Efter covidpandemin klarade sig USA:s ekonomi betydligt bättre än många andra länders.

Nu kommer dock nya revideringar av jobbsiffror som pekar på att den amerikanska ekonomin mår sämre än man tidigare trott.

En revidering av sysselsättningsdata visar att under perioden april 2024–mars 2025 skapades 911 000 färre jobb än tidigare beräknat, rapporterar CNBC.

Värsta sedan 2002

Revideringarna var mer än 50 procent högre än förra årets justering och de största sedan 2002. 

På månadsbasis tyder de på en genomsnittlig sysselsättningstillväxt som är 76 000 lägre än vad som ursprungligen rapporterades.

– BLS preliminära revideringar av referensvärdena för sysselsättningen utanför jordbrukssektorn visar på en betydligt svagare arbetsmarknad under större delen av 2024 och början av 2025 än vad som tidigare beräknats, säger Oren Klachkin, marknadsekonom på Nationwide Financial.

– Det är viktigt att notera att den långsammare sysselsättningstillväxten innebär att inkomsttillväxten också var svagare redan före den senaste tidens ökade politiska osäkerhet och ekonomiska avmattning som vi har sett sedan våren.

Även i år

Även den senaste tidens data pekar på en ekonomisk nedgång på andra sidan Atlanten.

Det har handlat om ytterligare nedrevideringar av jobbsiffror såväl som färre antal jobb än väntat.

Vill se sänkning

Med anledning av de nya siffrorna är det många som vill se räntesänkningar i USA.

Fed-chefen Jerome Powell har undvikit att sänka räntan på grund av att inflationstakten fortfarande ligger en bit över målet på två procent.

En som trycker på att sänkningar behövs är president Donald Trump.

“Uselt jobb”

På tisdagskvällen har Trump på nytt uttalat sig om saken.

– Han (”För sent!”) har gjort ett uselt jobb sedan han anpassade målet. Det är för lågt, det är för strikt, de följde data som är flera år försenade. De tror inte att penningmängden spelar någon roll, det är som om påven inte trodde på Jesus, skriver han på Truth Social.

Trump hänvisar ofta till Jerome Powell som “Too Late”, eller “För sent”.

Foto: N. Shuliahin

Text: Redaktionen

Under Joe Biden skickade USA återkommande stödpaket till Ukraina.

Men sedan Donald Trump blev president har stödet mer eller mindre upphört.

Natoländer har på sistone kunnat köpa amerikanska vapen till Ukraina – men Donald Trump har sagt att det inte blir något mer stöd.

Nu har dock USA:s representanthus gett besked om att visst stöd kommer att skickas till Ukraina trots allt.

Nytt besked

Representanthusets förslag stipulerar att Ukraina kommer att få 400 miljoner dollar per år via USAI för räkenskapsåren 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar drygt 3,7 miljarder svenska kronor. 

Förslaget fick stöd från båda partierna och antogs med röstsiffrorna 312 mot 112. 

Det kommer härnäst att gå vidare till senaten, där det också förväntas få stöd från båda partierna.

Även styrkorna

Representanthuset har även introducerat lagstiftning som ska förhindra att USA inte tar bort allt för många militära styrkor från Europa.

Lagstiftningen förbjuder Pentagon att minska antalet trupper som är "permanent stationerade i eller utplacerade" till Europa under 76 000 i mer än 45 dagar.

Läs mer: Ryssland släpper mystiska flygblad i huvudstad

Intensivt arbete

Europeiska ledare meddelar samtidigt att "intensivt arbete" kommer att fortsätta under de kommande dagarna gällande en USA-ledd plan för att avsluta kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Detta efter ett gemensamt telefonsamtal med president Donald Trump, uppger BBC.

“Små tvister”

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Friedrich Merz menar att de "är överens om att detta var ett kritiskt ögonblick – för Ukraina, dess folk och för den gemensamma säkerheten i hela den euro-atlantiska regionen". 

Trump förklarar att "vi diskuterade Ukraina i ganska starka ordalag" och erkände att det fanns "några små tvister”.

Läs mer: Drönarsvärm har slagit ner i Ryssland

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Några centrala frågor behöver enligt USA lösas innan parterna når fram till ett dokument som kan leda till fred i Ukraina.

Europa och USA har skilda uppfattningar om hur dessa frågor ska lösas.

Samtidigt fortsätter ordkriget – och på torsdagen anklagar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov Europa för “militärhysteri”, rapporterar Kyiv Post.

“Militärhysteri”

Ryssland har inga aggressiva intentioner gentemot Europa, menar Lavrov.

Istället är det enligt honom Europa som provocerar.

– Och på den andra sidan råder en regelrätt militärhysteri. Och, som vår president sa, om Europa bestämmer sig för att strida är vi redo för det just nu, säger den ryske utrikesministern.

Tittar på Polen

Lavrov fortsätter.

– Enbart Polen har aviserat sin avsikt att öka produktionen av 155 mm ammunition med 30 gånger. Och mot denna bakgrund försöker de övertyga alla om att de inte förbereder sig för krig, utan för någon form av rättvis fred i Ukraina.

Läs mer: USA-stöd till Ukraina – ger nytt besked

“Deras nästa mål”

En som inte håller med om att Ryssland inte har några aggressiva intentioner mot Europa är Natochefen Mark Rutte.

Han säger istället att Natos medlemsländer är Rysslands nästa mål.

– Vi är Rysslands nästa mål. Jag är rädd att alltför många är tysta och självbelåtna. Alltför många känner inte allvaret, och alltför många tror att tiden är på vår sida. Det är den inte, säger Rutte enligt Sky News.

Anfall och motanfall

Ryssland kan bruka militärt våld mot Europa inom fem år, menar Rutte.

Under natten har ryska missiler och drönare slagit ner på ukrainsk mark, och Ukraina har skickat drönare mot en kemisk anläggning i Ryssland.

Den ukrainska drönarattacken ledde till en brand vid anläggningen i staden Veliky Novgorod.

Läs mer: Drönarsvärm har slagit ner i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen