USA:s president Donald Trump öppnar för nya amerikanska flyganfall i Mellanöstern.

Han varnar Irans ledning för att de bör vara ”mycket oroade” i ett läge där samtal om Irans kärnprogram pågår, rapporterar Kyiv Post.

Öppnar för nya attacker

Trump utesluter inte ytterligare amerikanska militära attacker mot Iran och signalerar att Washington är beredda att agera om Teheran återupptar sitt kärnprogram.

I en intervju med NBC News säger Trump att Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, har anledning att känna oro.

– Jag skulle säga att han borde vara mycket oroad. Ja, det borde han. Som ni vet förhandlar de med oss, säger han.

Uttalandet kommer samtidigt som USA och Iran förbereder nya samtal om Irans kärntekniska verksamhet.

Kärnsamtal i Oman

Amerikanska och iranska tjänstemän bekräftade på onsdagen att högnivåsamtal ska hållas i Oman på fredag, där Irans kärnprogram väntas stå i centrum.

Förhandlingarna sker mot bakgrund av ökade spänningar efter amerikanska och israeliska flyganfall mot iranska kärnrelaterade anläggningar under förra året.

Trump antyder att Iran kan försöka återuppta kärnverksamhet som slogs ut i attackerna.

– Jag har hört att de gör det, sade han när han fick frågan om Iran försöker starta om sitt kärnprogram, utan att ge några fler detaljer.

”Skickar bombplanen igen”

Trump är samtidigt tydlig med vad han anser bör ske om Iran går vidare med kärnverksamheten.

Enligt presidenten skulle USA då åter ta till militärt våld.

– Om de gör det, skickar jag tillbaka våra bombplan för att göra sitt jobb igen, säger han.

USA genomförde flyganfall mot iranska kärnanläggningar i juni, efter månader av eskalerande spänningar mellan Teheran, Washington och Israels regering.

Enligt USA syftade attackerna till att stoppa Iran från att närma sig kärnvapenförmåga.

Iran har å sin sida förnekat att kärnprogrammet har militära mål och fördömt attackerna som ett brott mot internationell rätt.

Foto: Ryuno

Text: Redaktionen

Kina uppges ha en ondskefull plan för Ryssland.

Experter menar att Kina kan utnyttja Rysslands beroendeställning till landet för att sedan slå till, rapporterar norska Dagbladet.

Plocka delar de vill ha

Samarbetet mellan Kina och Ryssland har varit tätt sedan kriget i Ukraina började, där Kina bland annat har köpt stora mängder olja och gas från Ryssland.

Detta har bidragit till att hålla den ryska ekonomin flytande, trots västerländska sanktioner.

Men bakom det strategiska partnerskapet kan det dölja sig en mer ojämn maktbalans.

Enligt Rysslandsexperten Keir Giles som är knuten till Rysslands- och Eurasienprogrammet vid tankesmedjan Chatham House, är det Kina som sitter med de starkaste korten.

– Kina har privilegiet att de kan sitta stilla och vänta på att Ryssland förstör sig självt, för att sedan plocka upp de delar de själva vill ha. Under tiden köper Kina billig olja och gas från Ryssland varje dag, säger Giles till Dagbladet.

Långt ifrån jämlika

Relationen mellan de två stormakterna beskrivs av flera som långt ifrån jämlik.

I underrättelsetjänstens årliga rapport Fokus, som analyserar hot och risker mot Norge, framhålls att Ryssland i ökande grad har blivit beroende av Kina.

– Det råder ingen tvekan om att Ryssland fruktar rollen som lillebror i förhållandet till Kina. Detta är inte ett äktenskap fött ur jämlik kärlek, det är fött ur tvång. Putin har valt att underordna sig Kina för att kunna agera med större kraft i Europa, säger tidigare generallöjtnanten Arne Bård Dalhaug.

Ekonomiskt tryck ger makt

Rysslands ekonomi är pressad, med minskade intäkter från olja och gas samt ökande krigskostnader.

Landets intäkter från olja och gas minskade med 24 procent under 2025 och nådde därmed sin lägsta nivå sedan 2020.

Det ger Kina en stark förhandlingsposition.

– Vid en given tidpunkt, som Kina helt bestämmer, kommer de att ställa krav som Moskva kommer att ogilla starkt – utan att vara i position att avvisa dem, säger Keir Giles.

Oro för framtiden

Trots den ojämna maktbalansen menar Dalhaug att Kina inte vill se ett snabbt ryskt sammanbrott.

Ett regimskifte i Kreml skulle kunna skapa osäkerhet – och potentiellt en ledning som är mindre vänligt inställd till Kina.

Därför kan Peking fortsätta att stödja Ryssland, samtidigt som de positionerar sig för framtiden.

Foto: President of Russia Office resp A Luengo

Text: Redaktionen