Arméchef i Europa bekräftar – ”Vi kan inte försvara oss”

2025 12 27

Ett europeiskt land kan inte försvara sig.

Schweiz kan inte försvara sig mot ett fullskaligt militärt angrepp.

Landet behöver öka sin försvarsförmåga betydligt, varnar Schweiz avgående arméchef, rapporterar Reuters.

Arméchef slår larm

Schweiz saknar i dag kapacitet att stå emot ett omfattande militärt angrepp, enligt Thomas Süssli, chef för de schweiziska väpnade styrkorna.

I en intervju säger han att hotbilden har förändrats, inte minst till följd av Rysslands agerande i Europa.

– Det vi inte kan göra är att försvara oss mot hot på distans eller ens ett fullskaligt angrepp på vårt land, säger Süssli, som lämnar sin post vid årets slut.

Han understryker att landet visserligen är förberett på attacker från icke-statliga aktörer, exempelvis sabotage mot kritisk infrastruktur och cyberangrepp, men att det militära försvaret har stora brister.

Stora materiella brister

En av de mest allvarliga svagheterna är bristen på utrustning för soldaterna.

Enligt Süssli skulle bara en tredjedel av trupperna vara fullt utrustade vid en verklig krissituation.

– Det är betungande att veta att endast en tredjedel av alla soldater skulle vara fullt utrustade i ett verkligt nödläge, säger han.

Samtidigt pågår satsningar för att stärka försvaret.

Schweiz moderniserar sitt artilleri och sina marksystem samt ersätter äldre stridsflyg med amerikanska F-35A-plan från Lockheed Martin.

Neutralitet inget skydd

Trots kriget i Ukraina menar Süssli att den allmänna inställningen till försvaret i Schweiz inte har förändrats nämnvärt.

Han pekar på landets geografiska avstånd till kriget och en utbredd uppfattning om att neutralitet automatiskt ger säkerhet.

– Men det är historiskt felaktigt. Det finns flera neutrala länder som var obeväpnade och drogs in i krig. Neutralitet har bara ett värde om den kan försvaras med vapen, säger han.

Schweiz har lovat att successivt höja försvarsutgifterna till omkring 1 procent av BNP runt år 2032, från dagens cirka 0,7 procent.

Det är dock långt under Natos mål på 5 procent.

Med nuvarande takt bedömer Süssli att den schweiziska militären inte skulle vara fullt redo förrän omkring år 2050.

– Det är för lång tid med tanke på hotbilden, säger han.

Foto: A. Fedorenko

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: USA och Ryssland nära överenskommelse

2026 09 29

Donald Trump har skrivit under ett förslag.

USA:s sändebud i förhandlingarna med Ryssland och Ukraina ska ha lagt upp en plan som presenterats för den amerikanske presidenten. Planen inkluderar en överenskommelse med Ryssland om ett frigivande av politiska fångar, i utbyte mot att USA lättar på de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland.

Trump har godkänt och skrivit under förslaget, rapporterar The Atlantic.

– Detta nya initiativ lovar att driva flera av Trumps mål samtidigt. Det skulle hjälpa till att återintegrera Ryssland i världsekonomin och bredda Trumps samtal med Kreml bortom det svårlösta kriget i Ukraina, som hans sändebud inte lyckats avsluta efter mer än ett år av diplomati, skriver tidningen.

Lukrativ deal

För USA skulle lättade sanktioner mot Ryssland kunna öppna dörren för flera lukrativa möjligheter. För Trump personligen skulle det också kunna innebära en vinst, menar tidningen.

– Det skulle skapa en väg för USA att teckna lukrativa avtal som involverar rysk olja, diesel, sällsynta jordartsmetaller och andra råvaror, uppger The Atlantic.

– Som en bonus kan frigivningen av fångar på humanitära grunder stärka Trumps argument för hans eftertraktade Nobels fredspris.

Läs också: Lavrov rasar – mot Sverige och andra

Europa kommer inte samtycka

Lättade ekonomiska sanktioner mot Ryssland kan få stor påverkan på kriget i Ukraina. Med ett ökat inflöde av pengar till den ryska krigskassan ökar den ryska stridsförmågan. Med det som grund kommer uppgifterna om USA:s nya linje troligtvis inte tas emot med öppna armar i Europa.

– Denna nya inställning till att hantera Kreml kommer dock sannolikt att uppröra ukrainare, européer och till och med många av Trumps allierade på Capitol Hill, framhåller tidningen.

– Varje potentiell affärsaffär mellan USA och Ryssland riskerar att kanalisera pengar till den ryska militären samtidigt som den fortsätter att terrorisera Ukraina och hotar med ett bredare krig mot USA:s allierade i Europa.

Läs också: Bank ID-varning går ut – många drabbade på McDonalds

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Lavrov rasar – mot Sverige och andra

2026 09 29

Rysslands utrikesminister går till angrepp mot Europa.

I mitten av augusti startade en brand i en byggnad tillhörande ett försvarsteknikföretag i den estniska huvudstaden Tallin. Ingen skadades i branden, som utreds som mordbrand. Idag går Estland ut och lägger skulden för branden på Ryssland.

Från svenskt håll meddelar man sitt stöd.

– Sverige står fullt bakom Estland och jag är i nära kontakt med premiärminister Kristen Michal, skriver statsminister Ulf Kristersson (M), i ett inlägg på X.

– Detta mönster av attacker är riktat mot Europa som helhet. Syftet är att försvaga vårt stöd för Ukraina och att skrämma oss. Det kommer inte att fungera.

Lavrov till attack

Under den senaste tiden har flera länder i Europa drabbats av sabotageaktioner, där ansvaret från europeiskt håll har lagts på Ryssland. Sverige har återkommande ställt sig bakom anklagelserna.

Efter att Estland idag gått ut och lagt ansvaret på Ryssland, och flera av Europas länder och Nato ställt sig bakom, går nu den ryska utrikesministern Sergej Lavrov till rasande motangrepp mot de europeiska länder som lägger skulden på Moskva. Det är Europa som för krig mot Ryssland. Inte tvärtom, menar ministern.

– Jag tvivlar inte på att detta är ett krig som Europa för mot oss, säger Lavrov enligt Reuters.

Flera stämmer in

Samtidigt som Lavrov och Ryssland skyller på Europa, och de länder som lägger ansvaret på Ryssland, är det flera ledare utöver Sveriges som går ut och meddelar sitt stöd för Estland. Men också för Ukraina.

– Vårt budskap till Moskva är tydligt: Vi kommer att göra ännu mer för Ukraina och inte mindre, säger Natos generalsekreterare Mark Rutte, enligt danska TV2.

Läs också: Bank ID-varning går ut – många drabbade på McDonalds

Danmark och Frankrike

Liknande besked kommer från Danmarks statsminister Mette Frederiksen.

– Estland har vår fulla solidaritet. Vi låter oss inte skrämmas, uppger hon enligt kanalen.

Frankrikes president Emmanuel Macron instämmer.

– Jag uttrycker vår fulla solidaritet med Estland, som just har fastställt att Ryssland bär ansvaret för en brand riktad mot ett företag inom försvarssektorn, uppger han.

– Ryssland måste veta att det inte kommer att kunna övervinna vår enighet eller vår beslutsamhet att fortsätta stödja Ukraina.

Läs mer: “Norrland kan bli som Dubai” – succéval för partiet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen