BEKRÄFTAT: Massiv vändning för solceller i Sverige

2025 12 08

Intresset för solceller i Sverige är inte vad det brukade vara.

För några år sedan verkade det nästan som att varenda villa i vissa områden hade solceller monterade på taken.

Trenden var tydlig och solcellsbolagen såg stor potential.

Men vändningen blev precis lika tydlig – intresset för solceller i Sverige har fallit ordentligt.

Nya siffror

Den procentuella tillväxten av solcellsinstallationer har utvecklats så här:

2018: 93 procent

2019: 81 procent

2020: 19 procent

2021: 21 procent

2022: 109 procent

2023: 88 procent

Men sedan kom smällen.

År 2024 blev den procentuella tillväxten för solcellsinstallationer i Sverige minus 61 procent, rapporterar Affärsvärlden med hänvisning till sol- och batterisajten Laddtorsk.

Allt fler konkurser

I takt med att intresset för nya solcellsinstallationer har fallit har antalet konkurser för solcellsbolag ökat.

Förra året gick totalt 147 bolag i konkurs.

Under de första tio månaderna 2025 har 160 företag tvingats kasta in handduken.

Årets största konkurs i branschen var Sun4Energy AB – med en omsättning på omkring 279 miljoner kronor.

Minskning i november

Samtidigt påverkar även den rådande lågkonjunkturen.

Men i november månad minskade antalet konkurser i Sverige med åtta procent, enligt affärs- och kreditinformationsföretaget UC.

Höga nivåer ändå

UC noterar en minskning av konkurser inom byggbranschen om 22 procent, inom hotell- och restaurang ser UC en minskning om 17 procent. 

UC noterar en ökning av konkurser inom detaljhandel om 22 procent. 

– Trots minskningen av konkurser i november ligger årets nivåer för januari–november kvar på samma höga nivåer som under motsvarande period 2024, säger UC:s analytiker Amanda Aldestam.

– Helåret 2024 blev ett rekordår sett till antal konkurser, med siffror vi inte sett sedan 90-talet. När helårssiffrorna för 2025 ska sammanställas blir decembersiffrorna därför avgörande för om innevarande år slutar på en ny toppnotering eller om nivåerna istället hamnar i linje med 2024. 

Foto: Raze Solar

Text: Redaktionen

Trump varnar Putin

2026 07 27

Donald Trump har ett tydligt meddelande till Vladimir Putin och Xi Jinping.

USA och Iran har som bekant återupptagit attackerna mot varandra.

Återkommande uppgifter har pekat på att Ryssland hjälper Iran på olika sätt i kriget.

Donald Trump meddelar på fredagskvällen att han inte tror att varken Putin eller Xi Jinping hjälper Iran – men skickar med en varning till de båda ledarna.

Trump varnar

Såväl Putin som Xi har lovat Trump att inte leverera vapen till Iran, menar den amerikanska presidenten.

– Därför deltar, enligt min mening, inte två stora länder som folk ofta talar om när det gäller Iran, skriver han på Truth Social.

Men om ledarna ljuger för Trump så skulle det vara allvarligt.

– Om de gjorde det skulle det vara mycket dåligt för dem — definitivt inte i deras eget intresse. 

Det har hänt

USA och Israel inledde attacker mot Iran den 28 februari.

Efter några månaders stridande upphörde sedan anfallen då USA och Iran med pakistansk hjälp nått ett eldupphör.

Kort därefter bröts vapenvilan – och striderna återupptogs på nytt.

Läs mer: Missiler har slagit ner i Ryssland

Senaste nytt

USA har genomfört nya attacker mot måltavlor i Iran på fredagen, rapporterar The Guardian.

Detta efter att Iran sagt nej till ett fredsförslag som levererades av Iraks premiärminister Ali al-Zaidi.

Irans utrikesminister Abbas Araghchi har sagt att problemet med att nå framgång i fredssamtalen var “det amerikanska förhållningssättet”.

“Låter oss inte skrämmas”

Så här låter det från den iranska utrikesministern:

– Vi låter oss varken skrämmas av hot eller ge vika för tryck. Så länge det iranska folkets berättigade mål och krav inte uppfylls är det naturligt att vi fortsätter våra ansträngningar, säger han.

Något slut på kriget i Mellanöstern tycks därmed inte vara nära förestående.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Jättefartyg sjunker i Svarta havet

2026 07 27

Ett stort fartyg har sjunkit till havets botten.

Svarta havet är i dagsläget ingen säker plats för fartyg.

Både Ryssland och Ukraina slår regelbundet till mot transporter i och på väg till respektive lands hamnar.

För drygt en vecka sedan slog Ryssland till mot ett spannmålsfartyg i vattnen utanför den ukrainska hamnen i Odesa.

Tio personer omkom på grund av missilattacken.

Fartyget sjunker

Fartyget som träffades i attacken seglade under Guinea-Bissaus flagga.

Nu har det sjunkit till havets botten, rapportera Kyiv Independent.

– Golden Leo, som träffades nära Odesa den 19 juli, har sjunkit, uppger Ukrainas hamnmyndighet USPA, enligt tidningen.

– Som ett resultat av den ryska attacken fick fartyget betydande skador på skrovet och överbyggnaden, vilket ledde till förlust av sjövärdighet och efterföljande sänkning.

Bryter mot den internationella sjörätten

Ukrainas hamnmyndighet har gått ut och informerat internationella sjöfartsorganisationer och rederier om situationen med de ryska attackerna på Svart havet.

– Genom att attackera handelsfartyg bryter Ryssland grovt mot normerna för internationell sjörätt, principerna om frihet för sjöfart och skapar ett direkt hot mot sjöfararnas liv, framhåller USPA, enligt tidningen.

– Detta äventyrar också stabiliteten i internationell sjötransport och global livsmedelssäkerhet.

Fördömer attacken

Den ryska attacken är inte den första i området runt Odesa. Den 13 juli träffades ett lastfartyg som seglade under Togos flagga. Fem personer omkom och tio skadades.

Attackerna fördöms av Odesas guvernör Oleh Kiper.

– Fienden har återigen visat att den medvetet riktar in sig på civil sjöfart, vilket äventyrar människoliv och säkerheten för sjötransporter, säger han enligt tidningen.

– Attacken mot det civila fartyget, som transporterade fredlig last, är ytterligare bevis på den terroristiska naturen i det angripande landet.

Foto: A. Zahrai

Text: Redaktionen