Arbetsförmedlingen: I den här branschen finns ”stora jobbchanser”

2025 04 07

Arbetsförmedlingen tipsar om en bransch som är i behov av arbetskraft.

Sveriges ekonomi befinner sig alltjämt i en lågkonjunktur med hög arbetslöshet.

Många är jobbsökande – och Arbetsförmedlingen kommer med jämna mellanrum med tips om branscher som är i behov av personal, lågkonjunkturen till trots.

Nu meddelar myndigheten att det finns stora jobbchanser inom försvar och säkerhet.

Stora satsningar

Runt om i Europa ökas försvarsanslagen mot bakgrund av Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina.

Det gäller även i Sverige – där regeringen storsatsar på försvaret.

Det innebär att det kommer att finnas många roller inom försvar och säkerhet som kommer att behöva fyllas under de kommande åren.

“Stark tillväxt”

Arbetsförmedlingen framhåller att säkerhets- och försvarssektorn är i stark tillväxt och söker bred kompetens – från ingenjörer och CNC-operatörer till cybersäkerhetsspecialister.

– Det är en bred sektor där alla typer av kompetenser efterfrågas, både de med lång erfarenhet och nyutexaminerade, säger Hanna Olofsson, stabschef på Organisationen Säkerhets- och försvarsföretagen, SOFF.

– Du behöver inte ha tidigare erfarenhet från försvarsområdet för att vara attraktiv. Just nu är det särskilt stor efterfrågan på ingenjörer, CNC-operatörer och specialister inom cybersäkerhet.

Från andra branscher

Olofsson förklarar vidare att många som ger sig in i försvar-och säkerhetsbranschen inte nödvändigtvis har tidigare erfarenhet därifrån.

– Vi ser många exempel på personer som byter från andra branscher till försvarsföretag, säger hon.

– Branschen växer och spänner över ett stort antal yrkesområden, vilket gör det naturligt att rekrytera bredare och attrahera kompetens från andra sektorer.

“Goda möjligheter”

Olofsson understryker att “det finns goda möjligheter att starta sin karriär hos våra försvarsföretag”.

– Många av dem samarbetar nära med regionala lärosäten och utlyser särskilda tjänster, examensarbeten och praktikplatser riktade till studenter och nyutexaminerade.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen

Nej till artikel 5 – Natoland kommer vägra

2026 09 18

Ett europeiskt Natoland vill inte hjälpa till att försvara alliansens länder i händelse av en attack.

Det beskedet kommer under fredagsmorgonen. Bakom uttalande står Slovakiens premiärminister, Robert Fico.

Slovakien kommer inte att bistå Nato i krig, indikerar premiärministern enligt RBC-Ukraine.

Viktigt men vill inte dras in

Den slovakiske premiärministern menar att Europa måste göra allt för att undvika ett väpnat krig med Ryssland. Han kritiserar också många av de europeiska ledarna för att hålla högljudda militanta tal, och tycker att retoriken behöver dämpas.

I händelse av en attack mot ett Natoland kommer Slovakien vägra att ställa upp och försvara sina allierade.

– Jag vill inte att Slovakien ska vara en del av någon militär konflikt på grund av någon artikel 5. Som premiärminister kommer jag att göra allt för att säkerställa att Slovakien aldrig dras in i en militär konflikt, säger Robert Fico enligt Ukrainska Pravda.

LÄS OCKSÅ: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Besöker Ukraina

Idag kommer den slovakiske premiärministern resa till Ukraina för att träffa president Volodymyr Zelenskyj och Ukrainas premiärminister Serhiy Koretskyi. Flera andra europeiska ledare kommer också möta upp.

– Fico säger att han fruktar krig och därför vill diskutera det på allvar, rapporterar RBC-Ukraine.

Artikel 5

Natos artikel 5 innehåller ömsesidiga försvarsgarantier som kan ses som en grund för Natos kollektiva försvar. Enligt artikeln ska ett väpnat angrepp mot en eller flera av parterna i Europa eller Nordamerika betraktas som ett angrepp mot samtliga parter.

I takt med de ökande oroligheterna i världen har diskussionen om artikel 5 blivit högaktuella. Ulf Kristersson (M) sade tidigare i år att han har fullt förtroende för att överenskommelsen gäller.

– I alla de samtal vi har med andra Natoländer inklusive USA råder ingen som helst tvekan om att den yttersta avskräckningen, artikel 5, står stadigt och fast. Där känner jag ingen tvekan, sade han till TV4.

LÄS MER: Kostar nästan en miljard – Ukraina har krossat det

Foto: Nato

Text: Redaktionen

”Väntar på döden” – Putin överger ryssar

2026 09 18

Minst 6 000 ryssar kan svälta ihjäl.

Tusentals civila ryssar i det ryskockuperade Olesjky uppges stå inför svår brist på mat, vatten och mediciner.

Ryssland uppges dock vägra hjälpa med mat eller evakuering för sin egna befolkning, rapporterar Kyiv Post.

Fyra kilometer från maten

Olesjky ligger nära det ukrainskkontrollerade Cherson på andra sidan Dniprofloden, men förstörda broar, strider, minfält och drönarattacker har gjort vägen i praktiken omöjlig att ta.

– Bara fyra kilometer från oss finns ett liv med mat, men det finns fysiskt ingen möjlighet att lämna staden, skriver invånaren Alla Lykhman-Malysh, i ett Facebookinlägg.

Enligt chefen för Olesjkys militära administration, Tetiana Hasanenko, nådde den senaste lyckade leverans- och evakueringsinsatsen staden den 26 maj.

Enligt Hasanenko har leveranserna fortfarande inte återupptagits sedan dess.

Invånarna har fått överleva på grönsaker från egna trädgårdar, konserver och byteshandel.

Minor stoppar hjälpen

Försök att få in mat och humanitär hjälp har också stoppats. Den 2 juni körde en hjälpkonvoj på en mina vid stadens infart. FN uppger att en person dödades och tre skadades.

Senare försök ska enligt lokala uppgifter ha stoppats av minor, trådfällor och drönarattacker. FN har samtidigt betonat att det inte alltid går att fastställa vem som ligger bakom enskilda drönarattacker i området.

– Människor kan inte ta sig ut, mat kan inte komma in och sjuka och skadade får inte den medicinska hjälp de behöver, säger Danielle Bell, chef för FN människorättsövervakning i Ukraina.

Situationen har blivit så desperat att vissa invånare uppges ha gått genom minerade områden för att försöka hitta mat och andra förnödenheter.

Bekräftar inte evakuering

En humanitär evakuering har tidigare planerats. Ukraina hade tagit fram en lista över personer som skulle evakueras, medan Internationella rödakorskommittén hade meddelat att organisationen var redo att delta.

Ryssland har därefter inte bekräftat att landet är redo att genomföra den planerade insatsen, enligt Ukrainas ombudsman Dmytro Lubinets.

Även sjukvården är hårt drabbad. Den kvarvarande vårdmottagningen uppges sakna bland annat antibiotika, smärtstillande läkemedel och diagnostisk utrustning.

Rysslands regionala ockupationsledning har förnekat att det råder en humanitär katastrof och hävdat att Ryssland förser Olesjky med nödvändiga varor. Moskvas utrikesdepartement har senare medgett att det finns en humanitär kris, men lagt skulden på Ukraina och väst.

– Människor lever inte längre. De väntar på döden, säger Hasanenko.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen