Båt har kapsejsat nära Moskva – Putins släkting ombord

2025 12 22

En båt har kapsejsat i en förort till Moskva.

Ukraina har gjort rutin av att sänka ryska stridsflygplan, helikoptrar och båtar.

Nu kommer uppgifter om att en båt har kapsejsat strax utanför Moskva – men det finns inga uppgifter om att den skulle ha blivit attackerad.

En av Vladimir Putins släktingar ska ha befunnit sig på båten, rapporterar RBC Ukraine.

En person död

Enligt ryska medier har en båt kapsejsat vid en båtklubb i Moskvaförorten Mytisjtji, med en släkting till Vladimir Putin ombord. 

Incidenten på vattnet i Moskva oblast väckte stor uppmärksamhet efter att det framkommit att en affärsman med familjeanknytning och personliga band till Kreml-ledaren befann sig ombord. 

Olyckan inträffade vid en båtklubb och resulterade i att en passagerare omkom.

Putins släkting klarade sig med hypotermi och mindre skador.

Tidigare storleverantör

Putins släkting som var ombord ska vara Viktor Khmarin.

Khmarin var tidigare en storleverantör av utrustning till Gazprom. 

Han äger för närvarande Nefteproduktservis, ett företag med en årlig omsättning som överstiger 800 miljoner rubel. 

Verksamheten drivs av hans brorson, Vladimir Kruglov.

Kidnappat 50 civila

Samtidigt kommer uppgifter om att ryska soldater har kidnappat ukrainska civila vid fronten.

– Ryska styrkor deporterade tvångsmässigt omkring 50 civila från Sumy oblast, i strid med internationell rätt, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Vägrade tidigare

ISW fortsätter.

– Hrabovskes borgmästare Larysa Kremenza uppgav den 20 december att det fanns omkring 50 civila kvar i Hrabovske när ryska styrkor gick in i bosättningen, och att de ryska styrkorna deporterade dessa civila till Ryssland med tvång, uppger tankesmedjan.

– Kremenza uppgav att det inte fanns några barn bland de tvångsdeporterade, och Lykhovyi uppgav att de flesta av dessa civila är äldre personer som tidigare hade vägrat att låta sig evakueras.

Foto: A. Popadin

Text: Redaktionen

Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

2026 03 19

Den 3 januari inledde USA en oljeblockad mot Kuba.

Blockaden har förvärrat energikrisen på ön. Bristen på bränsle har försatt Kuba i en av sina allvarligaste ekonomiska kriser på årtionden, med omfattande strömavbrott och störningar i grundläggande samhällsfunktioner.

Nu kommer dock ett efterlängtat besked för den kubanska kommunistregimen.

Ryssland trotsar den amerikanska oljeblockanden och skickar två stora tankfartyg mot Kuba, rapporterar Financial Times.

Fartygen kommer att förse den karibiska önationen med deras första energileveranser på tre månader.

– Tankfartyget Sea Horse, som tros vara lastat med cirka 27 000 ton gas, förväntas anlända till Kuba inom de närmaste dagarna efter att ha ändrat kurs förra månaden, säger Samir Madani, medgrundare av det marina spårningsföretaget TankerTrackers, till Financial Times.

– Ett andra fartyg, den ryska tankern Anatoly Kolodkin, transporterar mellan 725 000 och 728 000 fat olja och beräknas anlända till Kuba i början av april, tillägger han.

Trump: Kan ta Kuba

USA:s president Donald Trump har antytt att Kuba kan bli den amerikanska militärens nästa mål, efter Venezuela och Iran.

– Jag tror faktiskt att jag kommer att få äran att ta Kuba. Helt ärligt tror att jag kan göra vad jag vill med det, sade han på måndagskvällen till reportrar i Vita huset.

Efter utspelet har Kreml betonat att man är fast beslutet att stödja Kuba, som är en nära allierad till Ryssland.

– Självklart är vi redo att ge all möjlig hjälp, har Kremls talesperson Dmitrij Peskov sagt.

Hårdför diktatur

Kuba är en hårdför diktatur som styrs av kommunistpartiet PCC. Medborgarna saknar grundläggande fri- och rättigheter.

– Kubanerna kan inte själva välja sina ledare i fria val utan måste underordna sig Kommunistpartiets enväldiga styre. Mötes- och yttrandefriheten är inskränkt. Kritik av regimen tolereras inte, skriver Utrikespolitiska institutet på sin hemsida.

Foto: Weeksymate resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

18 mars

Stubb varnar Europa: ”Sanningens ögonblick” är här

2026 03 18

Finlands president Alexander Stubb går ut med en varning till Europa.

Fredssamtalen mellan Ukraina och Ryssland har skjutits upp på obestämd tid.

Den främsta anledningen är att USA, som varit en viktig part i samtalen, har annat på bordet för tillfället.

– Mellanöstern har kraftigt förändrat den politiska uppmärksamheten, bort från Ukraina, säger en diplomatkälla från Europa, till Financial Times.

Stubb varnar

Anfallen mot Iran har på flera sätt gynnat Ryssland. Bland annat genom att sanktioner mot landets olja lättats, vilket gör att krigskassan åter kan fyllas på.

När USA:s fokus dessutom har skiftat till Mellanöstern, varnar nu den finske presidenten för att den minskade pressen på Ryssland kan tvinga Ukraina att acceptera stora eftergifter av landets territorium för att nå en fredsuppgörelse, rapporterar Politico.

– Stubb fruktar att fredssamtalen i Ukraina snabbt närmar sig ett sanningens ögonblick, vilket kan tvinga Kiev att acceptera en dålig uppgörelse som innebär att territorier avträds till Putin, uppger tidningen.

– Presidenten menar att förhandlingarna till och med kan kollapsa, vilket kan lämna Europa utan amerikansk hjälp och tvinga europeiska länder att ingripa för att hjälpa Ukraina med mer underrättelse, vapen och annat stöd.

ÖB varnar

Sveriges överbefälhavare Michael Claesson har tidigare varnat för en uppgörelse där ukrainskt territorium tillfaller Ryssland.

–  Om man flagrant bryter mot FN-stadgan och utan provokation angriper ett grannland, erövrar dess territorium, kränker dess territoriella integritet och dessutom kommer undan med det. Då ser jag det som ett nästan självklart incitament för att belöna sig själv med slutsatsen att det här kan vi fortsätta med, säger han till SVT.

ÖB menar att det skulle innebära ett stort slag mot den världsordning som tagit form efter andra världskrigets slut.

– Det kan upplevas av olika stater som en möjlighet att ta för sig, för att varken världssamfundet eller någon annan förmår att stoppa, förhindra eller ingripa i den typen av konflikter, uppger han.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen