Organisationen är en central aktör för att föra in bistånd i Gaza, som lider av en svår humanitär kris till följd av kriget mellan Israel och Hamas.

Beskedet kom efter att den israeliska regeringen uppgett att Unrwa infiltrerats av Hamasmedlemmar, vilket även fick FN att avskeda nio anställda i organisationen.

Nu befinner sig Sam Rose, som är Gazachef för Unrwa, i Stockholm för att få den svenska regeringen att ändra sig.

– Vi vill ju inte att det ska finnas den minsta risk att svenska skattemedel kommer i närheten av islamister eller terrorister, säger Benjamin Dousa (M), bistånds- och utrikeshandelsminister, till SvD.

"Inte en bankomat"

Sverige spelade en stor roll i att bygga upp Unrwas verksamhet. Men Dousa ser inte att det i sig är skäl till fortsatt engagemang.

– Nej, vi är inte en bankomat för enskilda FN-organisationer. De som levererar, de som får ut resurser i fält, de som inte har höga omkostnader, de som håller rent mot extremister, de kommer vi att fortsätta att stötta och kan tänka oss att öka vårt stöd till, säger ministern.

Valde andra organisationer

I samma veva som regeringen beslöt att avsluta stödet till Unrwa meddelades att 800 miljoner kronor skulle avsättas för den humanitära krisen i Gaza.

Unrwa hade då förbjudits av Israel att verka i landet och den svenska bedömningen var att organisationen inte kommer att nå hela vägen fram. Istället satsade man på andra hjälporganisationer.

– Det är viktigt för regeringen att våra pengar inte fastnar på ett konto och inte kan nå ut till fält. Utan att vi också stöttar organisationer som kan göra maximal skillnad, sade Dousa till GP vid tillfället.

Massiv kritik: "Katastrofalt"

Beskedet att avsluta stödet till Unrwa har emellertid mött massiv kritik.

Bland annat har Morgan Johansson, utrikespolitisk talesperson för Socialdemokraterna, reagerat hårt.

– Det här är ett katastrofalt beslut. Förhållandena i Gaza är redan fruktansvärda, och det är bara Unrwa som har den infrastruktur som behövs för att kunna distribuera förnödenheter i de volymer som behövs. Nu går hela Gaza mot en svältkatastrof, framhöll han på X då.

Även Unrwra-chefen Philippe Lazzani vädrade sin besvikelse.

– Detta är en sorglig dag för palestinska flyktingar och det multilaterala system som Sverige har gått i bräschen för, skrev han på samma plattform.

Foto: Niklas Forsström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

De omfattande ukrainska drönarattackerna fortsätter.

Den här gången är det en fabrik för syntetiskt gummi i Tula-regionen i Ryssland som attackerades och fattade eld, rapporterar ukrainska medier.

Levererar till armén

Fabriken är en central del av Rysslands försvarsindustri och tillverkar syntetiskt gummi och polymerer med dubbla användningsområden. 

Dessa används i däck till militärfordon och pansarterrängbilar, vilket gör anläggningen till ett strategiskt viktigt mål, uppger Kyiv Independent.

Invånare i staden Jefremov uppger att den lokala fabriken för syntetgummi har träffats, och har publicerat bilder av en brand vid anläggningen. 

Fabriken ligger i Tula oblast, söder om Moskva. 

Anläggningens produktion används även till tätningsmedel, isolering för militär elektronik och rostskyddsbeläggning för vapensystem.

Bekräftar attacken

Tulas oblasts guvernör bekräftar attacken och branden.

Däremot preciserar han inte hur omfattande den var eller vilka skador den lett till.

Läs mer: Ryssland tecknar gasavtal i Europa

Nya attacker

Samtidigt kommer uppgifter om en ny rysk offensiv i Ukraina.

– Ryska styrkor genomförde ett mekaniserat anfall av en reducerad bataljons storlek i riktning mot Dobropillja, samt ett mekaniserat anfall av en reducerad plutons storlek i riktning mot Kostjantynivka den 22 december, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Inga framsteg

Fredsförhandlingarna fortsätter men inga konkreta framsteg har gjorts.

Det råder fortsatt osäkerhet kring hur Ryssland ställer sig till många av förslagen som USA och Ukraina har arbetat fram.

Läs mer: “Lägsta sedan pandemin” – kris för Kremls guldägg

Foto: By 24 ОМБр ЗСУ , CC BY 4.0

Text: Redaktionen

Ukraina har börjat förbereda sig för att eventuellt kunna hålla val under kriget.

Landets centrala valkommission har återupptagit arbetet med statens röstregister för första gången sedan kriget startade.

Men att hålla val i det krigsdrabbade landet skulle innebära en stor risk.

Förbereder val

I Ukraina förbereds nu en lagstiftning som ska göra det möjligt att hålla val under undantagstillstånd, rapporterar Kyiv Independent.

Uppdraget att ändra lagen kommer direkt från president Zelenskyj, som har pressats hårt av USA. Trump-administrationen vill att Ukraina ska hålla val, och nu har alltså även praktiska förberedelser inletts i form av arbete med röstlängden.

– Att uppdatera röstlängden är en av de grundläggande förutsättningarna för att hålla val, säger David Arakhamia från partiet Folkets Tjänare, enligt tidningen.

Zelenskyj kräver emellertid att västerländska partners ska hjälpa till med säkerheten om Ukraina ska hålla val, och det skulle också krävas att Ryssland går med på eldupphör, rapporterar tidningen.

”En trojansk häst”

Både Moskva och Washington har framfört krav om att Ukraina ska hålla val.

Ryssland, och ibland även USA, har ifrågasatt Zelenskyjs legitimitet eftersom landet inte har hållit val under kriget. Ukrainsk lag förbjuder val i krigstid – en lag som nu alltså ses över.

Experter varnar dock för att kravet om att Ukraina ska hålla val är en fälla.

– Krav på krigsval i Ukraina har alltid varit en trojansk häst, skriver Roman Sheremeta, professor i ekonomi samt styrelseledamot i Save Ukraine och Ukrainian American House, i en opinionstext i Kyiv Post.

Sheremeta påpekar att Ryssland hela tiden har varit angeläget om att Ukraina ska hålla val.

– Från allra första början har Ryssland ramat in val i Ukraina som en förutsättning för fred. Det borde i sig ha väckt varningsklockor. Varför skulle Kreml driva på så hårt för ukrainska val? skriver Sheremeta.

Rysslands två skäl att kräva val

Det beror inte på att Ryssland förväntar sig att en pro-rysk kandidat ska kunna vinna valet – den sannolikheten är närmast obefintlig, menar experten.

Istället finns det två andra syften med det ryska kravet på att Ukraina ska hålla val, anser han.

– För det första, för att vinna tid. Val under krigstid är juridiskt, logistiskt och politiskt komplexa. Att bara initiera processen skulle sakta ner allt, skriver Roman Sheremeta.

Det andra skälet är att Ryssland vill ha ett svepskäl till att kunna dra sig ur förhandlingar.

Eftersom det är så komplicerat att hålla val i krigstid så blir det i efterhand lätt att hävda att valet är illegitimt.

– Oavsett hur val genomförs kan Ryssland senare förklara dem illegitima och dra sig ur förhandlingarna när det passar dem, skriver han.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen