Besvikelse hos Finansinspektionen – vädjar till svenskar mellan 40 och 50

2025 05 05

Finansinspektionen riktar en tydlig uppmaning till svenskar i medelåldern.

Det finns enligt myndigheten flera saker som är viktiga att ha koll på när det gäller ekonomisk förberedelse.

I händelse av kris kan digitala system slås ut – och därför bör man ha kontanter tillgängliga, extra bankkort och alternativa sätt att logga in på banken.

Nya siffror

En ny undersökning som Finansinspektionen publicerat på måndagen visar att endast två av fem har kontanter hemma för att klara sig en vecka om det digitala betalningssystemet skulle slås ut.

Enligt FI:s mätning har de åldersgrupper som befinner sig mitt i livet, 30–50 år, sämre beredskapssäkrad ekonomi. 

Både yngre och äldre åldersgrupper har i större utsträckning fler än ett sätt att logga in på sin bank, kontanter hemma och fler än ett bankkort.

Den grupp som är sämst förberedd när det kommer till att ha kontanter hemma är 40–49 åringarna. 

I denna grupp är det dessutom sex av tio som saknar ett extra betal- eller kreditkort i mer än en bank.

“Ha kontanter hemma”

Det är alltså för svenskar mellan 40 och 50 år som uppmaningen är allra mest relevant.

– Ha kontanter hemma så att du klarar dig en vecka, ha alternativa sätt att logga in på din bank och ett extra bankkort, meddelar Finansinspektionen.

– Det är myndigheternas rekommendation för en motståndskraftig plånbok.

Är sårbart

I takt med digitaliseringens fortsatta framfart uttryckts återkommande frågetecken kring stabiliteten i systemet.

Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI, förklarar att det lätt kan bli svårt.

– Många svenskar är sårbara om en kris skulle göra att samhället inte fungerar som vi är vana vid, säger hon.

“Blir besvärligt”

Langemark förklarar att svenska folket kan drabbas på flera olika sätt.

– Om viktiga it-system inte fungerar kan det påverka ditt betalkort eller möjligheten att ta ut pengar, menar hon.

– Om internet och mobilnät slås ut kan det på kort tid bli besvärligt att göra betalningar och andra bankärenden.

Foto: E. Kalibradov

Text: Redaktionen

Fullständig mardröm för Coop – “En flopp”

2025 06 30

Livsmedelskedjan Coop är i kris.

Uppförsbacken har blivit brant för Coop.

Livsmedelskedjan står inför mycket stora ekonomiska utmaningar.

Coop förlorar marknadsandelar till konkurrenterna – och förlorar stora summor pengar.

Stora förluster

Rörelseförlusterna för Coops butiker uppgick till hela 1,65 miljarder kronor förra året.

Det framgår av en kartläggning från Dagligvarunytt.

– Coop-familjen har haft ett ansträngande år och många omvärldsfaktorer har också påverkat vår försäljning negativt, sade Meta Persdotter, vd på Coop Östra.

“En flopp”

Thomas Ohlén, senior analytiker på branschtidningen Dagligvarunytt, kommenterar den krisartade utvecklingen.

– Satsningen på lågpriskedjan Xtra har blivit en flopp, säger han enligt DN.

– Målet på 150 butiker blev efter tre och ett halvt år bara 62.

Läs mer: Oroväckande uppgifter för Ica

Det är Coop

För 125 år sedan, den 5 september 1899 bildades Kooperativa Förbundet, KF, grunden för dagens Coop. 

Coop är idag en av Sveriges största livsmedelskedjor och de har cirka 800 butiker från Kiruna i norr till Smygehamn i söder.

– Genom landets 26 konsumentföreningar har Coop fyra miljoner medlemmar och ägare, förklarar kedjan.

Är dyrast

Som om de stora förlusterna inte vore nog visar även en ny undersökning från undersökningsföretaget Matpriskollen att Stora Coop har den dyraste matkassen.

Stora Coop är dyrast i 33 av de 36 undersökta kategorierna, uppger DN.

– Coop kanske inte riktigt har hängt med i sista årens prisfokus där vi ser att flera kedjor och butiker inte vill ha för stort avstånd till de ordinarie priserna hos Willys, säger Matpriskollens vd Ulf Mazur.

Under de senaste åren har matpriserna varit kraftigt omdebatterade med anledning av de höga priserna som har varit.

Livsmedelsjättarna har beskyllts för omotiverat höga priser och missnöjet hos svenskarna har varit stort.

Nu har inflationstakten kommit ned till lägre nivåer igen och ligger kring Riksbankens mål på två procent.

Foto: Coop

Text: Redaktionen

Svenskt modebolag går i konkurs

2025 07 02

Nu kommer besked om ytterligare en konkurs i modebranschen.

Den senaste statistiken visar att antalet konkurser i Sverige minskar.

Det fortsätter dock att ramla in konkursansökningar i olika branscher – däribland modebranschen.

Nu kommer besked om att det svenska modebolaget Teurn Studios AB går i konkurs.

Det rapporterar E-handel.

Går i konkurs

Modevarumärket grundades för fyra år sedan av designern Anna Teurnell.

De har fokuserat på kläder för kvinnor – och har under den senaste tiden varit i processen att expandera internationellt.

Nu har dock en konkursansökan skickats in till och accepterats av Stockholms tingsrätt.

Negativa siffror

Enligt de senast tillgängliga siffrorna omsatte bolaget omkring 14,7 miljoner kronor – med ett negativt rörelseresultat om 1,9 miljoner kronor.

Förlustresultatet beskrevs i en rapport som en “direkt följd av signifikanta investeringar i framför allt produkt och marknadsföring”.

Sajten Habit uppger att det var expansionen till USA som blev för kostsam.

– Det stämmer överens med vad ledningen har sagt till mig, säger konkursförvaltaren Niklas Emthén till Breakit.

Konkurserna minskar

Den senaste statistiken från affärs- och kreditinformationsföretaget UC visar att antalet företagskonkurser minskade med 5 procent under juni jämfört med samma period föregående år. 

– För tredje månaden i följd noteras en minskning, om än en försiktig sådan, i antalet konkurser, vilket inger försiktig optimism inför framtiden, meddelar UC i sin rapport.

Minskar i byggbranschen

Konkurserna minskade i byggbranschen och partihandeln, medan de ökade i hotell- och restaurangbranschen och detaljhandeln.

– Riksbankens företagsundersökning från maj och Konjunkturinstitutets barometer från juni visar att den tidigare försiktiga optimismen hos företag i Sverige har mattats av, säger UC:s analytiker Amanda Aldestam.

– Trots detta visar våra junisiffror på en fortsatt försiktig nedgång när det kommer till konkurstal. Inom hotell- och restaurang och detaljhandel ökar i stället konkurserna något.

Arkivfoto: Wander Creative

Text: Redaktionen