Sedan Donald Trump gett besked om att omfattande tullar ska införas gentemot många länder har såväl amerikanska som europeiska börsindex backat kraftigt.

Nu rasar även de asiatiska börserna – och det ordentligt.

Marknaderna i Hongkong leder nedgångarna i regionen, och Hang Seng Index sjunker med 10,37 procent. 

CSI 300 i Kina faller med 6,31 procent, rapporterar CNBC.

Flera länder

Det rör sig alltså om kraftiga ras i flera asiatiska länder.

I Japan sjunker Nikkei 225 med 6,20 procent till den lägsta nivån på 18 månader, medan det bredare Topix-indexet faller med 6,50 procent. 

Tidigare avbröts handeln med japanska terminer på grund av att marknaden slog på så kallade “circuit breakers”.

Sydkorea och Australien

I Sydkorea faller Kospi-indexet 4,74 procent, medan småbolagsindexet Kosdaq sjunker med 4,01 procent.

Australiens S&P/ASX 200 utökar förlusterna till 3,87 procent. 

Indiens benchmark Nifty 50 backar med 3,85 procent vid öppningen medan det bredare BSE Sensex sjunker med 5,29 procent.

Amerikanska och europeiska index väntas öppna blodrött på måndagen.

Det är “circuit breakers”

När aktiemarknaden upplever kraftiga nedgångar, som i mars 2020 då en global pandemi utlöste massiva försäljningar av aktier, förekommer det ibland handelsstopp. 

Dessa stopp kallas vanligtvis för ”circuit breakers”, eller med sitt mer formella namn, handelsbegränsningar.

Handel stoppas

Nasdaq förklarar fenomenet.

– Enkelt uttryckt är de precis vad de ser ut att vara. Det är tillfällen då extrem volatilitet leder till att börserna stänger helt eller inte tillåter handel med ett enskilt värdepapper under en förutbestämd period, framhåller börsoperatören.

– De kan utlösas av stora rörelser på marknaden som helhet, eller så kan ett stort fall eller hopp i ett enskilt värdepapper stoppa handeln i just det värdepappret.

“Circuit breakers” infördes först efter den stora börskraschen 1987, då Dow Jones sjönk med 22,6 procent på en dag. 

Foto: D. Nevozhai

Text: Redaktionen

En ukrainsk missilattack har gjort att hundratusentals människor i den ryska gränsregionen Belgorod lämnats utan elektricitet, uppvärmning och vatten.

Situationen har dessutom förvärrats av sträng vinterkyla, rapporterar Reuters.

Missilattack slår ut infrastruktur

Guvernören Vyacheslav Gladkov i regionen Belgorod, som ligger vid gränsen till Ukraina, meddelar på lördagen att en ukrainsk missilattack har orsakat stora avbrott i regionens energisystem.

Uppskattningsvis 600 000 invånare står utan el, värme och vatten, vilket innebär enorma påfrestningar för civilbefolkningen mitt i vinterkylan.

– Situationen är extremt utmanande, skriver Vyacheslav Gladkov i ett inlägg på Telegram, om arbetet med att återställa de viktiga funktionerna.

Mörker och kyla på gator

Videomaterial från Belgorod visar gator utan gatubelysning, där invånare använder ficklampor och bilstrålkastare för att ta sig fram.

Avbrotten i energiförsörjningen kommer samtidigt som temperaturen i området ligger betydligt under fryspunkten, vilket gör bristen på värme särskilt allvarlig.

Regionen hade före kriget en befolkning på omkring 1,5 miljoner, och har varit regelbundet utsatt för attacker från ukrainska styrkor sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Hårt slag mot civila

Belgorods energisystem har tidigare klarat påfrestningar, men den senaste attacken har slagit hårt mot infrastrukturen och förstört kritisk service för stora delar av befolkningen.

Myndigheter arbetar nu med att återställa el, värme och vatten, men återhämtningen väntas bli lång och svår eftersom skadorna är omfattande.

Under natten larmade även myndigheterna i Krasnodarregionen i södra Ryssland om en aktiv drönar- och missilvarning.

Civila uppmanades att hålla sig inomhus, och flygplatserna i Krasnodar och Gelendzhik sattes i nödläge.

– Koverplanen är ett nödläge inom Rysslands civila flyg, infört som svar på säkerhetshot såsom drönare, terrorattacker eller stridsaktiviteter, uppger RBC Ukraine.

Det innebar omedelbar stängning av luftrum, avbrott i start och landningar samt omdirigering av flygplan till alternativa flygplatser.

Foto: S Sakharovskyj

Text: Redaktionen

Donald Trump kommer med ett oväntat uttalande om Ryssland med tanke på västvärldens sanktioner mot Moskva.

USA säger sig vara beredda att sälja olja till både Ryssland och Kina – något som kan bli en omvälvande förändring i energipolitiken, rapporterar ukrainska Pravda.

Oväntat besked

På ett möte med ledande energibolag meddelar USA:s president Donald Trump att USA inte bara vill återuppta produktionen och försäljningen av venezuelansk olja, utan att han även är beredd att låta både Kina och Ryssland “få all de behöver” från USA.

Detta antingen direkt i USA eller från venezuelanska leveranser.

– Vi är öppna för affärer. Kina kan köpa hur mycket olja de vill från oss, där eller i USA. Ryssland kan få all den olja de behöver från oss, säger Trump, enligt amerikanska medier.

Detta uttalande står i skarp kontrast till tidigare amerikansk kritik mot länder som gör affärer med Ryssland under kriget –  då Trump själv tidigare uppmanat Nato-länder att sluta köpa rysk energi för att pressa Kreml.

Politikens skiftande fokus

Trump försvarar sitt beslut med att argumentera för att USA först måste agera i Venezuela, annars skulle Kina och Ryssland ta kontroll över oljetillgångarna där.

Samtidigt har USA tidigare infört hårda sanktioner mot ryska oljeexportörer som Rosneft och Lukoil.

 Detta i sin tur har bidragit till fallande oljepriser och press på den ryska ekonomin.

Bilden av Putin förändras

Donald Trumps plötsliga utspel kommer samtidigt som uppgifter florerar om en allt tydligare frustration med Rysslands ledare Vladimir Putin.

Enligt uppgifter till The Telegraph ser Trump numera Putin som ett större hot mot fred än Ukrainas president Zelenskyj och att han har “slutat ha goda kort att erbjuda Moskva”.

– Han arbetar efter principen morot och piska. Och jag tror att han har slut på morötter, ska Trump ha sagt.

Trump anses också vara trött på det han kallar Putins spel i fredsförhandlingarna.

Foto: Official White House D Torok

Text: Redaktionen