Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

2025 09 24

I december förra året avslutade Sverige stödet till FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar, Unrwa.

Organisationen är en central aktör för att föra in bistånd i Gaza, som lider av en svår humanitär kris till följd av kriget mellan Israel och Hamas.

Beskedet kom efter att den israeliska regeringen uppgett att Unrwa infiltrerats av Hamasmedlemmar, vilket även fick FN att avskeda nio anställda i organisationen.

Nu befinner sig Sam Rose, som är Gazachef för Unrwa, i Stockholm för att få den svenska regeringen att ändra sig.

– Vi vill ju inte att det ska finnas den minsta risk att svenska skattemedel kommer i närheten av islamister eller terrorister, säger Benjamin Dousa (M), bistånds- och utrikeshandelsminister, till SvD.

"Inte en bankomat"

Sverige spelade en stor roll i att bygga upp Unrwas verksamhet. Men Dousa ser inte att det i sig är skäl till fortsatt engagemang.

– Nej, vi är inte en bankomat för enskilda FN-organisationer. De som levererar, de som får ut resurser i fält, de som inte har höga omkostnader, de som håller rent mot extremister, de kommer vi att fortsätta att stötta och kan tänka oss att öka vårt stöd till, säger ministern.

Valde andra organisationer

I samma veva som regeringen beslöt att avsluta stödet till Unrwa meddelades att 800 miljoner kronor skulle avsättas för den humanitära krisen i Gaza.

Unrwa hade då förbjudits av Israel att verka i landet och den svenska bedömningen var att organisationen inte kommer att nå hela vägen fram. Istället satsade man på andra hjälporganisationer.

– Det är viktigt för regeringen att våra pengar inte fastnar på ett konto och inte kan nå ut till fält. Utan att vi också stöttar organisationer som kan göra maximal skillnad, sade Dousa till GP vid tillfället.

Massiv kritik: "Katastrofalt"

Beskedet att avsluta stödet till Unrwa har emellertid mött massiv kritik.

Bland annat har Morgan Johansson, utrikespolitisk talesperson för Socialdemokraterna, reagerat hårt.

– Det här är ett katastrofalt beslut. Förhållandena i Gaza är redan fruktansvärda, och det är bara Unrwa som har den infrastruktur som behövs för att kunna distribuera förnödenheter i de volymer som behövs. Nu går hela Gaza mot en svältkatastrof, framhöll han på X då.

Även Unrwra-chefen Philippe Lazzani vädrade sin besvikelse.

– Detta är en sorglig dag för palestinska flyktingar och det multilaterala system som Sverige har gått i bräschen för, skrev han på samma plattform.

Foto: Niklas Forsström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Trump dundrar – ”Vi ska ta över ön”

2026 06 11

Vapenvilan tycks vara över.

Nu genomför USA och Iran omfattande attacker mot varandra igen.

Efter att Iran skjutit ner en amerikansk helikopter har USA:s president Donald Trump bekräftat återupptagna attacker mot iranska måltavlor.

På torsdagseftermiddagen säger han att USA “inom kort” kommer att ta över Khargön.

Attackerar ikväll

Den amerikanska presidenten framhåller att fler attacker är att vänta under kvällen.

– USA kommer att slå till mot Iran (vars flotta, flygvapen, radar, luftvärn och alla andra former av försvar, tillsammans med merparten av dess offensiva förmåga, är BORTA!), MYCKET HÅRT I KVÄLL, skriver Trump på Truth Social.

Enligt Trump är det inte bara flyganfall och missilattacker att vänta för Iran.

“Ska ta över den”

Presidenten menar även att USA “inom kort” kommer att ta över den viktiga iranska ön Kharg.

Han jämför situationen med vad som hände i Venezuela tidigare i år.

– Vid någon tidpunkt i en inte alltför avlägsen framtid kommer vi att inta ön Kharg och andra delar av oljeinfrastrukturen, och ta total kontroll över deras olje- och gasmarknader, i likhet med vad vi har gjort med Venezuela, vilket fungerar utmärkt för både Venezuela och USA.

Det är Khargön

Khargön ligger ungefär 32 kilometer utanför Irans norra golfkust.

I decennier har den fungerat som Irans huvudsakliga oljeexportterminal och har historiskt sett hanterat 85–95 procent av landets råoljeexport, uppger CBS News.

Oljefartygen lastar där på olja som vanligtvis ska genom Hormuzsundet.

Saddam Hussein attackerat tidigare

Khargön är en av de viktigaste platserna i Iran när det kommer till landets oljeindustri – och det är inte första gången de varit föremål för attacker.

Under kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet skickade Saddam Hussein irakiska stridsflygplan för att upprepade gånger bomba ön, i ett försök att strypa Irans oljeintäkter.

Anläggningarna skadades då svårt, men Iran fortsatte att reparera dem och exporten kunde fortsätta.

Foto: By Unknown author - Private collection, Public Domain resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

2026 06 12

Putin nås av katastrofsiffror.

En av Rysslands viktigaste sektorer noterar ett ras i produktionen för sjätte månaden i rad.

Raset kan få stora konsekvenser för Putinregimen och finansieringen av kriget i Ukraina.

Djup kris för Putin – 31 attacker

Den ryska oljeproduktionen är i djup kris, rapporterar The Moscow Times.

I maj månad utökade Ukraina sina drönarattacker mot rysk oljeinfrastruktur.

Minst 31 attacker genomfördes mot bland annat raffinaderier, exportterminaler och pipelines.

Det är det största antalet sedan krigets början, enligt tidningen, och konsekvenserna är tydliga.

– Rysslands oljeproduktion har minskat för sjätte månaden i rad, där ökande ukrainska drönarattacker mot landets energiinfrastruktur bidrar till nedgången genom att störa lagrings- och transportanläggningar som behövs för att upprätthålla produktionen, rapporterar tidningen.

Putinregimen är nu hårt pressad.

Produktionen sjunker – drabbar rysk ekonomi

I maj sjönk den ryska råolje- och kondensatproduktionen till 9,009 miljoner fat per dag, enligt tidningen.

Sedan dess har den genomsnittliga dagsproduktionen minskat med ungefär 370 000 fat.

Rysslands dagliga produktionen ligger nu cirka 960 000 fat under landets OPEC+-kvot.

Samtidigt har dock exporten av råolja ökat, eftersom attackerna har gjort att landet inte kan bearbeta oljan i samma utsträckning. Men siffrorna är trots det ett stort problem för Kreml. Bearbetningsvolymerna har i juni sjunkit till de lägsta nivåerna på två decennier.

De ukrainska attackerna får stora konsekvenser för Ryssland, då oljeindustrin spelar en helt avgörande roll för Kremls finansiering av kriget i Ukraina. Och även situationen i Ryssland påverkas.

– Olje- och gasintäkter är fortfarande en av Kremls viktigaste finansieringskällor och står för ungefär en fjärdedel till en tredjedel av de federala budgetintäkterna under de senaste åren, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen