Sedan Donald Trump gett besked om att omfattande tullar ska införas gentemot många länder har såväl amerikanska som europeiska börsindex backat kraftigt.

Nu rasar även de asiatiska börserna – och det ordentligt.

Marknaderna i Hongkong leder nedgångarna i regionen, och Hang Seng Index sjunker med 10,37 procent. 

CSI 300 i Kina faller med 6,31 procent, rapporterar CNBC.

Flera länder

Det rör sig alltså om kraftiga ras i flera asiatiska länder.

I Japan sjunker Nikkei 225 med 6,20 procent till den lägsta nivån på 18 månader, medan det bredare Topix-indexet faller med 6,50 procent. 

Tidigare avbröts handeln med japanska terminer på grund av att marknaden slog på så kallade “circuit breakers”.

Sydkorea och Australien

I Sydkorea faller Kospi-indexet 4,74 procent, medan småbolagsindexet Kosdaq sjunker med 4,01 procent.

Australiens S&P/ASX 200 utökar förlusterna till 3,87 procent. 

Indiens benchmark Nifty 50 backar med 3,85 procent vid öppningen medan det bredare BSE Sensex sjunker med 5,29 procent.

Amerikanska och europeiska index väntas öppna blodrött på måndagen.

Det är “circuit breakers”

När aktiemarknaden upplever kraftiga nedgångar, som i mars 2020 då en global pandemi utlöste massiva försäljningar av aktier, förekommer det ibland handelsstopp. 

Dessa stopp kallas vanligtvis för ”circuit breakers”, eller med sitt mer formella namn, handelsbegränsningar.

Handel stoppas

Nasdaq förklarar fenomenet.

– Enkelt uttryckt är de precis vad de ser ut att vara. Det är tillfällen då extrem volatilitet leder till att börserna stänger helt eller inte tillåter handel med ett enskilt värdepapper under en förutbestämd period, framhåller börsoperatören.

– De kan utlösas av stora rörelser på marknaden som helhet, eller så kan ett stort fall eller hopp i ett enskilt värdepapper stoppa handeln i just det värdepappret.

“Circuit breakers” infördes först efter den stora börskraschen 1987, då Dow Jones sjönk med 22,6 procent på en dag. 

Foto: D. Nevozhai

Text: Redaktionen

Ryssland överväger att återinföra finansiella transaktioner i amerikanska dollar.

Ett steg som kan gynna USA:s president Donald Trump och markerar ett tydligt skifte i Kremls ekonomiska strategi, rapporterar RBC Ukraine.

Internt dokument avslöjar

Ryssland har tagit fram ett internt dokument som identifierar sju områden där Moskvas och Washingtons ekonomiska intressen kan sammanfalla efter ett slut på kriget i Ukraina, rapporterar Bloomberg.

Ett av de mest uppmärksammade förslagen är att Ryssland skulle kunna återvända till det dollarbaserade betalningssystemet.

Enligt Bloomberg är detta anmärkningsvärt eftersom Ryssland under många år aktivt försökt minska sitt beroende av dollarn för att skydda sig mot amerikanska sanktioner och politiskt tryck.

– Att återvända till dollarn skulle innebära att Ryssland återigen underordnar sig Washingtons finansiella dominans, uppger Bloomberg.

Gynnar amerikanska företag

Dokumentet föreslår även ett fördjupat samarbete mellan Ryssland och USA inom energiområdet.

Bland annat nämns gemensam marknadsföring av fossila bränslen framför grönare alternativ, samt saminvesteringar i naturgas, offshore-olja och kritiska råmaterial, i dokumentet.

Enligt uppgifterna skulle dessa investeringar i hög grad gynna amerikanska företag, något som kan ses som ett försök från Moskva att locka Washington med konkreta ekonomiska vinster.

Seger för Trump

Om Ryssland faktiskt återgår till dollarbetalningar skulle det också kunna få geopolitiska konsekvenser, särskilt för relationen mellan Moskva och Peking.

– Planen skulle kunna ge Trump-administrationen en stor seger genom att försvaga relationen mellan Ryssland och Kina, menar Bloomberg.

Tidigare har Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppgett att Kirill Dmitriev, en representant för Vladimir Putin, erbjudit USA ett ekonomiskt samarbets­paket värt upp till 12 biljoner dollar – ett belopp som understryker hur långt Ryssland kan vara berett att gå för att normalisera relationerna.

Redan i november sade USA:s president Donald Trump att Ryssland vill göra affärer med USA.

Enligt honom kan Putins vilja till ekonomiskt samarbete bli en avgörande faktor för att få Ryssland att avsluta kriget i Ukraina.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Den ryska ekonomin grundas som bekant i mångt och mycket på försäljning av olja och naturgas.

Under det senaste året har såväl priserna som volymerna av rysk olja minskat – och nu kommer uppgifter om att de har svårt att sälja.

Därför är 143 miljoner fat rysk olja fast på olika oljetankrar runt om i världen, rapporterar Moscow Times.

143 miljoner fat

USA:s och Europas ansträngningar för att begränsa Rysslands möjligheter att sälja sin olja tvingar landet att erbjuda allt större rabatter till de som är villiga att köpa den. 

Men trots att dessa rabatter nu har överstigit 27 dollar per fat, lyckas Ryssland ändå inte hitta tillräckligt många köpare. 

Enligt uppgifter befinner sig cirka 143 miljoner fat rysk olja på tankfartyg just nu.

Utanför Kina och indien

Majoriteten av de tankfartyg som förvandlats till flytande lager rör sig utanför hamnar nära ryska, indiska och kinesiska kuster.

Emma Li, ledande analytiker för den kinesiska oljemarknaden på Vortexa, säger att "tiden det tar att sälja dessa fat i hög grad beror på nivån på de rabatter som erbjuds potentiella köpare".

Läs mer: ”Världsklass” – brittiskt miljardpaket till Ukraina

Attackerna fortsätter

Samtidigt fortsätter de ukrainska attackerna mot rysk oljeinfrastruktur som syftar till att begränsa Kremls intäkter från oljeförsäljningen.

På torsdagen kommer uppgifter om att Ukraina har slagit nytt rekord – ett oljeraffinaderi 1 750 kilometer från den ukrainska gränsen har träffats av drönare.

I Komi

Det ska vara Ukhta-raffinaderiet i Komi-republiken som har fått besök av ukrainska drönare.

– Preliminära uppgifter tyder på att en anläggning för atmosfärisk- och vakuumdestillation samt en visbreaking-enhet har träffats, säger en källa från Ukrainas säkerhetstjänst till Kyiv Independent.

– Dessa enheter ansvarar för den primära oljeraffineringen samt produktionen av eldningsolja och bensin.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen