Sedan Donald Trump gett besked om att omfattande tullar ska införas gentemot många länder har såväl amerikanska som europeiska börsindex backat kraftigt.

Nu rasar även de asiatiska börserna – och det ordentligt.

Marknaderna i Hongkong leder nedgångarna i regionen, och Hang Seng Index sjunker med 10,37 procent. 

CSI 300 i Kina faller med 6,31 procent, rapporterar CNBC.

Flera länder

Det rör sig alltså om kraftiga ras i flera asiatiska länder.

I Japan sjunker Nikkei 225 med 6,20 procent till den lägsta nivån på 18 månader, medan det bredare Topix-indexet faller med 6,50 procent. 

Tidigare avbröts handeln med japanska terminer på grund av att marknaden slog på så kallade “circuit breakers”.

Sydkorea och Australien

I Sydkorea faller Kospi-indexet 4,74 procent, medan småbolagsindexet Kosdaq sjunker med 4,01 procent.

Australiens S&P/ASX 200 utökar förlusterna till 3,87 procent. 

Indiens benchmark Nifty 50 backar med 3,85 procent vid öppningen medan det bredare BSE Sensex sjunker med 5,29 procent.

Amerikanska och europeiska index väntas öppna blodrött på måndagen.

Det är “circuit breakers”

När aktiemarknaden upplever kraftiga nedgångar, som i mars 2020 då en global pandemi utlöste massiva försäljningar av aktier, förekommer det ibland handelsstopp. 

Dessa stopp kallas vanligtvis för ”circuit breakers”, eller med sitt mer formella namn, handelsbegränsningar.

Handel stoppas

Nasdaq förklarar fenomenet.

– Enkelt uttryckt är de precis vad de ser ut att vara. Det är tillfällen då extrem volatilitet leder till att börserna stänger helt eller inte tillåter handel med ett enskilt värdepapper under en förutbestämd period, framhåller börsoperatören.

– De kan utlösas av stora rörelser på marknaden som helhet, eller så kan ett stort fall eller hopp i ett enskilt värdepapper stoppa handeln i just det värdepappret.

“Circuit breakers” infördes först efter den stora börskraschen 1987, då Dow Jones sjönk med 22,6 procent på en dag. 

Foto: D. Nevozhai

Text: Redaktionen

Ukrainas säkerhetstjänst SBU meddelar att landet har förstört hälften av Rysslands lager av den strategiskt viktiga Pantsir-luftvärnsutrustningen.

Förlusten ska enligt säkerhetstjänsten uppgå till cirka fyra miljarder dollar, rapporterar Kyiv Independent.

Halva lagret förstört

Alpha-enheten inom Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man har förstört hälften av Rysslands eftertraktade Pantsir-luftvärnssystem.

– Pantsir är ett av Rysslands moderna och mest betydelsefulla luftvärnssystem. Kostnaden för ett enskilt system ligger mellan 15 och 20 miljoner dollar. Dessa system är mest effektiva mot ukrainska långdistansdroner, säger SBU i ett uttalande.

SBU säger att den systematiska förstörelsen har ett strategiskt mål – att göra Ryssland sårbart för långdistansangrepp medan Moskva fortsätter kriget.

Strategiska konsekvenser

Med en reducerad arsenal kan Ukrainas väpnade styrkor effektivt slå mot ryska militärbaser, lager, flygplatser och andra ockuperade anläggningar.

– Genom att slå ut dessa system kan vi påverka Rysslands militära kapacitet och begränsa deras förmåga att försvara viktiga mål, uppger SBU.

SBU hävdar att deras långdistansattacker under 2025 antingen har “förstört eller inaktiverat” ryska luftvärnssystem till ett värde av cirka 4 miljarder dollar.

Fortsatta offensiva operationer

Utöver Pantsir-systemet har Ukraina fortsatt att slå mot rysk militärinfrastruktur i både Ryssland och de ockuperade områdena.

För några dagar sedan träffade långdistansmissilerna Flamingo ett stort arsenalförråd i Kotluban, Volgograd Oblast, där missiler, ammunition och sprängämnen lagrades.

Explosionerna beskrivs som kraftfulla med sekundära detoneringar.

Samma dag slog Ukrainas obemannade systemstyrkor även mot flygplatsen i Hvardiiske på Krim, Kirova elstation i Luhansk och ett data center i Prymorsk, Zaporizhzhia Oblast.

Dessutom attackerades Progress-fabriken i Michurinsk, Tambov Oblast, som producerar avancerad utrustning för rysk flyg- och missilteknik och direkt stöder landets militära verksamhet.

– Vi fortsätter att slå mot mål som direkt stöder Rysslands krigsinsats, hävdar SBU.

Foto: J Kingma

Text: Redaktionen

Det menar Natochefen Mark Rutte.

Det ryska folket bör veta att kriget förstör deras land, och snart kommer de två största städerna nås av hemskheter som de varit förskonade från, menar Natochefen.

”Är oundvikligt att det når Moskva”

Det ryska folket bör göra allt för att stoppa kriget, säger Natochefen Mark Rutte, rapporterar Moscow Times.

Ryssland har drabbats av extrema förluster de senaste månaderna.

– I december förlorade de 35 000 av sina egna män, och i januari — 30 000, säger Mark Rutte.

Siffror visar att det nu är fler ryssar som dödas i kriget än som rekryteras, konstaterar Natochefen.

De som dödas kommer ofta från avlägsna provinser långt ifrån de ryska storstäderna.

– De kommer inte från Moskva och Sankt Petersburg, så eliten kanske inte omedelbart upplever detta, säger Mark Rutte.

Men den saken kan snart komma att ändras, menar han.

Till slut blir det oundvikligt att även Moskva och Sankt Petersburg kommer att få uppleva hur unga medborgare dör i stor skala.

– Detta kommer snart, för i den här takten med så många som dör i strid är det oundvikligt att det också når Moskva och Sankt Petersburg, säger Mark Rutte, enligt tidningen.

”Gör allt ni kan för att stoppa detta”

Det ryska folket bör förstå att landets regim dödar Ryssland, enligt Natochefen.

Han uppmanar den ryska befolkningen att protestera mot regimen och att framför allt försöka få stopp på kriget.

– Jag skulle säga: ”Gör allt ni kan för att stoppa detta, för det dödar Ryssland”. Det är så dåligt för Ryssland, säger Mark Rutte, enligt tidningen.

Rutte säger att han tvivlar på att Ryssland är beredda att göra eftergifter i de pågående fredsförhandlingarna.

Även Marco Rubio, som liksom Rutte har deltagit vid säkerhetskonferensen i München, uttrycker öppet tvivel på att Ryssland vill avsluta kriget.

Frågan är också vad som händer efter ett eventuellt fredsavtal.

Mark Rutte konstaterar att Ryssland inte går att lita på med dess nuvarande regim.

– Låt oss först ha ett fredsavtal och sedan se vad som händer efter det. Men för Nato är det tydligt som vi ser det nu, att Ryssland är ett långsiktigt hot mot hela Natos territorium, säger Natochefen, enligt tidningen.

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen