Så sent som i augusti uppgavs att bränslet var helt slut på den ryska ögruppen Kurilerna.

Ungefär samtidigt kom rapporter om “kilometerlånga köer” vid bensinstationer i östra Ryssland. 

Värst har läget beskrivits vara på ockuperade Krymhalvön där 50 procent av bensinstationerna slutat sälja drivmedel, uppgav Kyiv Independent i slutet av september.

Nu växlar Belarus upp för att rädda Ryssland innan branschen kollapsar helt.

Landets järnvägstransporterade export av bensin till Ryssland har nämligen fyrdubblats i september jämfört med föregående månad, rapporterar Reuters.

– Det är ett försök att hantera bränslebrist orsakad av ukrainska attacker mot landets energiinfrastruktur, uppger branschkällor till nyhetsbyrån.

Ransonerar

De senaste veckorna har flera ryska regioner infört ransonering och, för tillfället, fryst bränslepriserna.

Samtidigt har Moskva tvingats minska sin egen export av bensin och diesel för att klara av krisen.

Enligt Reuters har nu bensinleveranserna från Belarus ökat till 49 000 ton, motsvarande 14 500 per dag.

Motsvarande siffra för dieseln är 33 000 ton, även det under september månad.

Vill köpa från Asien

Utöver att öka importen från Belarus förbereder sig Ryssland även på att göra likadant med Kina och andra asiatiska länder, uppger Kyiv Independent.

Bland annat vill diktaturen köpa bensin från Sydkorea och Singapore. Nästan 40 procent av Rysslands kapacitet vid dess oljeraffinaderier har stängts ned, uppger tidningen i en hänvisning till ryska statsvänliga tidningen Kommersant.

"På gränsen till total kris"

Tidigare under hösten uppgav BBC att Ryssland “står på gränsen till en fullständig bränslekris”.

– Förare rapporterar om kilometerlånga köer vid bensinstationer i de östra delarna av landet. Många väntar i timmar på att tanka – ofta förgäves, framhöll kanalens Rysslandskorrespondent Steve Rosenberg i ett nyhetsbrev i slutet av augusti.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Enligt den före detta kanslern fanns möjligheten redan 2021 då hon försökte få till ett möte med den ryska diktatorn.

Bakgrunden var det omtalade Minskavtalet, som syftade till att stoppa striderna mellan Ukraina och de ryskstödda separatiststyrkorna i östra delarna av landet efter att konflikten bröt ut 2014.

– I juni 2021 kände jag att Putin inte längre tog Minskavtalet på allvar. Och det var därför jag ville ha ett nytt format där vi, i Europeiska unionen, kunde prata direkt med Putin, säger hon till den ungerska oppositionstidningen Partizán, enligt Politico.

"Jag lämnade, sedan invaderade Putin"

Merkel föreslog då att hon och Frankrikes president Emmanuel Macron skulle föra direkta samtal med Putin för att tala diktatorn till rätta. 

Ett sådant upplägg var dock fyra Nato- och EU-länder emot, enligt den forne kanslern.

– Detta stöddes inte av vissa. Det var främst de baltiska staterna (Estland, Lettland och Litauen, red. anm.), men Polen var också emot det, säger Merkel.

Hon antyder att Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina åtminstone delvis var en konsekvens av att dessa länder inte tillät henne och Macron att träffa Putin för direkta samtal, skriver Politico.

Enligt Merkel var de utpekade  länderna “rädda” för att det skulle framstå som om EU inte stod enat mot Ryssland.

– I vilket fall som helst hände det inte. Sedan jag lämnade jag mitt ämbete, och sedan började Putins aggression.

Estland: "Oförskämt och fel"

Angela Merkels uttalande har mötts av kritik.

Bland annat har Estlands utrikesminister Margus Tashkna reagerat. 

– Att påstå att Baltikum eller Polen är skyldiga till Rysslands aggression mot Ukraina är inte bara oförskämt utan helt enkelt fel, framför han på X och fortsätter:

– Den verkliga orsaken är Putins vägran att acceptera Sovjetunionens kollaps och västvärldens tidigare eftergiftsåtgärder samtidigt som han ignorerar tydliga varningstecken.

Tashkna menar även att Merkel felbedömde kostnaden för det ekonomiska samarbetet med Ryssland i form av Nord Stream-ledningen och att varken kriget i Georgien 2008 eller annekteringen av Krim 2014 utlöste en avgörande reaktion från väst.

– Istället såg vi upprepade försök att trycka på “återställningsknappen”, ansträngningar att söka dialog med Ryssland och en vilja att förbise Moskvas brutalitet, framhäver den estniska ministern.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen