Schweiz kan inte försvara sig mot ett fullskaligt militärt angrepp.

Landet behöver öka sin försvarsförmåga betydligt, varnar Schweiz avgående arméchef, rapporterar Reuters.

Arméchef slår larm

Schweiz saknar i dag kapacitet att stå emot ett omfattande militärt angrepp, enligt Thomas Süssli, chef för de schweiziska väpnade styrkorna.

I en intervju säger han att hotbilden har förändrats, inte minst till följd av Rysslands agerande i Europa.

– Det vi inte kan göra är att försvara oss mot hot på distans eller ens ett fullskaligt angrepp på vårt land, säger Süssli, som lämnar sin post vid årets slut.

Han understryker att landet visserligen är förberett på attacker från icke-statliga aktörer, exempelvis sabotage mot kritisk infrastruktur och cyberangrepp, men att det militära försvaret har stora brister.

Stora materiella brister

En av de mest allvarliga svagheterna är bristen på utrustning för soldaterna.

Enligt Süssli skulle bara en tredjedel av trupperna vara fullt utrustade vid en verklig krissituation.

– Det är betungande att veta att endast en tredjedel av alla soldater skulle vara fullt utrustade i ett verkligt nödläge, säger han.

Samtidigt pågår satsningar för att stärka försvaret.

Schweiz moderniserar sitt artilleri och sina marksystem samt ersätter äldre stridsflyg med amerikanska F-35A-plan från Lockheed Martin.

Neutralitet inget skydd

Trots kriget i Ukraina menar Süssli att den allmänna inställningen till försvaret i Schweiz inte har förändrats nämnvärt.

Han pekar på landets geografiska avstånd till kriget och en utbredd uppfattning om att neutralitet automatiskt ger säkerhet.

– Men det är historiskt felaktigt. Det finns flera neutrala länder som var obeväpnade och drogs in i krig. Neutralitet har bara ett värde om den kan försvaras med vapen, säger han.

Schweiz har lovat att successivt höja försvarsutgifterna till omkring 1 procent av BNP runt år 2032, från dagens cirka 0,7 procent.

Det är dock långt under Natos mål på 5 procent.

Med nuvarande takt bedömer Süssli att den schweiziska militären inte skulle vara fullt redo förrän omkring år 2050.

– Det är för lång tid med tanke på hotbilden, säger han.

Foto: A. Fedorenko

Text: Redaktionen

Ukraina uppmanar omvärlden att öka trycket på Iran.

 Detta på grund av dess repressiva agerande mot egen befolkning och stöd till Rysslands krig mot Ukraina, rapporterar RBC Ukraine.

Ukraina markerar mot Iran

Ukraina fördömer starkt Irans agerande både på hemmaplan och i relation till kriget i Ukraina.

Enligt Ukrainas utrikesminister Andrij Sibiha är Irans stöd till Rysslands aggression och dess förtryck av sitt eget folk två sidor av samma politik av våld och brist på respekt för mänsklig värdighet.

– Iranier förtjänar ett normalt liv, fritt från rädsla – ett liv i frihet, säkerhet och välstånd, skriver Sibiha i ett uttalande på sociala medier.

Han betonar att världen nu bör överväga att skärpa trycket på den iranska regimen för dess våld mot demonstranter och dess stöd till Ryssland.

– Vi uppmanar det internationella samfundet att överväga att skärpa trycket mot den iranska regimen för dess våld mot sin egen befolkning och dess stöd till Rysslands kriminella krig mot Ukraina, betonar utrikesministern.

Protester i Iran

Iran har den senaste tiden skakats av stora protester – de största sedan 2022, efter en kraftig valutaförsvagning och ekonomisk kris.

Tusentals människor har gått ut på gatorna trots hårda motåtgärder från säkerhetsstyrkorna, och över 50 dödsfall har rapporterats, inklusive barn.

Internationella människorättsorganisationer och flera länder har redan uttryckt stöd för protesterna och kritiserat Irans agerande.

Europeiska kommissionens ordförande har till och med offentligt stött demonstranterna och fördömt förtrycket.

Nytt fokus i Ukrainas utrikespolitik

Traditionellt har Ukraina fokuserat sitt internationella påverkansarbete på att samla stöd mot Rysslands invasion och aggressiva handlingar.

Men med det senaste uttalandet flyttar Kyiv nu också fokus till att pressa Iran, ett land som inte bara förtrycker sitt eget folk, utan också spelar en roll i den militära konflikten genom att stödja Moskva.

– Irans stöd till Rysslands aggressionskrig mot Ukraina och dess förtryck av sin egen befolkning är en del av samma våldspolitik och brist på respekt för människovärdet, säger Andrij Sibiha.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

President Donald Trump har nyligen attackerat Venezuela och låtit tillfångata landets diktator Nicolás Maduro.

Nu riktar han ett ultimatum – med ett annat latinamerikanskt land.

”De flesta är DÖDA”

I ett nytt inlägg på Truth Social vänder sig Donald Trump till Kuba.

Den amerikanska presidenten meddelar att ö-nationen inte kommer att få någon mer olja eller några pengar från Venezuela.

– Kuba levde under många år på stora mängder OLJA och PENGAR från Venezuela. I gengäld tillhandahöll Kuba "säkerhetstjänster" för de två senaste venezuelanska diktatorerna, MEN INTE LÄNGRE, meddelar Trump i inlägget.

Han uppger också att ett flertal kubaner som som har hjälpt Venezuelas regim med säkerheten, har dödats i den amerikanska attacken mot landet.

– De flesta av dessa kubaner är DÖDA från förra veckans USA-attack, och Venezuela behöver inte längre skydd från de ligister och utpressare som höll dem som gisslan i så många år, enligt den amerikanska presidenten.

”Innan det är för sent”

Nu kommer istället USA, ”världens mäktigaste militärmakt”, att skydda Venezuela, uppger han.

Donald Trump ställer nu Kuba inför ett ultimatum.

Landet måste ingå ett avtal med USA. Vad som händer annars skriver han inte explicit, men tonläget är hotfullt.

– Jag rekommenderar starkt att de gör en överenskommelse, INNAN DET ÄR FÖR SENT, skriver Donald Trump i inlägget på Truth Social.

”Tror inte vi behöver göra något där”

Donald Trump har efter attacken mot Venezuela sagt att USA kan tänka sig att ingripa militärt även i andra länder, exempelvis Colombia.

Den amerikanska presidenten har emellertid också sagt att han kanske inte ”behöver” ingripa på Kuba, eftersom den kubanska regimen mycket väl kan falla av sig själv.

– Jag tror inte att vi behöver göra något där, sade Trump tidigare i veckan, enligt CNN.

Men nu kräver han alltså att Kuba ska nå en överenskommelse med USA ”innan det är för sent”.

Foto: Official White House Photo by Abe McNatt

Text: Redaktionen