Efter två gröna dagar på raken får vi nu veckans första röda.

Stockholmsbörsen vänder nedåt igen på onsdagen efter ny oro gällande de amerikanska tullarna.

Även på andra sidan Atlanten syns röda siffror.

Börsen backar

Den svenska börsen backar.

Indexet OMXS30 faller med 0,76 procent medan det bredare indexet OMXSPI dyker med 0,83 procent.

Det framgår av data från Marketwatch.

Autoliv stiger

Det är dock inte bara rött på den svenska börsen.

Efter en stark rapport på onsdagsmorgonen stiger Autoliv med nästan åtta procent.

I bolagets resultat syns starkare försäljning än väntat och betydande marginalförbättring.

– Jag är nöjd med att vi levererade god försäljning och lönsamhet under det första kvartalet, säger vd Mikael Bratt.

– Tack vare vår anpassningsförmåga och motståndskraft, som drivs av vår mångsidiga produktportfölj och starka kundrelationer kundrelationer, navigerade vi framgångsrikt genom den första månaden med nordamerikanska tullar.

USA faller

Även den amerikanska börsen faller på onsdagen.

Indexet S&P 500 backar i skrivande stund med över en procent.

Världshandelsorganisationen WTO har under dagen varnat för konsekvenserna av Donald Trumps tullar.

– Utsikterna för den globala handeln har försämrats kraftigt till följd av kraftigt höjda tullar och osäkerhet kring handelspolitiken, uppger WTO enligt CNBC.

Stor osäkerhet

Baserat på de nu gällande tullarna, och inklusive ett 90-dagars upphävande av ”ömsesidiga tullar”, förväntas nu volymen av världshandeln med varor minska med 0,2 procent under 2025, för att därefter uppvisa en ”blygsam” återhämtning på 2,5 procent under 2026.

– Riskerna för prognosen inkluderar USA:s genomförande av de för närvarande tillfälligt upphävda ömsesidiga tullarna, liksom en bredare spridning av handelspolitisk osäkerhet bortom handelsrelationerna med USA, fortsätter WTO.

Störningen i handeln mellan USA och Kina förväntas ”leda till betydande handelsomläggningar”, tillägger WTO.

Foto: S. Benesh

Text: Redaktionen

Kina uppges ha en ondskefull plan för Ryssland.

Experter menar att Kina kan utnyttja Rysslands beroendeställning till landet för att sedan slå till, rapporterar norska Dagbladet.

Plocka delar de vill ha

Samarbetet mellan Kina och Ryssland har varit tätt sedan kriget i Ukraina började, där Kina bland annat har köpt stora mängder olja och gas från Ryssland.

Detta har bidragit till att hålla den ryska ekonomin flytande, trots västerländska sanktioner.

Men bakom det strategiska partnerskapet kan det dölja sig en mer ojämn maktbalans.

Enligt Rysslandsexperten Keir Giles som är knuten till Rysslands- och Eurasienprogrammet vid tankesmedjan Chatham House, är det Kina som sitter med de starkaste korten.

– Kina har privilegiet att de kan sitta stilla och vänta på att Ryssland förstör sig självt, för att sedan plocka upp de delar de själva vill ha. Under tiden köper Kina billig olja och gas från Ryssland varje dag, säger Giles till Dagbladet.

Långt ifrån jämlika

Relationen mellan de två stormakterna beskrivs av flera som långt ifrån jämlik.

I underrättelsetjänstens årliga rapport Fokus, som analyserar hot och risker mot Norge, framhålls att Ryssland i ökande grad har blivit beroende av Kina.

– Det råder ingen tvekan om att Ryssland fruktar rollen som lillebror i förhållandet till Kina. Detta är inte ett äktenskap fött ur jämlik kärlek, det är fött ur tvång. Putin har valt att underordna sig Kina för att kunna agera med större kraft i Europa, säger tidigare generallöjtnanten Arne Bård Dalhaug.

Ekonomiskt tryck ger makt

Rysslands ekonomi är pressad, med minskade intäkter från olja och gas samt ökande krigskostnader.

Landets intäkter från olja och gas minskade med 24 procent under 2025 och nådde därmed sin lägsta nivå sedan 2020.

Det ger Kina en stark förhandlingsposition.

– Vid en given tidpunkt, som Kina helt bestämmer, kommer de att ställa krav som Moskva kommer att ogilla starkt – utan att vara i position att avvisa dem, säger Keir Giles.

Oro för framtiden

Trots den ojämna maktbalansen menar Dalhaug att Kina inte vill se ett snabbt ryskt sammanbrott.

Ett regimskifte i Kreml skulle kunna skapa osäkerhet – och potentiellt en ledning som är mindre vänligt inställd till Kina.

Därför kan Peking fortsätta att stödja Ryssland, samtidigt som de positionerar sig för framtiden.

Foto: President of Russia Office resp A Luengo

Text: Redaktionen