år bara 62.

Läs mer: Oroväckande uppgifter för Ica

Det är Coop

För 125 år sedan, den 5 september 1899 bildades Kooperativa Förbundet, KF, grunden för dagens Coop. 

Coop är idag en av Sveriges största livsmedelskedjor och de har cirka 800 butiker från Kiruna i norr till Smygehamn i söder.

– Genom landets 26 konsumentföreningar har Coop fyra miljoner medlemmar och ägare, förklarar kedjan.

Är dyrast

Som om de stora förlusterna inte vore nog visar även en ny undersökning från undersökningsföretaget Matpriskollen att Stora Coop har den dyraste matkassen.

Stora Coop är dyrast i 33 av de 36 undersökta kategorierna, uppger DN.

– Coop kanske inte riktigt har hängt med i sista årens prisfokus där vi ser att flera kedjor och butiker inte vill ha för stort avstånd till de ordinarie priserna hos Willys, säger Matpriskollens vd Ulf Mazur.

Under de senaste åren har matpriserna varit kraftigt omdebatterade med anledning av de höga priserna som har varit.

Livsmedelsjättarna har beskyllts för omotiverat höga priser och missnöjet hos svenskarna har varit stort.

Nu har inflationstakten kommit ned till lägre nivåer igen och ligger kring Riksbankens mål på två procent.

Foto: Coop

Text: Redaktionen

Svenskt modebolag går i konkurs

2025 07 02

Nu kommer besked om ytterligare en konkurs i modebranschen.

Den senaste statistiken visar att antalet konkurser i Sverige minskar.

Det fortsätter dock att ramla in konkursansökningar i olika branscher – däribland modebranschen.

Nu kommer besked om att det svenska modebolaget Teurn Studios AB går i konkurs.

Det rapporterar E-handel.

Går i konkurs

Modevarumärket grundades för fyra år sedan av designern Anna Teurnell.

De har fokuserat på kläder för kvinnor – och har under den senaste tiden varit i processen att expandera internationellt.

Nu har dock en konkursansökan skickats in till och accepterats av Stockholms tingsrätt.

Negativa siffror

Enligt de senast tillgängliga siffrorna omsatte bolaget omkring 14,7 miljoner kronor – med ett negativt rörelseresultat om 1,9 miljoner kronor.

Förlustresultatet beskrevs i en rapport som en “direkt följd av signifikanta investeringar i framför allt produkt och marknadsföring”.

Sajten Habit uppger att det var expansionen till USA som blev för kostsam.

– Det stämmer överens med vad ledningen har sagt till mig, säger konkursförvaltaren Niklas Emthén till Breakit.

Konkurserna minskar

Den senaste statistiken från affärs- och kreditinformationsföretaget UC visar att antalet företagskonkurser minskade med 5 procent under juni jämfört med samma period föregående år. 

– För tredje månaden i följd noteras en minskning, om än en försiktig sådan, i antalet konkurser, vilket inger försiktig optimism inför framtiden, meddelar UC i sin rapport.

Minskar i byggbranschen

Konkurserna minskade i byggbranschen och partihandeln, medan de ökade i hotell- och restaurangbranschen och detaljhandeln.

– Riksbankens företagsundersökning från maj och Konjunkturinstitutets barometer från juni visar att den tidigare försiktiga optimismen hos företag i Sverige har mattats av, säger UC:s analytiker Amanda Aldestam.

– Trots detta visar våra junisiffror på en fortsatt försiktig nedgång när det kommer till konkurstal. Inom hotell- och restaurang och detaljhandel ökar i stället konkurserna något.

Arkivfoto: Wander Creative

Text: Redaktionen