Biljätte stänger stor fabrik efter 64 år

2025 07 16

En japansk biljätte tvingas stänga en större fabrik.

Det är många bilmärken som just nu står inför betydande utmaningar.

Nu kommer besked om att den japanska biljätten Nissan kommer att stänga ner en stor fabrik i hemlandet.

Detta efter 64 år av bilproduktion.

Stänger ner

Nissan stänger sin flaggskeppsfabrik i Oppama, Japan, för att sänka kostnaderna och flytta all sin produktion där till en annan anläggning i sydvästra Japan.

Fordonsproduktionen vid Oppama-fabriken i Kanagawa Prefecture söder om Tokyo kommer att avslutas i slutet av räkenskapsåret 2027, i mars 2028.

Det uppger den japanska biltillverkaren i ett uttalande, rapporterar The Independent.

Öppnade 1961

När Oppama-fabriken öppnade 1961 var det en av Japans första storskaliga bilfabriker och en symbol för Nissans och Japans globala ambitioner. 

Fabriken, som länge kallats Nissans ”moderfabrik”, har 3 900 anställda och har hittills tillverkat mer än 17,8 miljoner fordon.

Tidigare i år meddelade Nissan att bolaget skulle minska sin globala personalstyrka med cirka 15 procent, vilket motsvarar cirka 20 000 anställda.

Tufft för Volvo

Volvo har samtidigt gett besked om att de åker på en smäll värd 11,4 miljarder kronor.

Det är en perfekt storm som nu slår mot företaget.

Höjda tullar från amerikanskt håll, lanseringsförseningar av de egna modellerna, pressade marginaler och ökade utvecklingskostnader ställer till det.

Företaget bedömer att Volvo EX90 kommer att ha en minskad lönsamhet över livscykeln,”trots en omfattande uppgradering av mjukvarukvaliteten och en planerad volymökning”. 

– Detta beror på tidigare betydande förseningar av lanseringen och, till följd av det, ökade utvecklingskostnader, framhåller bolaget i ett pressmeddelande.

11,4 miljarder

Volvo meddelar att på grund av importtullar kan de inte för närvarande inte sälja Volvo ES90 lönsamt i USA, medan marginalerna även är under press i Europa av samma anledning.

Det innebär en miljardsmäll för biljätten.

– Mot bakgrund av ovanstående meddelar Volvo Cars idag att man kommer att redovisa en icke-kassapåverkande engångsnedskrivning om 11,4 miljarder kronor under andra kvartalet 2025, menas det.

Arkivfoto: C. Aranda

Text: Redaktionen

Krismöte i Ryssland efter ukrainsk attack

2026 02 07

En rysk region kallar till akut nödmöte.

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen

7 januari 2026

USA och Ukraina överens – “Helvetisk plan“ ska tvinga Ryssland att kapitulera

2026 02 07

USA och Ukraina uppges vara överens.

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen