Fredsprocessen fortsätter.

Men samtidigt rasar intensiva strider mellan ryska och ukrainska soldater – och drönare och kryssningsmissiler korsar gränsen.

På torsdagsmorgonen kommer uppgifter om en ny ukrainsk drönarattack som har lett till att en rysk flygplats tvingas stänga, rapporterar Ukrainska Pravda.

Flygplats stängs

Oljeraffinaderiet i Novokujbyshevsk i Rysslands Samara-oblast har under natten till torsdagen utsatts för en drönarattack. 

Explosioner har hörts i staden och filmklipp sprids på sociala medier som visar attacken.

Rysslands federala flygtransportbyrå Rosaviatsia har i samband med attacken stängt Samara flygplats.

Inte första gången

Raffinaderiet har träffats av ukrainska drönare tidigare – senast den 19 oktober och 16 november.

Så här lyder en kommentar från Astra som har analyserat attacken:

– Film som spelades in från Michurina-gatan visar minst tre blixtar: i luften på en höjd av cirka 1,5 kilometer, ovanför horisonten men också i luften – troligen luftvärn som svarar söder om Novokujbyshevsk-raffinaderiet (avståndet från inspelningsplatsen till explosionen är över 3,5 kilometer) och ett starkt sken alldeles i slutet – direkt på raffinaderiets område.

Läs mer: USA ger besked om säkerhetsgarantier för Ukraina

Utnyttjar vädret

De intensiva striderna fortsätter samtidigt i bland annat Pokrovsk.

Tankesmedjan Institute for the Study of War bedömer att det inte rör sig om någon nära förestående kollaps – om än de ryska soldaterna avancerar.

Däremot konstaterar ISW att ryssarna på flera delar av fronten framgångsrikt utnyttjar väderförutsättningarna.

“Opportunistiska”

ISW förklarar.

– Nyligen gjorda ryska framsteg på andra håll på frontlinjen har i stort sett varit opportunistiska och har utnyttjat säsongsmässiga väderförhållanden.

Foto: By АрміяІнформ , CC BY 4.0

Text: Redaktionen

Donald Trump pressar på för ett snabbt fredsavtal.

I ett samtal med Zelenskyj har presidenten sagt att han vill att kriget ska ta slut inom en månad.

Men nu får Trump en rejäl kalldusch från Kreml.

”Har du hört något från oss?”

De tre parterna Ukraina, Ryssland och USA har gjort flera försök till fredssamtal, utan att lyckas nå en överenskommelse.

Och nu avfärdar Kreml Trumps krav på att kriget ska ta slut inom en månad.

Putins utrikesminister Sergej Lavrov menar att Ryssland inte har någon brådska att nå en överenskommelse för att få slut på kriget, rapporterar Kyiv Post.

– Har du hört något från oss om deadlines? frågar Lavrov retoriskt i en kommentar till ett statlig nyhetsbyrå, enligt tidningen.

Han understryker att det är viktigare för Ryssland att uppnå sina mål än att hålla sig inom en viss tidsram.

– Vi har inga deadlines, vi har uppgifter. Vi får dem gjorda, säger Sergej Lavrov.

Även Kremls talesperson Dmitrij Peskov avfärdar allt prat om en nära förestående fred.

”Vore ett stort misstag”

Dmitrij Peskov har nyligen sagt att det är för tidigt att göra ”prognoser”.

Han vill inte säga någonting om i vilket skede fredsprocessen befinner sig.

– Det vore ett stort misstag att försöka definiera någon form av etapp eller göra några prognoser just nu. Jag vill inte göra de misstagen, säger Peskov till statliga medier, enligt tidningen.

Förhandlare från Ryssland och Ukraina har på torsdagen varit i Genève.

Där har de hållit separata samtal med amerikanska tjänstemän.

Men förhandlingarna är svåra och man har hittills inte lyckats nå någon överenskommelse, då Ryssland har ställt krav på stora territoriella och politiska eftergifter från ukrainskt håll.

Ukraina har avfärdat dessa krav. Att gå med på dem skulle i praktiken vara en kapitulation, menar Zelenskyj och Ukrainas ledning.

Zelenskyj har pratat med Trump

Det var i ett telefonsamtal mellan Trump och Zelenskyj som Trump framförde sin förhoppning om att kriget skulle ta slut inom kort.

Kommentaren fälldes efter att Zelenskyj sagt att han hoppades på fred innan 2026 är slut.

– Trump svarade med att säga att kriget hade pågått alldeles för länge och att han skulle vilja att det tog slut inom en månad, enligt källor.

Samtalet mellan Trump och Zelenskyj har beskrivits som positivt.

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Förhandlingarna om Irans kärnprogram fortskrider, samtidigt som styrena i båda länderna talar öppet om en potentiell militär konfrontation.

Om situationen eskalerar militärt kan det få omfattande konsekvenser för den globala ekonomin, varnar Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet.

Han flaggar för att Iran kan komma att stänga Hormuzsundet som ett svar på militära attacker från USA.

Ett sådant drag skulle sätta hela oljemarknaden i gungning – 20 procent av världens globala oljekonsumtion passerar genom sundet. Effekterna skulle snabbt sprida sig till andra viktiga ekonomiska marknader, varnar Mahmoudi.

– Om trafiken stoppas ens i några dagar påverkar det världsekonomin genom högre oljepris och följdeffekter i handel och industri, säger experten till Di.

”Enkelt att störa”

Enligt Mahmoudi är det praktiskt möjligt för Iran att stoppa trafiken genom sundet.

– Geografiskt har Iran ett läge som gör det relativt enkelt att störa trafiken, och mycket svårt för andra att helt förhindra det, säger han till tidningen.

Risk för storkrig

En stängning av Hormuzsundet kan också få stora geopolitiska konsekvenser. Risken för ett storskaligt krig i Mellanöstern skulle öka dramatiskt, enligt flera experter och bedömare.

Både USA och Storbritannien har militär närvaro i Persiska viken för att skydda fri sjöfart. Utöver Natoländerna skulle andra stater sannolikt också känna sig tvingade att agera om trafiken genom sundet stoppas. 

– Särskilt Gulfstaterna, som redan befinner sig i konflikt med Iran och är allierade med USA. De skulle utsättas för stark press att agera och stödja någon form av intervention, på grund av konsekvenserna en nedstängning skulle får för deras ekonomier som är beroende av olje- och naturgasleveranser genom sundet, rapporterar försvarssajten The War Zone (TWZ).

Hormuzsundet

Hormuzsundet är en smal vattenförbindelse mellan Persiska viken och Arabiska havet, och bildar ett sund mellan Iran och Oman.

Det är den huvudsakliga exportvägen för råolja och naturgas från länderna och andra storproducenter som Saudiarabien, Irak, Kuwait, Förenade Arabemiraten.

På det smalaste stället är det endast 20 sjömil tvärs över, varav en stor del omfattas av Irans internationella vatten.

Ungefär 3 000 kommersiella fartyg passerar varje månad sundet.

Foto: khamenei.ir resp Geralt

Text: Redaktionen