Biljätte i kris – kapar 7 600 jobb

2025 10 03

Nu kommer ett krisbesked från ytterligare en tysk biljätte.

Den tyska bilindustrin står inför vad som närmast kan beskrivas som en fullständig kollaps.

Larm kommer varje månad om konkurser, nedskärningar och stora ekonomiska problem i branschen.

Nu framgår att 7 600 jobb kommer att försvinna från bildelsjätten ZF, rapporterar Reuters.

7 600 jobb

ZF Friedrichshafen kommer att minska sin personalstyrka med ungefär en fjärdedel inom sin enhet för teknik för elektrifierade drivlinor till 2030, som en del av ett omstruktureringsavtal som nåtts med dess företagsråd och fackförbundet IG Metall.

Åtgärden är en del av en bredare plan som ZF-koncernen aviserade förra året, att eliminera upp till 14 000 tjänster i Tyskland.

Detta då bilindustrin kämpar med svag efterfrågan på elbilar och globala handelsspänningar.

ZF har också en hög skuldbörda från tidigare förvärv.

Kortare timmar

Företaget meddelar även att de 7 600 nedskärningarna kommer att åtföljas av kortare arbetstid och en uppskjuten löneökning för att hjälpa till att sänka kostnaderna med mer än 500 miljoner euro per år.

Kostnadsbesparingarna motsvarar lite drygt 5,5 miljarder svenska kronor.

Läs mer: Biljätte varnar för elbilskollaps

Toppmöte väntar

Bilindustrin är som bekant en av de största och viktigaste industrierna i hela landet.

De senaste årens kris orsakar oro hos många arbetstagare.

I början av oktober kommer ett toppmöte att anordnas i Tyskland i syfte att diskutera den tyska bilindustrins livskraftighet.

Merz kommer

Bland de som kommer att vara på plats finns Tysklands förbundskansler Friedrich Merz och representanter för bilindustrin, tillverkare, leverantörer och fackliga representanter i Berlin.

Vicekansler och finansminister Lars Klingbeil samt andra kabinettmedlemmar kommer också att närvara, samtidigt som regeringscheferna från de delstater där tyska biltillverkares fabriker är belägna också är inbjudna, rapporterar Anadolu Ajansi.

Läs mer: Cruising hotad – arrangören går i konkurs

Foto: C. Aranda

Text: Redaktionen

Dagestan under attack

2026 08 24

Fler ryska regioner har attackerats under dygnets inledande timmar.

Bland annat Dagestan, som ligger längst i söder vid Kaspiska havet, på gränsen mot Azerbajdzjan.

Ett viktigt logistiknav, som tillhör den ryska affärsjätten Ozon, har träffats och står nu i brand.

– Vi evakuerade omedelbart anställda. Enligt preliminära uppgifter befann sig flera personer i anläggningen men ingen har livshotande skador, uppger Ozons pressavdelning, enligt oberoende The Moscow Times.

Stor betydelse

Anläggningen har stor logistisk betydelse för Ozon i norra Kaukasus. Stora volymer varor och beställningar behandlas normalt på platsen, och den anses vara en av nyckelnoderna i företagets regionala logistiknätverk, rapporterar RBC-Ukraine.

Den stora lageranläggningen fungerade också som viktig länk i kedjan med leveranser till flera andra länder.

Varor till både Azerbajdzjan och Iran har skickats genom lagret, som varit en del av transportkorridoren mellan länderna, enligt tidningen.

Läs också: RYSKA MYNDIGHETER: Moskva kan inte skyddas

Tre andra platser

I helgen slog Ukraina till mot affärsjätten Ozons anläggningar för första gången. Under natten till den 24 augusti har ytterligare tre lagerbyggnader i andra delar av Ryssland träffats av drönarattacker, rapporterar oberoende The Moscow Times.

– Logistikcentret i Krasnodar var det första som träffades, uppger tidningen.

– Efter det attackerade drönare det största Ozonlagret i Nordkaukasus och dessutom evakuerades Ozons lagerlokaler i Adygeisk och Nevinnomyssk.

Ryssland slår ut stationer

Ukraina har den senaste tiden riktat in attacker mot ryska affärsjättar. Tidigare har flera av Wildberries anläggningar satts i brand. Nu får den stora konkurrenten Ozon smaka på samma medicin.

Samtidigt fortsätter Ryssland att slå mot Ukraina.

Under natten har flera bensinstationer attackerats, vilket inte är första gången under sommaren.

– Sedan början av sommaren har ryska styrkor intensifierat attackerna mot bensinstationer i flera regioner, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Bensinstationer i Charkiv, Sumy, Tjernihiv, Poltava, Zaporizjzja och Dnipropetrovsk har upprepade gånger varit måltavla för attacker.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: D. Silantev

Text: Redaktionen

Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

2026 08 21

Ryssarna tycks ha slutat tro på rysk tv.

Kontrollen över ryska tv-kanaler är en viktig del av Putin-diktaturens propagandamaskin.

Rysk tv sänder bland annat flera timmar långa talkshower om kriget varje dag.

Men ryska folket vänder propaganda-sändningarna ryggen, enligt nya uppgifter.

Stort ras bland befolkningen

Ryssarnas förtroende för den ryska statstelevisionen har rasat, visar en ny undersöknings från Levada Center, rapporterar The Moscow Times.

För tio år sedan, 2026, uppgav 60 procent av ryssarna att de anser att tv är en tillförlitlig informationskälla.

I juni och juli i år har siffran rasat till 37-39 procent. Siffran 37 procent i juni är den lägsta sedan mätningarna startade.

Enligt Abbas Galljamov har ryssarna tröttnat på statens propaganda.

– Dess orimlighet, högmodiga ton och de ansikten som inte förändrats på årtionden, säger han, enligt tidningen.

Undersökningen visar också för första gången att fler ryssar – 44 procent – litar på sociala medier och internet än på tv-kanaler. 19 procent uppger att de ”inte litar på någon”.

Tydligt tecken på protest-potential

Rysk tv visar en rad olika talkshower där man ofta pratar om Ukrainakriget.

Programmen är sprängfyllda av propaganda, inklusive uppmaningar om att använda kärnvapen mot Europa, och skryt om påstådda ryska framgångar inom såväl kriget som ekonomin.

Tittarsiffror för dessa program bekräftar dock att allt fler ryssar tycks ha tröttnat på propagandan.

Alla de viktigaste propaganda-talkshowerna tappar tittare, enligt siffror från Mediascope.

Exempelvis har propagandisten Vladimir Solovjovs program ”Voskresnyj vetsjer” (Söndagskväll) förlorat nästan 40 procent av sin publik.

Ryska folkets minskade intresse för regimtrogen propaganda-tv är en viktig signal, menar statsvetaren Abbas Galljamov.

– Det är ett av de tydligaste uttrycken för den protestpotential som finns i samhället, säger Galljamov, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office resp Glenn Carstens Peters

Text: Redaktionen