BILBRANSCHEN: Massuppsägning – nästan 2 000 tvingas lämna jätten

2025 03 19

Krisen i bilbranschen fortsätter att skörda offer.

Stålbadet fortsätter.

Svenska bilhandlare tvingas lägga ner, internationella biljättar tar krisbeslut och intresset bland konsumenter är fortsatt svalt.

Nu kommer besked om att den tyska bildelsjätten Thyssenkrupp genomför en massuppsägning.

Det rapporterar Reuters.

1 800 får gå

Thyssenkrupp planerar att skära ned cirka 1 800 jobb på grund av den långvariga svagheten i bilsektorn som man levererar till.

Med hänvisning till ”ihållande utmanande marknadsförhållanden i den globala fordonsindustrin” framhåller Thyssenkrupp att man också kommer att frysa anställningar och att åtgärderna sammantaget förväntades bidra till att spara mer än 150 miljoner euro – motsvarande 1,6 miljarder kronor.

Minskade investeringar

Bolaget meddelar att åtgärderna också skulle omfatta minskade investeringar, i linje med lägre förväntade försäljningsvolymer.

– Produktionsvolymerna fortsätter att ligga under de historiskt lägsta nivåerna, och diskussioner om nya tullar skapar ytterligare osäkerhet, säger Volkmar Dinstuhl, styrelseledamot i Thyssenkrupp.

– Vi kan inte undgå detta marknadstryck, även om vi fortfarande är övertygade om den framtida lönsamheten för våra tekniskt ledande komponentföretag.

Det är Thyssenkrupp

Thyssenkrupp är en internationell industri- och teknikkoncern med cirka 98 000 anställda.

Företaget genererade förra året en försäljning på 35 miljarder euro i 47 länder. 

Företagets affärsverksamhet är indelad i fem segment: Automotive Technology, Decarbon Technologies, Materials Services, Steel Europe och Marine Systems.

Ett av många

Thyssenkrupp är ett av många bolag i bilbranschen som har tvingats till nödåtgärder under de senaste åren.

Lågkonjunktur, svalt intresse i bilsektorn och utmanande ekonomiska förutsättningar fortsätter att sätta tryck på branschen – som längtar efter räntesänkningar och ökad konsumtionskraft.

Stålbadet ser alltså ut att fortsätta för aktörerna i bilbranschen.

Foto: J. Pinto

Text: Redaktionen

Ukraina fördömer nytt land – det är inte Ryssland

2026 01 11

Ukraina vill sätta press på ett land i Asien.

Ukraina uppmanar omvärlden att öka trycket på Iran.

 Detta på grund av dess repressiva agerande mot egen befolkning och stöd till Rysslands krig mot Ukraina, rapporterar RBC Ukraine.

Ukraina markerar mot Iran

Ukraina fördömer starkt Irans agerande både på hemmaplan och i relation till kriget i Ukraina.

Enligt Ukrainas utrikesminister Andrij Sibiha är Irans stöd till Rysslands aggression och dess förtryck av sitt eget folk två sidor av samma politik av våld och brist på respekt för mänsklig värdighet.

– Iranier förtjänar ett normalt liv, fritt från rädsla – ett liv i frihet, säkerhet och välstånd, skriver Sibiha i ett uttalande på sociala medier.

Han betonar att världen nu bör överväga att skärpa trycket på den iranska regimen för dess våld mot demonstranter och dess stöd till Ryssland.

– Vi uppmanar det internationella samfundet att överväga att skärpa trycket mot den iranska regimen för dess våld mot sin egen befolkning och dess stöd till Rysslands kriminella krig mot Ukraina, betonar utrikesministern.

Protester i Iran

Iran har den senaste tiden skakats av stora protester – de största sedan 2022, efter en kraftig valutaförsvagning och ekonomisk kris.

Tusentals människor har gått ut på gatorna trots hårda motåtgärder från säkerhetsstyrkorna, och över 50 dödsfall har rapporterats, inklusive barn.

Internationella människorättsorganisationer och flera länder har redan uttryckt stöd för protesterna och kritiserat Irans agerande.

Europeiska kommissionens ordförande har till och med offentligt stött demonstranterna och fördömt förtrycket.

Nytt fokus i Ukrainas utrikespolitik

Traditionellt har Ukraina fokuserat sitt internationella påverkansarbete på att samla stöd mot Rysslands invasion och aggressiva handlingar.

Men med det senaste uttalandet flyttar Kyiv nu också fokus till att pressa Iran, ett land som inte bara förtrycker sitt eget folk, utan också spelar en roll i den militära konflikten genom att stödja Moskva.

– Irans stöd till Rysslands aggressionskrig mot Ukraina och dess förtryck av sin egen befolkning är en del av samma våldspolitik och brist på respekt för människovärdet, säger Andrij Sibiha.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Total “blackout“ efter attack – hundratusentals ryssar strandsatta

2026 01 10

En hel rysk region står utan värme, el och vatten.

En ukrainsk missilattack har gjort att hundratusentals människor i den ryska gränsregionen Belgorod lämnats utan elektricitet, uppvärmning och vatten.

Situationen har dessutom förvärrats av sträng vinterkyla, rapporterar Reuters.

Missilattack slår ut infrastruktur

Guvernören Vyacheslav Gladkov i regionen Belgorod, som ligger vid gränsen till Ukraina, meddelar på lördagen att en ukrainsk missilattack har orsakat stora avbrott i regionens energisystem.

Uppskattningsvis 600 000 invånare står utan el, värme och vatten, vilket innebär enorma påfrestningar för civilbefolkningen mitt i vinterkylan.

– Situationen är extremt utmanande, skriver Vyacheslav Gladkov i ett inlägg på Telegram, om arbetet med att återställa de viktiga funktionerna.

Mörker och kyla på gator

Videomaterial från Belgorod visar gator utan gatubelysning, där invånare använder ficklampor och bilstrålkastare för att ta sig fram.

Avbrotten i energiförsörjningen kommer samtidigt som temperaturen i området ligger betydligt under fryspunkten, vilket gör bristen på värme särskilt allvarlig.

Regionen hade före kriget en befolkning på omkring 1,5 miljoner, och har varit regelbundet utsatt för attacker från ukrainska styrkor sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Hårt slag mot civila

Belgorods energisystem har tidigare klarat påfrestningar, men den senaste attacken har slagit hårt mot infrastrukturen och förstört kritisk service för stora delar av befolkningen.

Myndigheter arbetar nu med att återställa el, värme och vatten, men återhämtningen väntas bli lång och svår eftersom skadorna är omfattande.

Under natten larmade även myndigheterna i Krasnodarregionen i södra Ryssland om en aktiv drönar- och missilvarning.

Civila uppmanades att hålla sig inomhus, och flygplatserna i Krasnodar och Gelendzhik sattes i nödläge.

– Koverplanen är ett nödläge inom Rysslands civila flyg, infört som svar på säkerhetshot såsom drönare, terrorattacker eller stridsaktiviteter, uppger RBC Ukraine.

Det innebar omedelbar stängning av luftrum, avbrott i start och landningar samt omdirigering av flygplan till alternativa flygplatser.

Foto: S Sakharovskyj

Text: Redaktionen