Efter två gröna dagar på raken får vi nu veckans första röda.

Stockholmsbörsen vänder nedåt igen på onsdagen efter ny oro gällande de amerikanska tullarna.

Även på andra sidan Atlanten syns röda siffror.

Börsen backar

Den svenska börsen backar.

Indexet OMXS30 faller med 0,76 procent medan det bredare indexet OMXSPI dyker med 0,83 procent.

Det framgår av data från Marketwatch.

Autoliv stiger

Det är dock inte bara rött på den svenska börsen.

Efter en stark rapport på onsdagsmorgonen stiger Autoliv med nästan åtta procent.

I bolagets resultat syns starkare försäljning än väntat och betydande marginalförbättring.

– Jag är nöjd med att vi levererade god försäljning och lönsamhet under det första kvartalet, säger vd Mikael Bratt.

– Tack vare vår anpassningsförmåga och motståndskraft, som drivs av vår mångsidiga produktportfölj och starka kundrelationer kundrelationer, navigerade vi framgångsrikt genom den första månaden med nordamerikanska tullar.

USA faller

Även den amerikanska börsen faller på onsdagen.

Indexet S&P 500 backar i skrivande stund med över en procent.

Världshandelsorganisationen WTO har under dagen varnat för konsekvenserna av Donald Trumps tullar.

– Utsikterna för den globala handeln har försämrats kraftigt till följd av kraftigt höjda tullar och osäkerhet kring handelspolitiken, uppger WTO enligt CNBC.

Stor osäkerhet

Baserat på de nu gällande tullarna, och inklusive ett 90-dagars upphävande av ”ömsesidiga tullar”, förväntas nu volymen av världshandeln med varor minska med 0,2 procent under 2025, för att därefter uppvisa en ”blygsam” återhämtning på 2,5 procent under 2026.

– Riskerna för prognosen inkluderar USA:s genomförande av de för närvarande tillfälligt upphävda ömsesidiga tullarna, liksom en bredare spridning av handelspolitisk osäkerhet bortom handelsrelationerna med USA, fortsätter WTO.

Störningen i handeln mellan USA och Kina förväntas ”leda till betydande handelsomläggningar”, tillägger WTO.

Foto: S. Benesh

Text: Redaktionen

Sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina har många länder avslutat eller begränsat sina affärer med Kreml.

Men Ryssland bedriver fortfarande omfattande handel med länder bortom Europa.

Mycket av teknologin och produkterna som importeras kommer från Kina – som nu höjer priserna rejält, rapporterar oberoende Moscow Times.

Höjer priserna

Kinesiska exportörer har höjt priserna på kritiska varor, särskilt artiklar med militär användning, för ryska militärindustriella köpare.

Detta enligt en ny studie från Bank of Finland Institute for Emerging Economies.

Priserna för exportkontrollerade kinesiska varor som skickats till Ryssland, många av dessa komponenter med dubbla användningsområden som behövs av försvarsindustrin, steg med i genomsnitt 87 procent mellan 2021 och 2024.

Det kan jämföras med 9 procent för liknande varor som skickats till andra länder.

“Beter sig inte”

Kina förhåller sig fortsatt neutralt utåt när det kommer till kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Men en källa nära den ryska regeringen klagar på att kineserna agerar enligt deras egna intressen, istället för att vara en bra allierad.

– Kina beter sig inte som en allierad. Ibland sviker de oss och stoppar betalningar, ibland utnyttjar de oss, ibland är det rent rån – det finns inget allierat i det, säger källan.

Viss minskning

Samtidigt kommer nya siffror från den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Rysslands oljeleveranser till Kina minskade med 8 procent under perioden januari till oktober 2025 jämfört med samma period föregående år.

Fortsatt störst

Enligt den tillgängliga datan var oljeleveranserna från Ryssland till Kina värda 42,06 miljarder dollar under rapporteringsperioden, vilket är 20,3 procent lägre än under samma period 2024. 

Samtidigt fortsätter Ryssland att vara den största oljeleverantören till Kina.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

År 2000, i början av Vladimir Putins första mandatperiod som rysk president, stod diktatorn inför sin värsta kris i karriären.

Läget var så illa att Putin kunde ha varit på väg att pressas till att avgå, uppger den finländska tidningen Iltalheti som tagit del av nya dokument i frågan.

"Ett svin"

Allting bottnade i en händelse samma år då en trasig torped exploderade i uppskjutningsröret på atomubåten Kursk i Barents hav.

Explosionerna gav utslag hos Finlands seismologiska institut och ubåten sjönk snabbt. Nästan alla ombord förlorade livet i explosionen eller den efterföljande branden, medan 23 sjömän lämnades till sitt öde i en vattenfylld akter.

Räddningsinsatserna försenades och Ryssland lade därefter locket på.

Efteråt fick Putin, som var på semester vid tillfället, massiv kritik.

I rysk media jämfördes händelsen med katastrofen i Tjernobyl, som också präglades av lögner och bristande hänsyn till medborgares liv och hälsa.

– Ryska medier attackerade honom och angrep honom ”som ett utländskt svin” och anklagade honom för feghet, lögner och dröjsmål, uppger Iltalheti.

Då fattade Putin beslutet

Det var där och då som Putin insåg att han var tvungen att ta kontroll över pressen, menar René Nyberg, tidigare finländsk ambassadör i Ryssland.

– Den ilskna reaktionen var helt ny för honom. Efter det förstod han att undvika liknande situationer. Spontana möten med släktingar eller folkmassor upphörde, säger exambassadören till Iltalehti.

Upprördheten vände sig direkt mot den sittande presidenten.

Enligt tidningen var "vanliga ryssar rasande, och media underblåste ilskan”.

– Detta är ett totalt fiasko, inte bara vad gäller sjöräddning utan även inrikespolitik. Den allmänna opinionen, som för knappt ett år sedan hyllade Putins militära kampanj i Tjetjenien, har nu vänt sig skarpt negativ mot makthavarna, uppgav utrikesministeriet tolv dagar efter olyckan, enligt de avslöjade dokumenten.

Journalister kastas i fängelse

Idag är pressfriheten och oppositionen i Ryssland närmast icke-existerande. Kreml har rensat ut oliktänkande och oberoende medier inom landet, framför allt efter invasionen av Ukraina 2022.

Journalister och vanligt folk riskerar fängelse om man kritiserar Putin eller den ryska ledningen. I princip all rysk kritisk journalistik bedrivs utomlands av reportrar i exil.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen