Bilar förändras i storlek – “Skapar stora utmaningar”

2025 05 13

Bilarna i Sverige blir allt större.

Och det innebär utmaningar i städerna.

Fenomenet har studerats under en tid – och kallas ibland för “bilfetma”, eller "autobesity" på engelska.

Bilarna i Sverige blir både längre och bredare, konstaterar Easypark i ett pressmeddelande.

Allt större bilar

Idag står suvar för nästan hälften, 46 procent, av den globala bilförsäljningen. 

När EasyPark jämför den sammanlagda storleken på de mest sålda bilarna i Sverige år 2024 med toppsäljarna under 2014 visar det sig att snittbredden ökat med 5,8 centimeter, medan snittlängden ökat med 1 centimeter.

Förändringen kommer med vissa utmaningar, menar Easypark.

Påverkar framkomligheten

Gustaf Lartén, Sverigechef på EasyPark, kommenterar fenomenet.

– När bilarna växer riskerar det att påverka framkomligheten i våra städer för såväl bilister som fotgängare och cyklister. Det innebär en viss utmaning om bilarna blir större än befintliga parkeringsplatser. Olika städer har olika behov, säger han.

Han menar att “EasyPark ser att detta påverkar både parkeringsmöjligheter och trafikflöden, något säkert många svenskar som tar bilen in till stan kan bekräfta”.

Internationellt fenomen

Dagens BMW-byggda Mini är mycket bredare än British Motor Corporations original från 1959, och den är också högre och längre. 

Andra kända bilmodeller – som VW Beetle och Ford Fiesta – har också ökat markant i storlek och vikt.

Ny forskning från organisationen Transport & Environment visar att ”autobesity” mycke riktigt är ett verkligt fenomen, och att många bilar blir för stora för brittiska vägar

Syns på trånga gator

Leo Murray, meddirektör för klimatvälgörenhetsorganisationen Possible, kommenterar.

– Denna analys visar att den vinstdrivna trenden mot bilfetma kan mätas i bilarnas växande midjeband såväl som i deras ökande vikt, och de negativa effekterna har blivit omöjliga att missa på vilken trång innerstadsgata som helst, säger han till Forbes.

Foto: Obi

Text: Redaktionen

8 jun 2026

Rysslands luftsköld spricker – panik i Moskva

2026 06 08

Ryssar har hamnat i panikläge.

Ukrainas växande drönarkampanj har pressat Rysslands luftförsvar hårt.

Nu blottas allt större svagheter i Moskvas försvarssystem, rapporterar Kyiv Post.

Når djupare in i Ryssland

Rysslands luftförsvar uppges vara under allt hårdare press när ukrainska drönare slår mot mål djupare inne i landet och i ockuperade områden.

Utvecklingen ses som ett skifte där Moskva hamnar i ett mer defensivt läge.

Flera mål i bland annat logistikkedjor och militära installationer uppges ha träffats, vilket sägs skapat oro inom ryska militära kretsar.

– Ryssland har ett luftförsvarssystem. Ja, vi behöver förbättra det. Ja, vi behöver stärka det, och det kommer vi att göra, medgav Putin under Sankt Petersburgs ekonomiska forum.

Försvarssystemet överbelastat

Det är inte enstaka attacker som är avgörande, utan den samlade effekten av återkommande drönangrepp som tvingar ryska system att konstant reagera.

– Systematiska attacker mot ryska produktionsanläggningar försämrar fiendens luftförsvarsförmåga ytterligare, som redan upplever brist på missiler för att bekämpa ukrainska obemannade system och slagförmågor, säger Oleksandr Syrskyj, chef för den ukrainska militären, enligt Business Insider.

Detta ska enligt flera bedömningar leda till att ryska luftförsvarssystem töms snabbare, samtidigt som nya luckor uppstår i skyddet av viktiga militära och logistiska mål.

Moskva under press

I Ryssland beskrivs situationen av vissa militärbloggare som allt mer ansträngd, där även områden närmare huvudstaden uppges påverkas av drönarhot.

Telegramkanalen Rybar varnar för att luftförsvarssystem kan vara på väg att försvagas, och menar att Moskva tvingas omprioritera resurser.

Samtidigt konstateras att Ryssland fortfarande har stora militära resurser, men att förmågan att skydda ett så stort territorium blir allt mer utmanande.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

8 juni 2026

Tre Natojättar överens – ställer fem villkor till Ryssland

2026 06 08

I helgen har Volodymyr Zelenskyj varit på besök i London.

Den ukrainske presidenten strålade där samman med ledarna för de europeiska Natojättarna Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

Nu går de fyra länderna samman i ett gemensamt uttalande och ställer fem fredsvillkor till Ryssland, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Vi understryker att Europa har en viktig roll att spela i varje uppgörelse, som en trogen supporter till Ukraina, framgår det i uttalandet, enligt tidningen.

– Alla ansträngningar bör genomföras i nära samarbete med Ukraina, europeiska partners och USA.

Fem villkor för långvarig fred

Det inledande steget mot en varaktig fred är att attackerna stoppas, enligt uttalandet.

– Först, ett stopp för striderna. Putin uppmanas att gå med på ett omedelbart och fullständigt eldupphör, framhåller de fyra länderna, enligt tidningen.

– För det andra bör den nuvarande kontaktlinjen vara utgångspunkten för förhandlingarna. Internationella gränser får inte ändras med våld, och Ukrainas suveräna rätt att själva forma sin säkerhet och sina allianser måste fullt ut respekteras.

Punkt tre och fyra

Det tredje villkoret som ställs från Ukraina och de tre Natojättarna är att robusta säkerhetsgarantier ska finnas på plats när eldupphöret träder i kraft.

Villkoret inkluderar utplacering av en multinationell truppstyrka i det krigshärjade landet.

– För det fjärde kommer ryska tillgångar att förbli orörliga tills Ryssland upphör sitt aggressionskrig och kompenserar Ukraina för de skador som kriget orsakat, står det i uttalandet, enligt tidningen.

Sista punkten

De europeiska ledarna fördömer de storskaliga attackerna från Ryssland, samt de intrång som återkommande sker på andra länders territorium.

Det femte villkoret som ställs är att de europeiska säkerhetsintressena ska finnas med och skyddas i de fredsavtal som diskuteras.

– De delar av alla förhandlingar som relaterar till EU och Nato behöver samtycke från EU:s medlemsstater och de allierade inom Nato, framhåller uttalandet, enligt tidningen.

Foto: C Lue

Text: Redaktionen