Asienbörserna rasar

Asienbörserna rasar

2025 04 07

Det är fortsatt blodrött på börser runt om i världen.

Sedan Donald Trump gett besked om att omfattande tullar ska införas gentemot många länder har såväl amerikanska som europeiska börsindex backat kraftigt.

Nu rasar även de asiatiska börserna – och det ordentligt.

Marknaderna i Hongkong leder nedgångarna i regionen, och Hang Seng Index sjunker med 10,37 procent.

CSI 300 i Kina faller med 6,31 procent, rapporterar CNBC.

Flera länder

Det rör sig alltså om kraftiga ras i flera asiatiska länder.

I Japan sjunker Nikkei 225 med 6,20 procent till den lägsta nivån på 18 månader, medan det bredare Topix-indexet faller med 6,50 procent.

Tidigare avbröts handeln med japanska terminer på grund av att marknaden slog på så kallade “circuit breakers”.

Sydkorea och Australien

I Sydkorea faller Kospi-indexet 4,74 procent, medan småbolagsindexet Kosdaq sjunker med 4,01 procent.

Australiens S&P/ASX 200 utökar förlusterna till 3,87 procent.

Indiens benchmark Nifty 50 backar med 3,85 procent vid öppningen medan det bredare BSE Sensex sjunker med 5,29 procent.

Amerikanska och europeiska index väntas öppna blodrött på måndagen.

Det är “circuit breakers”

När aktiemarknaden upplever kraftiga nedgångar, som i mars 2020 då en global pandemi utlöste massiva försäljningar av aktier, förekommer det ibland handelsstopp.

Dessa stopp kallas vanligtvis för ”circuit breakers”, eller med sitt mer formella namn, handelsbegränsningar.

Handel stoppas

Nasdaq förklarar fenomenet.

– Enkelt uttryckt är de precis vad de ser ut att vara. Det är tillfällen då extrem volatilitet leder till att börserna stänger helt eller inte tillåter handel med ett enskilt värdepapper under en förutbestämd period, framhåller börsoperatören.

– De kan utlösas av stora rörelser på marknaden som helhet, eller så kan ett stort fall eller hopp i ett enskilt värdepapper stoppa handeln i just det värdepappret.

“Circuit breakers” infördes först efter den stora börskraschen 1987, då Dow Jones sjönk med 22,6 procent på en dag.

Foto: D. Nevozhai

Text: Redaktionen

Anfall mot flera ryska krigsfartyg

2026 08 12

Ukraina har träffat och skadat fyra ryska krigsfartyg.

Tidigt på onsdagsmorgonen genomförde Kyjivs styrkor en massiv drönar-och missilattack mot Ryssland.

Flera måltavlor träffades vid hamnstaden Novorossiysk vid Svarta havet.

Nu kommer besked om att fyra ryska krigsfartyg har träffats och skadats, rapporterar Ukrainska Pravda.

Fartyg skadade

De ryska krigsfartyg som har träffats i attacken är:

- Två fregatter av Projekt 11356, Admiral Makarov och Admiral Essen.

- Ett mindre robotfartyg av Projekt 21631 Buyan-M.

- Patrullfartyget Vasilij Bykov av Projekt 22160.

Ukrainas militär har inte gått ut med någon information gällande om det var med drönare eller missiler som fartygen attackerades.

“Varierande skador”

Ukrainas generalstab bekräftar attacken.

– Enligt preliminära uppgifter fick den ryska aggressorns fyra krigsfartyg skador av varierande grad, menas det enligt Kyiv Independent.

De understryker att Ukraina håller på och fastställa exakt hur omfattande skadorna är för respektive fartyg.

Läs mer: Enorm rysk förlust – 56 miljarder kronor

“Unik operation”

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har beskrivit attacken mot flottbasen i Novorossiysk som en “unik operation”.

Enligt honom användes drönare, Neptune-robotar samt marina drönare.

– Ockupationsflottan och all infrastruktur som stödjer den kommer inte att vara säker så länge den ryska aggressionen fortsätter.

Övriga träffar

Utöver krigsfartyg träffades flera andra ryska måltavlor i samband med anfallet.

Bland annat attackerades:

- En 30N6E-radar, som ingår i ett S-300-luftvärnssystem.

- Ett mobilt luftvärnssystem på kaj nr 2 i hamnen i Novorossijsk.

- Delar av oljeanläggningen Grusjovaja.

- Infrastruktur vid kaj nr 3, nr 6 och nr 7.

Läs mer: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: By Mil.ru, CC BY 4.0

Text: Redaktionen

Enorm rysk förlust – 56 miljarder kronor

2026 08 12

Ukrainas attacker mot Wildberries har inneburit enorma förluster.

Under sommaren har Ukraina genomfört en rad attacker mot den ryska e-handelsjätten Wildberries, som ses som Rysslands motsvarighet till Amazon.

Wildberries-lager i bland annat Jekaterinburg, Krasnodar, St. Petersburg och utanför Moskva har gått upp i lågor.

En ny genomgång visar att varor värda 5,9 miljarder dollar – motsvarande drygt 56 miljarder kronor, har förstörts.

Enorm förlust

En tredjedel av Wildberries lagerkapacitet har också slagits ut i samband med attackerna.

Sedan mitten av juli har Ukrainas styrkor träffat åtminstone 23 lager tillhörande e-handelsjätten, rapporterar United24Media.

Ukraina ser företaget som ett legitimt militärt mål i och med att Wildberries säljer olika typer av militära produkter, däribland drönare och militärkläder.

Senaste attacken

Så sent som igår inträffade den senaste attacken.

Då flög ukrainska drönare mot ett logistikkomplex tillhörande Wildberries beläget i Voronezj.

– Filmmaterial som spelats in av lokalinvånare och analyserats av Astra visar hur logistikkomplexet i byn Aleksandrovka i Novousmanskij-distriktet står i lågor.

Läs mer: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Därför Wildberries

Anledningen till attackerna mot Wildberries är att ställa till det för den ryska militären och ekonomin.

Det berättar Serhij Kuzan, ordförande för Ukrainas centrum för säkerhet och samarbete.

– Det huvudsakliga syftet med att slå till mot Wildberries lagerlokaler är att störa den ryska logistiken samt försörjningen av produkter med dubbla användningsområden, kritisk elektronik, sanktionsbelagda varor och liknande till den ryska armén och ryska vapentillverkare, säger Kuzan till BBC.

Även ekonomin

Kuzan förklarar även att ekonomin i Ryssland kan drabbas.

– Skadeverkningarna på civil egendom från sådana anfall kan också få en allvarlig inverkan på den ryska ekonomin, liksom en psykologisk effekt på det ryska samhället och sannolikt även på det fortsatta stödet för kriget.

Läs mer: Regeringen satsar en halv miljard på ammunition

Foto: Sociala medier / Exilenova+

Text: Redaktionen