Så sent som i augusti uppgavs att bränslet var helt slut på den ryska ögruppen Kurilerna.

Ungefär samtidigt kom rapporter om “kilometerlånga köer” vid bensinstationer i östra Ryssland. 

Värst har läget beskrivits vara på ockuperade Krymhalvön där 50 procent av bensinstationerna slutat sälja drivmedel, uppgav Kyiv Independent i slutet av september.

Nu växlar Belarus upp för att rädda Ryssland innan branschen kollapsar helt.

Landets järnvägstransporterade export av bensin till Ryssland har nämligen fyrdubblats i september jämfört med föregående månad, rapporterar Reuters.

– Det är ett försök att hantera bränslebrist orsakad av ukrainska attacker mot landets energiinfrastruktur, uppger branschkällor till nyhetsbyrån.

Ransonerar

De senaste veckorna har flera ryska regioner infört ransonering och, för tillfället, fryst bränslepriserna.

Samtidigt har Moskva tvingats minska sin egen export av bensin och diesel för att klara av krisen.

Enligt Reuters har nu bensinleveranserna från Belarus ökat till 49 000 ton, motsvarande 14 500 per dag.

Motsvarande siffra för dieseln är 33 000 ton, även det under september månad.

Vill köpa från Asien

Utöver att öka importen från Belarus förbereder sig Ryssland även på att göra likadant med Kina och andra asiatiska länder, uppger Kyiv Independent.

Bland annat vill diktaturen köpa bensin från Sydkorea och Singapore. Nästan 40 procent av Rysslands kapacitet vid dess oljeraffinaderier har stängts ned, uppger tidningen i en hänvisning till ryska statsvänliga tidningen Kommersant.

"På gränsen till total kris"

Tidigare under hösten uppgav BBC att Ryssland “står på gränsen till en fullständig bränslekris”.

– Förare rapporterar om kilometerlånga köer vid bensinstationer i de östra delarna av landet. Många väntar i timmar på att tanka – ofta förgäves, framhöll kanalens Rysslandskorrespondent Steve Rosenberg i ett nyhetsbrev i slutet av augusti.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

En ukrainsk missilattack har gjort att hundratusentals människor i den ryska gränsregionen Belgorod lämnats utan elektricitet, uppvärmning och vatten.

Situationen har dessutom förvärrats av sträng vinterkyla, rapporterar Reuters.

Missilattack slår ut infrastruktur

Guvernören Vyacheslav Gladkov i regionen Belgorod, som ligger vid gränsen till Ukraina, meddelar på lördagen att en ukrainsk missilattack har orsakat stora avbrott i regionens energisystem.

Uppskattningsvis 600 000 invånare står utan el, värme och vatten, vilket innebär enorma påfrestningar för civilbefolkningen mitt i vinterkylan.

– Situationen är extremt utmanande, skriver Vyacheslav Gladkov i ett inlägg på Telegram, om arbetet med att återställa de viktiga funktionerna.

Mörker och kyla på gator

Videomaterial från Belgorod visar gator utan gatubelysning, där invånare använder ficklampor och bilstrålkastare för att ta sig fram.

Avbrotten i energiförsörjningen kommer samtidigt som temperaturen i området ligger betydligt under fryspunkten, vilket gör bristen på värme särskilt allvarlig.

Regionen hade före kriget en befolkning på omkring 1,5 miljoner, och har varit regelbundet utsatt för attacker från ukrainska styrkor sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Hårt slag mot civila

Belgorods energisystem har tidigare klarat påfrestningar, men den senaste attacken har slagit hårt mot infrastrukturen och förstört kritisk service för stora delar av befolkningen.

Myndigheter arbetar nu med att återställa el, värme och vatten, men återhämtningen väntas bli lång och svår eftersom skadorna är omfattande.

Under natten larmade även myndigheterna i Krasnodarregionen i södra Ryssland om en aktiv drönar- och missilvarning.

Civila uppmanades att hålla sig inomhus, och flygplatserna i Krasnodar och Gelendzhik sattes i nödläge.

– Koverplanen är ett nödläge inom Rysslands civila flyg, infört som svar på säkerhetshot såsom drönare, terrorattacker eller stridsaktiviteter, uppger RBC Ukraine.

Det innebar omedelbar stängning av luftrum, avbrott i start och landningar samt omdirigering av flygplan till alternativa flygplatser.

Foto: S Sakharovskyj

Text: Redaktionen

Donald Trump kommer med ett oväntat uttalande om Ryssland med tanke på västvärldens sanktioner mot Moskva.

USA säger sig vara beredda att sälja olja till både Ryssland och Kina – något som kan bli en omvälvande förändring i energipolitiken, rapporterar ukrainska Pravda.

Oväntat besked

På ett möte med ledande energibolag meddelar USA:s president Donald Trump att USA inte bara vill återuppta produktionen och försäljningen av venezuelansk olja, utan att han även är beredd att låta både Kina och Ryssland “få all de behöver” från USA.

Detta antingen direkt i USA eller från venezuelanska leveranser.

– Vi är öppna för affärer. Kina kan köpa hur mycket olja de vill från oss, där eller i USA. Ryssland kan få all den olja de behöver från oss, säger Trump, enligt amerikanska medier.

Detta uttalande står i skarp kontrast till tidigare amerikansk kritik mot länder som gör affärer med Ryssland under kriget –  då Trump själv tidigare uppmanat Nato-länder att sluta köpa rysk energi för att pressa Kreml.

Politikens skiftande fokus

Trump försvarar sitt beslut med att argumentera för att USA först måste agera i Venezuela, annars skulle Kina och Ryssland ta kontroll över oljetillgångarna där.

Samtidigt har USA tidigare infört hårda sanktioner mot ryska oljeexportörer som Rosneft och Lukoil.

 Detta i sin tur har bidragit till fallande oljepriser och press på den ryska ekonomin.

Bilden av Putin förändras

Donald Trumps plötsliga utspel kommer samtidigt som uppgifter florerar om en allt tydligare frustration med Rysslands ledare Vladimir Putin.

Enligt uppgifter till The Telegraph ser Trump numera Putin som ett större hot mot fred än Ukrainas president Zelenskyj och att han har “slutat ha goda kort att erbjuda Moskva”.

– Han arbetar efter principen morot och piska. Och jag tror att han har slut på morötter, ska Trump ha sagt.

Trump anses också vara trött på det han kallar Putins spel i fredsförhandlingarna.

Foto: Official White House D Torok

Text: Redaktionen