BESKED: Här sänks bensinen först

2026 04 08

Ett nytt besked om bensinpriset har kommit.

Trots att oljepriset har fallit kraftigt efter nyheter om vapenvila i Mellanöstern dröjer det innan bilister kommer märka lägre bensinpriser.

Redan nu går det dock att slå fast vart bensinen kommer sänkas först, rapporterar svenska Yle.

Oljepriset faller

Oljepriset föll med över 15 procent under morgonen efter beskedet om vapenvila i Mellanöstern.

När råoljepriset sjunker väntas bensinpriset följa efter, men effekten vid pumpen låter vänta på sig.

– Vi vet från förr att en prisökning av råolja syns väldigt fort i bensinpriserna, medan det tar mycket längre tid innan vi ser lägre bensinpriser efter att priset på råoljan sjunkit, säger Sanna Kurronen, senior ekonom på Finlands Bank, till svenska Yle.

En viktig faktor är att prisförändringar inte slår igenom lika snabbt åt båda håll.

När oljepriset stiger märks det snabbt vid pumpen, men när det faller går processen betydligt långsammare.

De sänker först

Det finns dock indikationer om vart en sänkning av bensinpriset kommer ske först.

Det är framför allt på större bensinstationer i landet som priset på bensin kommer sänkas före andra, mindre mackar.

Detta då stora bensinstationer har högre försäljningsvolymer, vilket gör att de kan sälja ut den dyrare bensinen snabbare.

Därefter kan de snabbare börja köpa in ny, billigare bensin.

– Olika bensinstationer har bensin som köpts vid olika tidpunkter. Mackarna måste först sälja den bensin de köpt då priset var högt, sedan kan de köpa in ny, billigare bensin, säger Arto Viljanen, verkställande direktör på SEO, som har drygt 240 bensinstationer runtom i Finland.

Det gör att priset kan sjunka tidigare på större stationer, medan mindre mackar ofta ligger kvar längre på högre nivåer.

Kan ta flera veckor

Även om oljepriset nu har fallit, är osäkerheten stor kring hur snabbt situationen stabiliseras.

Produktion och leveranser i Mellanöstern påverkar fortfarande marknaden, vilket håller uppe prisnivåerna.

– Det kommer att ta lång tid att få produktionskapaciteten till den nivån den var på före kriget. Därför kommer oljepriset att vara på en högre nivå även under de närmaste veckorna och månaderna, säger Sanna Kurronen.

Sammantaget kan det dröja flera veckor innan bensinpriset vid pumpen faktiskt börjar sjunka på bred front.

Tidningen The Economist har bedömt att det kan ta omkring fyra månader efter ett krigsslut i Mellanöstern innan energimarknaderna globalt återgår till det normala, efter Irans blockad av Hormuzsundet och skador på oljeinfrastruktur i regionen.

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – krossar Putins ”sista färja”

2026 04 08

Putins ”sista färja” har slagits ut.

Ukrainska specialstyrkor har slagit ut Rysslands sista järnvägsfärja i Kertjsundet.

Ett hårt slag mot försörjningen av de ryska styrkorna på Krym, rapporterar RBC Ukraine.

Har totalförstörts

Den ryska färjan Slavyanin ferry har förstörts i en riktad drönarattack från Ukrainas militära underrättelsetjänst, HUR.

Färjan var den sista i sitt slag som fortfarande användes av Ryssland i Kertjsundet och spelade en nyckelroll i logistiken till det ockuperade Krym.

Enligt ukrainska uppgifter användes den för att transportera allt från bränsle till ammunition.

– Experter från DIU:s avdelning för aktiva operationer slog till mot Slavyanin med hjälp av UAV:er. Den sista järnvägsfärjan tillhörande ockupationsarmén som fortfarande var i drift i Kertjsundet, meddelar Ukrainas försvarsunderrättelsetjänst, enligt rapporter till ukrainska Pravda.

Slogs helt ut

Attacken genomfördes med drönare av specialister från HUR:s avdelning för aktiva operationer.

Färjan träffades och sattes ur spel efter att tidigare ha skadats i en attack i mars.

– Den här gången har färjan slagits ut helt, uppger ukrainska källor.

Samtidigt riktades attacker mot infrastruktur i hamnen Kavkaz i ryska Krasnodarregionen – en viktig knutpunkt för rysk militär logistik.

Även mål i den ryska republiken Adygeien attackerades, där drönare slog mot flygfältsinfrastruktur.

En central del

Slavyanin ferry var en central del av den så kallade Kertj-överfarten, som länge fungerat som en livlina för ryska styrkor på Krym.

– Färjan har spelat en viktig roll i att förse den ryska militära kontingenten i det tillfälligt ockuperade Krym med bränsle och smörjmedel, vapen, militär utrustning och ammunition, uppger försvarsunderrättelsetjänsten, rapporterar ukrainska Pravda.

Att slå ut färjan kan därför få direkta konsekvenser för Rysslands förmåga att försörja sina trupper i området.

Attacken är en del av en större utveckling där drönarkrigföringen intensifieras.

I mars genomförde Ukraina för första gången fler drönarattacker än Ryssland under en månad – samtidigt som även de ryska attackerna ökar.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Gränsen nådd för EU – rasar mot Ryssland

2026 04 08

EU sätter ned foten.

Spänningarna mellan Europeiska unionen och Ryssland ökar.

Detta efter nya hot riktade mot de baltiska staterna.

Nu slår Bryssel fast en tydlig linje – ett angrepp på ett medlemsland är ett angrepp på hela unionen, rapporterar RBC Ukraine.

EU markerar

Efter rapporter om ryska hot mot de baltiska länderna reagerar EU kraftfullt.

Europeiska kommissionens talesperson, Thomas Regnier, betonar att unionens solidaritet är orubblig.

– Ett angrepp på en av våra medlemsstater är ett angrepp på hela EU, säger Regnier.

Uttalandet ses som en tydlig markering mot Moskva och ett försök att avskräcka ytterligare eskalation.

Ökade spänningar

Hoten från Ryssland uppges ha koppling till de baltiska ländernas stöd till Ukraina, bland annat genom att tillåta användning av sitt luftrum.

Regionen, som länge betraktats som en geopolitisk frontlinje, har därmed hamnat i centrum för den växande konflikten mellan öst och väst.

Analytiker menar att Ryssland kan försöka testa Europas beredskap genom hybridattacker eller gränsprovokationer.

Samtidigt pekar flera på likheter med retoriken före invasionen av Ukraina.

Militära förberedelser

EU intensifierar nu sitt arbete med att stärka säkerheten inom unionen.

Bland de prioriterade satsningarna finns avancerade drönarförsvarssystem och initiativ som “Air Shield”, som ska skydda medlemsländer mot luftburna hot.

Samtidigt förbereder sig Nato för ett möjligt förvärrat läge.

– Ryssland kan vara redo att testa Nato:s försvar inom de närmaste två till fyra åren, eventuellt redan till 2030, sade EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius, vid ett tidigare tillfälle.

Han varnar för att de baltiska staterna kan vara bland de mest sannolika målen för ny aggression från Kreml.

Militärövningar i Estland har därför nyligen fokuserat på att möta modern högteknologisk krigföring.

Foto: A Lallemand resp President of Russia Office

Text: Redaktionen