”Årets pryl 2026” har utsetts

2025 11 12

ElektronikBranschen har utsett ”Årets Pryl 2026”.

”Årets Pryl” är en utmärkelse som lyfter fram innovation och trender inom hemelektronik.

Nu har Årets Pryl 2026 utsetts av ElektronikBranschen.

Här är Årets Pryl 2026

Den smarta hälsoringen har utsetts till Årets Pryl 2026, meddelar ElektronikBranschen.

Ringen är en del av det teknikområdet bärbar hälsoteknik, så kallade ”wearables”.

Den används för att mäta bland annat puls, sömn och återhämtning. Data samlas i en mobilapp så att användaren lätt får tillgång till information om sin egen hälsa.

– Hälsoringen är ett tydligt exempel på hur tekniken blivit mer smart, personlig och användbar i vardagen, säger Elgigantens vd Niclas Eriksson, som sitter med i juryn för Årets Pryl, i ett uttalande.

– Genom att kunna följa sin hälsa i realtid och få insikter baserade på sin personliga data kan användaren fatta mer välgrundade beslut kring hälsa och livsstil. Det är en innovation med verklig konsumentnytta, tillägger han.

Har ökat i popularitet

Den smarta hälsoringen har snabbt ökat i popularitet de senaste åren.

Detsamma gäller hela marknaden för wearables, uppger Elgiganten, som under året har noterat en 10-procentig försäljningsökning inom denna kategori.

Det är branschorganisationen ElektronikBranschen som ligger bakom utmärkelsen Årets Pryl, och förutom Elgigantens vd så ingår representanter för företag som Kjell & Co, Elon och Power i juryn. Även NetOnNet, Dustin, Webbhallen och Inet finns representerade.

Den smarta ringen har utsetts till Årets Pryl eftersom den säger någonting om vår tid och om framtiden, menar ElektronikBranschens vd Pernilla Enebrink.

– Den smarta ringen kombinerar hälsotrenden, innovativ teknik och det ökade behovet av färre distraktioner. Årets Pryl ska säga något om vår samtid och framtid, och det gör verkligen den smarta ringen, säger hon i ett uttalande.

Vid samma tid förra året utsågs AI-datorn till Årets Pryl 2025.

Foto: Elgiganten

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin fast i ”återvändsgränd”

2026 03 30

Putin uppges ha kört fast.

Ryssland har allt större problem med att rekrytera soldater.

Enligt en ny rapport har Putin hamnat i en återvändsgränd och kan ta till tvångsåtgärder, rapporterar RBC Ukraine.

Rekryteringen har kört fast

Enligt tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) har den ryska rekryteringen nått ett kritiskt läge, särskilt inom de så kallade obemannade systemstyrkorna för drönarenheter.

– Rekryteringskampanjen i praktiken har “nått en återvändsgränd”, uppger en en rysk militärbloggare.

Orsaken är att många rekryter erbjuds vanliga kontrakt, vilket skapar oro för att de senare ska skickas till fronten som infanteri.

– Drönarspecialister bör inte användas i anfallsenheter, framhåller bloggaren, och kritiserar det ryska försvarsdepartementet för att inte kunna bygga moderna och effektiva drönarförband.

Färre frivilliga

Enligt ISW har Ryssland försökt locka nya soldater med ekonomiska incitament och särskilda kampanjer, bland annat riktade mot studenter.

Men systemet verkar inte längre fungera.

Tidigare kunde höga engångsbetalningar locka frivilliga, men den metoden tappade effekt i slutet av 2025.

I januari 2026 sjönk rekryteringen till och med under nivåerna för förlusterna.

– Rekryteringsnivåerna har fallit under förlusterna för första gången sedan 2022, konstaterar rapporten.

Det innebär i praktiken att Ryssland förlorar fler soldater än man kan ersätta, vilket skapar ett växande problem vid fronten.

Kan tvinga till tvångsinkallelser

ISW bedömer nu att Kreml förbereder sig för begränsade och stegvisa tvångsinkallelser av reservister.

Syftet är inte nödvändigtvis att bygga upp en större armé, utan snarare att täcka de stora förlusterna i Ukraina.

Samtidigt har tidigare ryske ledaren och nuvarande vice ordförande i säkerhetsrådet Dmitrij Medvedev sagt att det inte finns något behov av en ny mobilisering, vilket visar på en viss motsättning i budskapen från rysk ledning.

Ryssland genomförde en så kallad delvis mobilisering i september 2022, trots att Kreml kort innan hade förnekat att någon mobilisering var på gång.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Jättefynd i Sverige: ”En av Europas största”

2026 03 30

Ett svenskt gruvföretag har hittat 900 miljoner ton malm.

Gruvbolaget LKAB:s nya siffror visar på en kraftig ökning av mineraltillgångar.

Nu pekas Norrbotten ut som en central region för Europas framtida råvaruförsörjning, rapporterar Ny Teknik.

Kraftig ökning

Gruvbolaget LKAB redovisar nu totalt 7,2 miljarder ton mineraltillgångar efter prospekteringen under 2025.

Det innebär en ökning med omkring 900 miljoner ton jämfört med året innan, exklusive reserver efter stora upptäckter av malm.

En stor del av ökningen, cirka 770 miljoner ton, kommer från Malmbergsgruvan.

Enligt LKAB har även kvaliteten på mineralreserverna förbättrats, vilket stärker bolagets långsiktiga position.

– Resultaten stärker de förutsättningar som krävs för att öka produktionsvolymerna och behålla en stark industriell närvaro i Norrbotten för generationer framöver, säger vd:n Jan Moström, till Ny Teknik.

En växande fyndighet

Särskilt stor uppmärksamhet riktas mot Per Geijer-fyndigheten, där mineraltillgångarna nu uppskattas till cirka 1,3 miljarder ton järnmalm och fosfor.

Utöver detta innehåller området även betydande mängder sällsynta jordartsmetaller – råvaror som är avgörande för bland annat batterier, elektronik och grön teknik.

– In situ-halten av REE-oxider vid Per Geijer, uppgående till 2,2 miljoner ton, fortsätter att utgöra en av Europas största fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller, meddelar LKAB.

Fyndigheten i Per Geijer lyfts fram som strategiskt viktig, inte bara för Sverige utan för hela Europa.

Sällsynta jordartsmetaller är idag en bristvara inom EU, som till stor del är beroende av import.

Sedan starten 1890 har LKAB brutit över 2 miljarder ton malm, och de nya siffrorna visar att verksamheten har potential att fortsätta i många decennier framöver.

Med den senaste ökningen befäster bolaget sin roll som en av Europas viktigaste aktörer inom gruvnäringen – och fyndigheten i Norrbotten pekas nu ut som en av de största i sitt slag.

Fler fynd i Norden

Det är inte bara Sverige som gör betydande mineralupptäckter.

I Norge har gruvbolaget Rare Earths Norway identifierat en av kontinentens största fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller, där den senaste uppskattningen visar totalt cirka 15,9 miljoner ton sällsyta-oxider.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler, till Reuters.

Foto: MiningWatch Portugal

Text: Redaktionen