USA:s president Donald Trump chockade den finansiella världen när han tidigare i år gav besked om att omfattande tullar skulle införas mot många länder.

Trump valde sedan att sätta de höga tullarna på paus för att länderna skulle få tid att förhandla fram nya handelsavtal med USA.

Nu är det bara dagar kvar till det att tullpausen är över – och än så länge har bara tre länder slutit nya avtal med USA.

Bara tre länder

USA har gett besked om överenskomna avtal med Kina, Storbritannien och Vietnam.

Övriga länder fortsätter att förhandla in i det sista i hopp om att nå avtal innan tullpausen är över den nionde juli.

EU-toppen Ursula von der Leyen har sagt att hon inte tror på något slutgiltigt avtal innan dess – men potentiellt ett ramverk och en överenskommelse för fortsatta förhandlingar.

Nya beräkningar

Nya beräkningar uppskattar att om de ömsesidiga tullarna höjs till sina hotade nivåer den 9 juli, kan de genomsnittliga tullarna på all amerikansk import stiga till cirka 20 procent från nära 3 procent före Trumps installation i januari.

Det rapporterar Bloomberg.

Trump är redo

Donald Trump har flera gånger sagt att tullar är hans favoritord.

Den amerikanska presidenten säger sig vara redo för att införa de höga tullarna.

– Pengarna kommer att börja komma in i USA den första augusti, säger han.

Kan bli 70 procent

Trump berättade tidigt på fredagen att han skulle meddela 10 till 12 nationer om dagen under de kommande fem dagarna och beskriva deras nya tullar i brev som Vita huset skulle börja skicka på fredagen. 

I de flesta fall kommer de nya tullarna att träda i kraft den 1 augusti, sade Trump.

– De kommer att variera i värde från kanske 60 procent eller 70 procent tullar till 10 procent och 20 procent tullar, men de kommer att börja gå ut någon gång i morgon, sade han på fredagen enligt CNN.

Vissa spekulerar dock i att Trump kan komma att förlänga tullpausen igen.

Foto: The White House

Text: Redaktionen

De ukrainska drönarattackerna mot rysk olja-och gasinfrastruktur fortsätter.

Regioner som Belgorod och Krasnodar utsätts ofta – men nu kommer uppgifter om att ukrainska drönare har slagit ner över 2 000 kilometer från frontlinjen.

En industribyggnad i Sibirien har attackerats, rapporterar Kyiv Independent.

2 000 kilometer

Ukrainska drönare ska ha attackerat staden Tiumen i den ryska regionen Sibirien.

Tjänstemän i regionen uppger att drönarna skjutits ner över en ospecificerad industribyggnad.

Den ryska Telegram-kanalen ASTRA rapporterar, med hänvisning till lokala invånare, att det tilltänkta målet kan ha varit oljeraffinaderiet Antipinsky, beläget i stadens sydöstra del. 

Lokala invånare uppger att de har hört explosioner samt sett många brandbilar på väg dit.

Lägsta sedan 2020

Ukraina fortsätter att intensifiera sina drönarattacker mot rysk energiinfrastruktur, som de själva kallar för sina “drönarsanktioner”.

Enligt Financial Times har sexton av Rysslands 38 oljeraffinaderier träffats sedan augusti 2025, vilket har tvingat ner den ryska dieselexporten till sin lägsta nivå sedan 2020.

Natten till måndagen slog ukrainska drönare till mot den största oljeterminalen på det ockuperade Krym, då de träffade oljeterminalen i Feodosia.

Läs mer: Ryssland rasar mot USA

Flera platser

Det är dock inte bara Krym och Sibirien som har varit föremål för ukrainska drönarattacker i dagarna.

– Ukraina fortsätter att genomföra drönarattacker på lång räckvidd mot ryska försvarsindustriella företag och oljeraffinaderier, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ukrainska generalstaben rapporterade den 6 oktober att ukrainska styrkor genomförde en attack mot Sverdlov-anläggningen i Dzerzjinsk, Nizjnij Novgorod, natten mellan den 5 och 6 oktober.

Största tillverkaren

Tankesmedjan fortsätter.

– Den ukrainska generalstaben rapporterade att Sverdlov-anläggningen är en av Rysslands största explosivämnestillverkare och producerar ammunition till flyg- och artillerigranater, flygbomber, stridsspetsar till pansarvärnsrobotar, ammunition till ryska ingenjörstrupper samt stridsspetsar till luftvärnsrobotar.

Läs mer: Finansministern medger – tufft besked för ryska folket

 Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen

Enligt den före detta kanslern fanns möjligheten redan 2021 då hon försökte få till ett möte med den ryska diktatorn.

Bakgrunden var det omtalade Minskavtalet, som syftade till att stoppa striderna mellan Ukraina och de ryskstödda separatiststyrkorna i östra delarna av landet efter att konflikten bröt ut 2014.

– I juni 2021 kände jag att Putin inte längre tog Minskavtalet på allvar. Och det var därför jag ville ha ett nytt format där vi, i Europeiska unionen, kunde prata direkt med Putin, säger hon till den ungerska oppositionstidningen Partizán, enligt Politico.

"Jag lämnade, sedan invaderade Putin"

Merkel föreslog då att hon och Frankrikes president Emmanuel Macron skulle föra direkta samtal med Putin för att tala diktatorn till rätta. 

Ett sådant upplägg var dock fyra Nato- och EU-länder emot, enligt den forne kanslern.

– Detta stöddes inte av vissa. Det var främst de baltiska staterna (Estland, Lettland och Litauen, red. anm.), men Polen var också emot det, säger Merkel.

Hon antyder att Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina åtminstone delvis var en konsekvens av att dessa länder inte tillät henne och Macron att träffa Putin för direkta samtal, skriver Politico.

Enligt Merkel var de utpekade  länderna “rädda” för att det skulle framstå som om EU inte stod enat mot Ryssland.

– I vilket fall som helst hände det inte. Sedan jag lämnade jag mitt ämbete, och sedan började Putins aggression.

Estland: "Oförskämt och fel"

Angela Merkels uttalande har mötts av kritik.

Bland annat har Estlands utrikesminister Margus Tashkna reagerat. 

– Att påstå att Baltikum eller Polen är skyldiga till Rysslands aggression mot Ukraina är inte bara oförskämt utan helt enkelt fel, framför han på X och fortsätter:

– Den verkliga orsaken är Putins vägran att acceptera Sovjetunionens kollaps och västvärldens tidigare eftergiftsåtgärder samtidigt som han ignorerar tydliga varningstecken.

Tashkna menar även att Merkel felbedömde kostnaden för det ekonomiska samarbetet med Ryssland i form av Nord Stream-ledningen och att varken kriget i Georgien 2008 eller annekteringen av Krim 2014 utlöste en avgörande reaktion från väst.

– Istället såg vi upprepade försök att trycka på “återställningsknappen”, ansträngningar att söka dialog med Ryssland och en vilja att förbise Moskvas brutalitet, framhäver den estniska ministern.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen