Uppgifterna kommer tidigt på måndagskvällen.

De ryska styrkorna har förlorat en attackhelikopter av typen Ka-52 – också känd som “alligator”.

Det framgår inte om helikoptern har skjutits ner eller om den har kraschat – men samtliga som befann sig på helikoptern ska ha dött.

Ka-52 förlorad

Den pro-ryska Telegram-kanalen “Fighterbomber”, som har nära kopplingar till ryskt militärflyg, bekräftar förlusten och uppger att “helikoptern återvände inte från ett stridsuppdrag, och besättningen dog”.

Några officiella anledningar till kraschen har dock inte kommit, uppger United24Media och Militarnyi.

Stagnerar

Samtidigt kommer uppgifter om att den ekonomiska rörelsen i Rysslands försvarsindustriella bas har börjat stagnera, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Uppgifterna kommer i samband med en bredare ekonomisk avmattning i landet.

Läs mer: Putins nya taktik i kriget

Faller ordentligt

Data indikerar att Rysslands försvarsindustriella bas visar tecken på att stanna av  för första gången sedan Ryssland invaderade Ukraina 2022.

– Rosstats data visar att tillverkningen av metallprodukter, som sköt i höjden under 2023 och 2024 och växte med 21,2 procent i augusti 2025, sjönk med 1,6 procent jämfört med föregående år i september 2025, uppger ISW.

Avsiktlig design

Tillväxten i produktionen av transportutrustning, vilket inkluderar stridsvagnar och pansarfordon, rapporteras ha saktat ner till sex procent i september 2025, en nedgång från 61,2 procent i augusti 2025.

– Rysslands president Vladimir Putin har avsiktligt utformat Rysslands krigsekonomi till att förlita sig på militära utgifter genom att investera biljoner rubel i Rysslands försvarsindustriella bas, fortsätter ISW.

Läs mer: Amerikanskt stridsflygplan och helikopter har kraschat

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Moskvas invånare tvingas återvända till gammal kommunikation.

Detta då internet och mobilnät blockeras i stor skala, vilket har paralyserat ryssar i stora delar av landet, rapporterar oberoende Moscow Times.

Avbrotten slår hårt

Sedan starten av mars har stora delar av Moskva och Sankt Petersburg drabbats av omfattande störningar i mobil- och internetnätet.

I vissa stadsdelar är nätet helt frånvarande, medan invånarna i andra områden endast kan nå webbplatser från en strikt “vitlista”.

– Det är en massiv huvudvärk. Jag har problem med att beställa taxi, skicka jobbmejl eller bara skicka meddelanden till min familj, säger 31-årige Dmitrij, till The Guardian.

Problemen har redan slagit hårt mot det ryska näringslivet.

Budtjänster, taxi, bildelningstjänster och detaljhandel påverkas kraftigt, och en källa inom IT-marknaden uppskattar att myndigheternas åtgärder kostar 1 miljard rubel per dag.

Äldre teknik återanvänds

I brist på fungerande internet och mobilnät har efterfrågan på personsökare, walkie-talkies och fasta telefoner skjutit i höjden.

Enligt Wildberries har försäljningen av personsökare den senaste veckan ökat med 73 procent jämfört med samma dagar i februari, medan försäljningen av radioapparater och fasta telefoner steg med 27 respektive 25 procent.

Även papperskartor och guideböcker har fått ett uppsving.

Moskva 24 rapporterar att försäljningen av atlaser och kartor över Moskva nästan tredubblats, med bilkartor och tunnelbane- och pendeltågskartor.

Kreml försvarar åtgärderna

Kreml svarar med att avbrotten är nödvändiga för säkerheten.

– Avbrotten är nödvändiga för att säkerställa säkerheten, eftersom Ukraina använder allt mer förfinade metoder för attacker. Vi kommer att begränsa kommunikationen så länge det krävs, uppger Kremls talesperson Dmitrij Peskov.

Mänskliga rättighetsaktivister varnar dock för att nedstängningarna kan vara kopplade till testning av ett nytt “vitlistesystem”, där endast godkända webbplatser och tjänster skulle vara tillgängliga för ryssarna.

Observatörer menar att systemet kan leda till omfattande censur.

Sedan förra året har internetavbrotten i Ryssland blivit allt vanligare.

Enligt Moscow Times var landet förra året globalt nummer ett i antal avbrott, med totalt 37 166 timmar som drabbade nästan hela befolkningen på 146 miljoner människor.

Foto: President of Russia Offie resp Cattu

Text: Redaktionen

Dubai hotas av uteblivna turister och massflykt när konflikten i regionen skakar staden.

Många menar nu att stadens glans är borta och att Dubai är ”över” som turistparadis, rapporterar The Guardian.

Tappat glansen

För decennier har Dubai i Förenade Arabemiraten varit känt som en solig oas för semesterfirare från hela världen – inklusive hundratusentals svenskar som varje år vallfärdat för strandliv, shopping och nöjen.

Men nu står stadens lockelse inför en allvarlig prövning.

Sedan kriget mellan USA, Israel och Iran blev verklighet i regionen har tusentals turister och utlänningar lämnat staden, vilket får hotell, strandbarer och shoppingcenter att eka ödsligt, rapporterar The Guardian.

– Staden har förlorat sin glans, säger John Trudinger, en brittisk bosatt som levt i Dubai i 16 år, om hur stadens varumärke som trygg och glamorös destination nu tynar bort.

Flyg inställda

Varje år reser tusentals svenskar till Dubai för semester, många via charterresor eller som stopp på längre rundresor i Asien och Mellanöstern.

Nu har flygplatsen, en av världens mest trafikerade, periodvis stängts efter attacker och hot om missiler, vilket lett till inställda flyg och kaos i resandet runt Persiska viken.

Flykten från Dubai påverkar både ingående‑ och utgående turism.

Svenskar som planerat semesterresor tvingas tänka om eller skjuta upp sina resor, samtidigt som svenska researrangörer jämför med tidigare år där Dubai var ett av de mest populära resmålen under vinterhalvåret.

Ekonomiska konsekvenser

Turismen i Dubai genererar cirka 30 miljarder dollar per år, och över 90 procent av invånarna är utlänningar.

Detta gör staden särskilt sårbar när både expats och turister flyr på grund av konflikten.

– Alla vet att Dubai är slutkört, säger Zain Anwar, taxichaufför, om situationen och bristen på inkomster från turism.

För svenska turister betyder det att ett av de mest populära vintersemesterresmålen i Mellanöstern nu kan bli osäkert, och många har fått ändra sina resplaner.

Foto: S Oulashin

Text: Redaktionen