Bolånekunder lurade av banker

2026 05 14

Många bolånekunder har vilseletts av bankernas räntor.

Bankernas sätt att redovisa snitträntor för bolån kan ha varit missvisande i över ett decennium.

Nu får både bankerna och Finansinspektionen kritik.

Ny granskning visar

En ny granskning från jämförelsesajten Zmarta visar att flera svenska banker kan ha redovisat sina bolåneräntor på olika sätt sedan 2015.

Syftet med snitträntorna är att kunder enkelt ska kunna jämföra banker och förhandla om bättre villkor – men nu ifrågasätts hela systemet.

Åtta av tolv stora banker ska ha räknat in automatiska ränteändringar för tremånaderslån i sina siffror.

Fyra banker har däremot endast räknat med lån där kunder aktivt omförhandlat sina villkor eller där rabatter löpt ut.

Det gör att jämförelserna mellan bankerna riskerar att bli missvisande.

Pågått i ett decennium

Kritiken riktas nu mot att bankerna tolkat reglerna olika under många års tid.

– Det här innebär att snitträntorna är en mix av både äpplen och päron. Med största sannolikhet har detta pågått i över ett decennium, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta/uScore.

Han menar samtidigt att ansvaret inte enbart ligger hos bankerna.

– Det är tillsynsmyndigheten Finansinspektionen, FI som måste se till så att alla redovisar på samma sätt, fortsätter han.

För många bolånekunder kommer uppgifterna som en kalldusch.

Snitträntorna används ofta som underlag när kunder försöker pruta på sina bolån eller funderar på att byta bank.

När bankerna använder olika metoder blir det svårt att veta vilka siffror som faktiskt går att lita på.

Granskningen innebär inte nödvändigtvis att kunder fått fel ränta på sina egna lån, men den kan ha påverkat möjligheten att jämföra banker på ett rättvist sätt.

FI svarar på kritiken

Enligt Finansinspektionen, ska automatiska ränteändringar egentligen inte räknas in om det inte skett i samband med att nya lånevillkor upprättats.

– Ränteändringar på befintliga lån med rörliga/3-månaders räntor ska inkluderas om ränteändringen är resultatet av en direkt förhandling, eller i samband med en ny villkorsperiod. Så, Nej. De ska inte ingå om ränteändringen är automatisk, skriver FI i ett mejl till Zmarta.

Enligt Finansinspektionen används därför en felaktig metod i snitträntorna hos åtta av tolv storbanker.

Foto: Tierra Mallorca

Text: Redaktionen

Rysk jätteanläggning ödelagd – finns ingenting kvar

2026 10 13

En rysk oljeanläggning har brunnit ner till grunden.

En stor rysk oljeterminal i Rostov-na-Donu har brunnit ner efter en ukrainsk attack.

Enligt uppgifter finns det inte en enda oskadad bränsletank kvar vid anläggningen, rapporterar RBC Ukraine.

Alla bränsletankar skadade

Det handlar om en tankanläggning vid oljeterminalen som tillhör Novosjakhtinsks oljeproduktfabrik i den ryska staden Rostov-na-Donu.

Enligt ryska medier har terminalens alla bränsletankar skadats efter attacken. Enligt lokalbor ska hela anläggningen brunnit ner till marken.

Anläggningen har använts för hantering av oljeprodukter och var tidigare känd under namnet Yug Rusi.

Hanterade miljontals ton olja

Före attacken hade terminalen kapacitet att hantera upp till 2,5 miljoner ton oljeprodukter per år.

Vid kajen kunde dessutom två fartyg med en lastkapacitet på mellan 3 000 och 5 000 ton lägga till samtidigt.

Skadorna kan därmed få betydelse för anläggningens möjligheter att hantera och transportera oljeprodukter. Det är dock ännu inte klarlagt hur länge verksamheten kommer att påverkas.

Ukraina kan stoppa attacker

Attacken kommer samtidigt som Ukraina har signalerat att landet kan vara berett att stoppa angreppen mot ryska oljeraffinaderier – under vissa förutsättningar.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har uppgett att Kyiv är redo att upphöra med attackerna om Ryssland slutar angripa Ukrainas energiinfrastruktur.

– Ukraina kommer att vara redo att sluta attackera ryska oljeraffinaderier om Ryssland slutar attackera vår energiinfrastruktur. Alla åtgärder för att trappa ner konflikten måste vara ömsesidiga och backas upp av verkliga garantier, skrev Zelenskyj på X.

Financial Times har tidigare rapporterat, att USA ökat pressen på Ukraina att stoppa attackerna mot ryska oljeraffinaderier.

Trump hävdar att Ukraina haft flera chanser att avsluta kriget.

– Vi sade: Ni kan göra vad ni vill med Ryssland, men attackera inte oljeraffinaderierna, eftersom det skapar ett globalt problem. Och han vill skapa problem för världen, sade Trump om Zelenskyj.

Enligt tidningen ska Washington även ha hotat med att begränsa delningen av viktig underrättelseinformation med Kyiv om angreppen fortsätter.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Läs mer: Flera kronor dyrare – så dyr blir bensinen i vinter

Foto: J. Taubitz

Text: Redaktionen

”Tiden är inne” – Natojätte slår larm

2026 10 13

Det är dags för den europeiska militära upprustningen att gå upp i ”krigsläge”.

Det beskedet kommer från den polske försvarsministern och vice premiärministern, Władysław Kosiniak-Kamysz.

Polen är en av Natos jättar och ett av de länder som lägger störst andel av BNP på sin militär. Anledningen till att man nu slår larm är att Ryssland skalat upp sin militära produktion rejält den senaste tiden. Nu måste Europa svara och förbereda sig för försvar på allvar, menar den polske ministern, rapporterar Euronews.

– Tiden är inne. Jag är en förespråkare för krigsläge när det gäller produktionen inom försvarssektorn, säger han, enligt kanalen.

– Det här är vad Ryssland gör just nu. Vi kan inte förbise detta faktum.

Producerar mer

Ryssland förväntas spendera omkring 7,5 procent av BNP på militären under 2026, enligt Euronews. Den genomsnittliga siffran bland EU:s länder är 2,2 procent.

Samtidigt producerade Ryssland betydligt mer ammunition och granater under förra året än vad EU:s länder gjorde tillsammans, enligt uppgifter till kanalen. Därför behöver Europa agera snarast, menar Władysław Kosiniak-Kamysz.

– Att inte göra det skulle vara ett kostsamt misstag för européerna, varnar han.

– Annars kommer det att påverka oss negativt i framtida generationer.

Läs också: USA vill flytta trupper i Europa

Sveriges stöd till Nato

Regeringen har under dagen lämnat en proposition till riksdagen med förslag på Sveriges bidrag till Natos under 2027.

Bland annat föreslås att regeringen under 2027 får sätta in svenska väpnade styrkor bestående av förband inom mark-, sjö- och luftdomänen för att kunna bidra till Natos samlade avskräckning och försvar.

– Ryssland utgör det allvarligaste hotet mot Sveriges och våra allierades säkerhet, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), i ett uttalande.

– Genom fortsatta svenska bidrag till Natos avskräckning och försvar omsätter vi vår solidariska allianspolitik i handling och stärker vår egen och hela Natos säkerhet. Nu står Nato inför ett skifte där Europa tar ett betydligt större ansvar för sin egen säkerhet. Sverige tar sitt ansvar i det skiftet.

Läs mer: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen