Arméchef i Europa bekräftar – ”Vi kan inte försvara oss”

2025 12 27

Ett europeiskt land kan inte försvara sig.

Schweiz kan inte försvara sig mot ett fullskaligt militärt angrepp.

Landet behöver öka sin försvarsförmåga betydligt, varnar Schweiz avgående arméchef, rapporterar Reuters.

Arméchef slår larm

Schweiz saknar i dag kapacitet att stå emot ett omfattande militärt angrepp, enligt Thomas Süssli, chef för de schweiziska väpnade styrkorna.

I en intervju säger han att hotbilden har förändrats, inte minst till följd av Rysslands agerande i Europa.

– Det vi inte kan göra är att försvara oss mot hot på distans eller ens ett fullskaligt angrepp på vårt land, säger Süssli, som lämnar sin post vid årets slut.

Han understryker att landet visserligen är förberett på attacker från icke-statliga aktörer, exempelvis sabotage mot kritisk infrastruktur och cyberangrepp, men att det militära försvaret har stora brister.

Stora materiella brister

En av de mest allvarliga svagheterna är bristen på utrustning för soldaterna.

Enligt Süssli skulle bara en tredjedel av trupperna vara fullt utrustade vid en verklig krissituation.

– Det är betungande att veta att endast en tredjedel av alla soldater skulle vara fullt utrustade i ett verkligt nödläge, säger han.

Samtidigt pågår satsningar för att stärka försvaret.

Schweiz moderniserar sitt artilleri och sina marksystem samt ersätter äldre stridsflyg med amerikanska F-35A-plan från Lockheed Martin.

Neutralitet inget skydd

Trots kriget i Ukraina menar Süssli att den allmänna inställningen till försvaret i Schweiz inte har förändrats nämnvärt.

Han pekar på landets geografiska avstånd till kriget och en utbredd uppfattning om att neutralitet automatiskt ger säkerhet.

– Men det är historiskt felaktigt. Det finns flera neutrala länder som var obeväpnade och drogs in i krig. Neutralitet har bara ett värde om den kan försvaras med vapen, säger han.

Schweiz har lovat att successivt höja försvarsutgifterna till omkring 1 procent av BNP runt år 2032, från dagens cirka 0,7 procent.

Det är dock långt under Natos mål på 5 procent.

Med nuvarande takt bedömer Süssli att den schweiziska militären inte skulle vara fullt redo förrän omkring år 2050.

– Det är för lång tid med tanke på hotbilden, säger han.

Foto: A. Fedorenko

Text: Redaktionen

Slår till mot Ryssland – tungt besked på väg

2026 11 12

Ryssland möter ett nytt bakslag från EU.

EU har enats om nya omfattande sanktioner mot Ryssland.

Nu slår unionen till mot 50 ryska banker och aktörer med kopplingar till landets skuggflotta, rapporterar Reuters.

Tung smäll för Putin

EU tar nu ett nytt steg för att öka pressen på Ryssland.

Sent på onsdagen enades EU-ländernas ambassadörer om att införa sanktioner mot totalt 145 ryska personer och organisationer.

Åtgärderna riktas mot flera delar av den ryska ekonomin och landets verksamhet utomlands.

– EU:s utrikesministrar väntas anta sanktionslistorna vid ett möte på måndag, innan de blir lag genom publicering i EU:s officiella tidning, skriver Reuters.

Läs mer: Ryanair varnar – tung smäll för svenska resenärer

Ryska banker pekas ut

En stor del av de nya sanktionerna riktas direkt mot Rysslands ekonomiska system.

Totalt handlar det om 113 personer och organisationer som läggs till under EU:s huvudsakliga sanktionsramverk för att skydda Ukrainas territoriella integritet.

Bland dessa finns 50 ryska banker, energibolag, aktörer som möjliggör den ryska skuggflottans verksamhet samt ytterligare ryska företagsledare.

Skuggflottan består av fartyg som används för att transportera rysk olja och kringgå västvärldens sanktioner.

Åtgärderna är därmed riktade mot flera viktiga delar av Rysslands möjligheter att bedriva handel och finansiera sin krigföring.

Omfattande sanktioner

EU:s nya åtgärder stannar inte vid banker och energisektorn.

Ytterligare 31 personer och organisationer ska omfattas av sanktioner inom ramen för EU:s regelverk mot hybridhot.

Det handlar om aktörer som enligt EU är involverade i utländsk manipulation och desinformationskampanjer.

Enligt en av Reuters källor är de nya sanktionerna ett svar på ett misstänkt drönarangrepp mot flygplatsen Leipzig/Halle i Tyskland.

Berlin har pekat ut Ryssland som ansvarigt för händelsen.

– Sammantaget visar polisutredningar, tillvägagångssätt och underrättelseuppgifter att Ryssland bär ansvaret för det försökta attentatet vid Leipzigs flygplats, sade Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt, i ett uttalande i september.

Därutöver har en aktör lagts till under ett separat sanktionsregelverk som riktar sig mot cyberattacker.

Ryssland förnekar anklagelserna

Moskva har återkommande förnekat inblandning i hybridkrigföring och sabotageoperationer i Natoländer.

Ryssland har även förnekat planer på en konfrontation med Nato.

De nya sanktionerna är en del av EU:s fortsatta arbete med att begränsa Rysslands ekonomiska och politiska handlingsutrymme efter invasionen av Ukraina.

Läs mer: Ska öppna nästan 1 500 butiker

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se

Plötslig vändning – 65 procent för Magdalena Andersson

2026 11 12

Oddsen svänger till fördel för Magdalena Andersson (S).

I slutet av förra veckan rusade Ulf Kristersson (M) fram och pekades ut som den mest sannolika kandidaten för statsministerposten på flera bettingsajter. Efter Jimmie Åkessons (SD) besked att partiet släpper sina ministerkrav och kan tänka sig att släppa fram Kristersson som statsminister ökade oddsen kraftigt för M-ledaren.

På Polymarket passerades Magdalena Andersson i fredags, och under inledningen av veckan har Kristersson fortsatt pekats ut som den mest sannolika kandidaten. Men nu har det svängt igen.

65 procent

I samband med besked om de rödgrönas möte under onsdagseftermiddagen, började oddsen svänga till fördel för Andersson. Och under kvällen rusar S-ledaren fram med toppar på 65 procents sannolikhet som nästa statminister, enligt Polymarket.

För Kristersson har oddsen svängt i motsatt riktning, och i skrivande stund ligger oddsen på 38 procent för den sittande statsministern.

C-besked om M

I samband med dagens rödgröna möte kom flera besked. Bland annat uppgifter om att flera av C:s 26 partidistrikt säger bestämt nej till att stödja en borgerlig regering med Kristersson som statsminister, enligt Expressen.

– Det blir som att vi har ljugit väljarna rakt upp i ansiktet, säger en C-källa till tidningen.

Läs också: Pausa genast – de rödgröna uppmanas

Anderssons besked

Efter onsdagens möte gav Magdalena Andersson beskedet att målsättningen och förhoppningen kvarstår.

– Vi för diskussioner nu och min ambition är att kunna bilda en regering med de 176 mandat, den majoritet vi har tillsammans, säger hon till SVT.

– Men det viktiga är inte vem som blir statsminister utan det handlar om vilken riktning vi ska föra Sverige.

10 november

Talmannen Andreas Norlén har gett Ulf Kristersson möjligheten att sondera möjligheten för att bilda regering. Den 10 november ska han rapportera till talmannen.

– Jag är mån om en väl förankrad process och för löpande samtal med olika partiföreträdare, men efter rapporten från Ulf Kristersson kommer jag att samtala med samtliga övriga partiföreträdare för att få en samlad bild av var processen för regeringsbildningen då befinner sig, säger Norlén i ett uttalande.

Läs också: S jublar – stor miljardsatsning i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se